CENTERPARTIET SVARAR

Satsningar

1. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen har sedan 2015 överenskommelser om insatser för en förbättrad förlossningsvård och för kvinnors hälsa. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna. Flera regioner har dock inte uppvisat någon utveckling mot angivet mål och riktade medel har inte redovisats tillfredsställande. Kommer ni att öronmärka framtida satsningar?

Vi vill ha nationella riktlinjer för hur förlossningsvården ska se ut i Sverige och att den blir jämlik över hela landet. Det är inte rimligt med de stora variationer som finns idag. Så de mål som anges och medel som riktas ska användas i enlighet med besluten. Men det måste vara regionerna och del lokala verksamheterna som i slutändan utformar och genomför arbetet efter de behov och förutsättningar som finns lokalt.

2. Det saknas i flera regioner t.ex. amningsmottagningar, bäckenbottenmottagningar, adekvat bemanning med relevant kompetens, trygghet för föräldrar gällande vårdplatser samt vårdformer som ger kontinuitet genom graviditet till förlossning och eftervård. Vad tycker ni är viktigt att satsa på i landet?

Vi vill ge alla gravida kvinnor möjligheten att följas av samma barnmorska under hela graviditeten, under förlossningen samt i eftervården. Vi vill också satsa på regionfinansierade hemförlossningar för den som önskar och barnmorskeledda enheter, samt bygga ut ambulanssjukvården så att responstiderna blir kortare.

Vårdkedjan

3. Som komplement till överenskommelsen om att satsa på en förbättrad förlossningsvård har SKR och regeringen en tilläggsöverenskommelse för åren 2021-2022 om bl.a. “att utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserat på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård”. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna, varav 445 miljoner medel från tilläggsöverenskommelsen. Flera regioner har dock inte visat någon utveckling mot angivet mål om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja från graviditet till förlossning och eftervård. I ett antal regioner motarbetas frågan aktivt av tjänstemän. Kommer ni att säkerställa att regionerna efterlever SKR:s och regeringens tilläggsöverenskommelse?

Ja, var man bor i landet får inte vara en orsak till att man inte får samma möjlighet till vård efter sina egna behov. Vare sig det gäller graviditeten, förlossningen eller eftervården.

4. Hur kommer ni att stötta regionerna för att de ska utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserad på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård?

Vi vill se en förlossningsvård med mer kapacitet, mer valfrihet för den födande kvinnan och fler valmöjligheter för personalen. Genom nationella riktlinjer och vårdprogram, samt resurser och modeller för att utveckla förlossningsvården till att bli jämlik över landet. Vi som parti samverkar också med våra lokala företrädare som i sin tur arbetar nära regionerna för att lokalt fördela resurserna så att professionen kan nå målen.

Barnafödande och eftervård

5. Anser ni att alla gravida oavsett bostadsort ska ha möjlighet att få bestämma på vilket sätt de föder barn?

Ja, så långt det är medicinskt möjligt.

6. Idag är möjligheten att föda med kejsarsnitt på annat än medicinsk grund svårt att få beviljad och regionernas riktlinjer skiljer sig markant. Anledningarna till att vilja föda med så kallat elektivt kejsarsnitt varierar och kan handla om en önskan om att bestämma över sin egen kropp, tidigare traumatisk förlossningsupplevelse, övergreppshistorik, negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd vid en vaginal födsel eller förlossningsrädsla. Det finns inte någon generell rutin inom mödrahälsovården för att identifiera förlossningsrädsla och effekten av det individualiserade stöd som kan erbjudas vid specialenheter kan inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda resultatet, enligt SBU, 2021. I praktiken innebär det att den gravida i bästa fall får ett kejsarsnitt beviljat så sent som i vecka 36, eller i värsta fall tvingas att genomgå en vaginal förlossning mot sin vilja. Väntetiden och osäkerheten leder till otrygghet, stress och oro under graviditeten, och leder för många till psykisk ohälsa. Vill ni bereda möjlighet för att alla gravida ska kunna få välja att föda med elektivt kejsarsnitt?

Nej, det är inte möjligt att erbjuda alla gravida kvinnor som önskar elektiva kejsarsnitt. Men det är inte rimligt att besluten är olika beroende på i vilket region man bor. Vården ska vara jämställd över landet och därför ska regler och riktlinjer fastställas på nationell nivå. Det är också viktigt att gravida kvinnor får information om att de medicinska riskerna både för mor och barn är större vid ett elektivt kejsarsnitt än vid en normalförlossning.

7. Idag är möjligheten till att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor ytterst begränsad i Sverige. Anledningarna till att vilja föda hemma varierar och kan handla om en önskan att bestämma över sin egen kropp, tidigare negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd eller önskan om att få en äkta individualiserad vård. Efterfrågan ökar och eftersom det finns bristande tillgång på hembarnmorskor som dessutom som huvudregel finansieras av familjerna själva, väljer en del att föda hemma utan barnmorskestöd. Mellan 2002 och 2019 finansierades hembarnmorska av Region Stockholm för kvinnor som uppfyllde kriterier om att vara lågriskföderska och bo inom ett visst avstånd till sjukhus. Under denna period var 95% av hemfödslarna okomplicerade förlossningar med frisk mor och friskt barn. De övriga 5% var okomplicerade överföringar till sjukhus, oftast för att mamman var trött eller ville ha mer smärtlindring. Ingen annan vårdform har i studier så hög andel nöjda födande och så få komplikationer eller förlossningsskador. Internationellt uppmuntras hemfödslar både av medicinska såväl som ekonomiska skäl för den stora andelen av kvinnor med komplikationsfria graviditeter som inte behöver högspecialiserad vård. Vill ni bereda möjlighet för att alla gravida ska kunna få välja att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor?

Ja. Vi är positiva till regionfinansierade hemförlossningar för den som så önskar och där det inte finns medicinska hinder.

8. Enligt Socialstyrelsen drabbas 8 av 10 kvinnor av en förlossningsbristning. Om inte denna behandlas eller om den läker på ett inkorrekt sätt definieras den som en kvarstående förlossningsskada enligt SBU. Kvarstående skador är idag framför allt de skador som inte syns utvändigt och inte hittas på grund av bristande kompetens, men även skador som åtgärdas och läker felaktigt, eller blir felaktigt åtgärdade. Bristerna inom eftervården är omfattande och det saknas en väl fungerande vårdkedja. Vittnesmål till oss handlar om kvinnor som skickas hem alldeles för tidigt efter sin förlossning på grund av platsbrist, kvinnor som inte blir tagna på allvar när de känner att något är fel, efterkontroller och uppföljningar som faller mellan stolarna eller inte existerar. Idag måste kvinnor strida för att få vård och att bli tagna på allvar. Skador som inte lagas leder till ett stort lidande för kvinnan och hennes familj och bidrar till sjukskrivningar, anknytningsproblematik, att familjer går sönder och social isolering. Det blir även en stor kostnad för samhällsekonomin och många gånger en ekonomisk katastrof för kvinnan. Detta är en klar följd av den bristande förlossningsvård som finns i landet idag. Idag finns få bäckenbottenmottagningar med specialistkompetens och amningsmottagningar saknas eller läggs ner. Det råder stora regionala skillnader i vårdpersonalens kompetens och det är svårt att få tid till specialister som kan göra en bedömning eller en second opinion. Kommer ni att satsa särskilt på eftervården?

Ja, eftervården är ett av våra prioriterade områden och vi vill att kvinnor ska få hjälp snabbare, Vi kommer också arbeta för att ta bort de regionala skillnader som finns idag så att hjälpen ska vara tillgänglig oavsett bostadsort.

9. Hur kommer ni att satsa på eftervården?

Eftervården är ett område som vi prioriterar. Vi vill att kvinnor i hela landet snabbare ska få tillgång till vård och behandling av sina förlossningsskador. Det finns också ett behov av att stärka upp eftervården så att kvinnor i ett tidigt skede kan få det stöd och den vård de har rätt till.  Det kan göras genom att efterkontrollen kompletteras med ett besök hos en fysioterapeut med inriktning på kvinnors hälsa. Det ökar möjligheten till ett fungerande liv utan smärta för dessa kvinnor samtidigt som det är samhällsekonomiskt effektivt då det förhindrar återkommande besök på sjukhus och sjukskrivningar.

Barnmorskors arbetsmiljö

10. Arbetsmiljön inom förlossningsvården har allvarliga brister och det drabbar i förlängningen de födande och deras familjer, visar flera studier. Barnmorskorna hinner inte stanna hos de födande utan måste springa mellan rummen, hinner inte ta rast eller knappt gå på toaletten. Det är ett oroväckande högt arbetstempo med höga krav och för lite personal. Förlossningsavdelningarna och eftervården slår gång på gång larm om att de inte hinner med, med ökad risk att patientsäkerheten äventyras och skador som följd. Istället för att värna om kvinnans egna önskemål blir vården medikaliserad med standardiserade rutiner istället för individanpassad vård. Alla kvinnor blir sjukfall i den moderna förlossningsfabriken. Barnmorskor som älskar sina arbeten slutar av utmattning och upplever att de inte kan stå för den undermåliga vård som systemet tvingar dem att leverera och ingen vill ta vakanta tjänster. Av 45 nyutexaminerade barnmorskor var det 3 som kunde tänka sig arbete på förlossning enligt nya studier. Lön dvs ersättning för utfört arbete är för låg, likaså grundbemanningen. Med bemanningspersonal som lösning skenar kostnaderna samtidigt som laganda, samverkan i ett tryggt och känt arbetslag försvinner. Kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

Ja, vi vill säkerställa en bra arbetsmiljö för barnmorskor i hela landet. Genom att på olika sätt rikta resurser så förlossningsvården blir en bra fungerande arbetsplats där det också finns utrymme för ett bra patientbemötande. Det är dock regionerna som måste fördela resurserna och utföra arbetet anpassat efter lokala förutsättningarna och behoven.

11. Hur kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

Det är helt avgörande för framtidens förlossningsvård att barnmorskor vill jobba kvar. Därför behövs bättre arbetsvillkor och fler barnmorskor. Vi vill att fler sjuksköterskor får betald vidareutbildning till barnmorska och införa särskilda karriärtjänster med höjd lön för bl.a. barnmorskor. Det ska också finnas fler alternativ att jobba på som barnmorska som Hemförlossningar, barnmorskeledda enheter och ”Min barnmorska”.

Patientlagen

12. Patientlagen infördes år 2015 för att stärka och tydliggöra patientens ställning samt främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Att bli fråntagen sin autonomi eller uppleva en avhumaniserande behandling under födandet kan strida mot mänskliga rättigheter. I vår senaste rapport, Mörkertalet, uppmärksammar vi allvarliga brister i patientlagens implementering och efterlevnad, vilket leder till att patienters rättigheter åsidosätts. Det finns i nuläget inget ansvarssystem för patientlagens efterlevnad som garanterar rätt till självbestämmande, samtycke och delaktighet i vården. Myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys gör samma slutsats och rekommenderar regeringen att ta initiativ till att förtydliga patientlagen avseende vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad samt dess innehåll. Kommer ni att säkerställa patientlagens efterlevnad?

Ja, det behövs mer trygghet inom förlossningsvården och det är viktigt att patientlagen efterlevs i alla led och att patientens rätt delaktighet i vården stärks. Ett klargörande av ansvarsfördelningen av efterlevnaden är nödvändigt.

13. Vittnesmålen i vår rapport Mörkertalet kommer från hela Sverige. Analysen av vittnesmålen från visade att kvinnorna upplever främst brist på inhämtande av samtycke samt att de saknar stöd och respektfullt bemötande. Att förlora sin autonomi och inte bli lyssnad på samt att inte tillåtas vara delaktig i sin vård är ytterligare huvudteman. Hur kommer ni att säkerställa att patientlagen efterlevs?

Fler behöver få ett möte som håller hög medicinsk kvalitet, där man som patient inte heller ska känna sig i underläge, utsatt eller misstrodd, utan behandlas som en partner i en resa. Ett bra patient- eller omsorgsmöte är tryggt, säkert och möter varje människa som unik individ Förlossningsvården dras med stora tillgänglighets- och delaktighetsutmaningar. Detta förvärras av att den svenska patientens ställning i ett internationellt perspektiv är svag. Svenska patienter, upplever en sämre delaktighet och tillgänglighet till vården än andra patienter. Svenska patienter har ofta även en låg kännedom om sina rättigheter, och har svårt att få insyn i valmöjligheter som kan vara till deras fördel.

Centerpartiet vill stärka rättigheterna i patientlagen genom att ge patienten rätt att välja vård vid en annan klinik än vid hemregionens egna vårdgivare. Stegvis har Centerpartiet bidragit till att öka patienters rätt till medbestämmande och valfrihet. Men mer behöver göras. Se patienten som en partner och medskapare. Patienten har kunskap vården inte har: om sitt egen mående, behov och önskemål som bör påverka val av förlossning och ev medicinsk behandling. Att bättre ta tillvara patienters kunskaper skulle förbättra vården för den enskilde i första hand, men också för andra i liknande situationer. Centerpartiet anser därför att kraven på regioner och kommuner måste öka på att man i utvecklingsprocesser låter brukare och patienter medverka som en viktig part. Centerpartiet vill därför se en kartläggning av hur patientbaserad information används i patientstöd och kvalitetsutveckling, samt ge lämplig myndighet i uppdrag att tillsammans med SKR ta fram riktlinjer för involvering av patienter och deras sammanslutningar.

14. Hur planerar ni att informera medborgarna med korrekt information om patienters rättigheter, rådande rutiner och möjligheten till att göra val inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

Ett sätt som vi vill se är att låta 1177.se utvecklas till en portal för patienter att direkt kunna se väntetider, tillgängliga mottagningar, och hur kvalitetskraven efterlevs m.m. för att sedan kunna göra sitt eget val. 

Samverkan med patienter

15. Vikten av samverkan mellan vård och patientrepresentanter för att åstadkomma förbättring finns dokumenterad inom flera olika projekt, bland annat inom kvinnohälsa och förlossningsvård. Vården bör utformas tillsammans med de som kommer att använda sig av den. Att inte ta vara på patienternas kunskap och engagemang är inte längre hållbart, när studier visar att samverkan kan leda till förbättring och förändring i vården. Patienter har möjlighet att ta ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att patienten ska få en möjlighet att delta i sin egen vård och behandling. Trots försök att göra vården mer patientinvolverad kvarstår utmaningar och initiativ saknas i många regionerna. Kommer ni att utveckla samverkan av patientrepresentation inom graviditet-, förlossnings- och eftervård i landet?

Vi kommer fortsatta med de kontakter vi har med patient- och intresseföreningar och välkomnar gärna fler sådana. Patienter är alltid den som har bäst kunskap om sin kropp och sina behov och kunskapen måste vården ta tillvara bättre för vårdkvaliteten och bemötandet ska kunna utvecklas. Det gäller inte minst för förlossningsvården.

16. Hur kommer ni att stötta regionerna och myndigheterna (såsom Socialstyrelsen, SBU, Vård- och omsorgsanalys) för att de ska utveckla samverkan med patientrepresentanter?

Genom kontakter med olika föreningar och intresseförbund, fackliga organisationer och genom att hålla oss uppdaterade om det arbete som pågår inom myndigheterna

17. Som ett led i att förbättra mödrahälso- och förlossningsvården har SKR skickat ut Graviditetsenkäten till drygt 90 000 gravida kvinnor och nyblivna mammor. Enkäten har dock brister och besvaras endast av drygt hälften av kvinnorna. När Graviditetsenkätens slutrapport för år 2022 publicerades blev slutsatsen att kvinnorna var nöjda med förlossningsvården, trots att ingen bortfallsanalys är utförd. Den utlovade analysen av svaren om underlivsskador saknas fortfarande. I vår rapport Mörkertalet ifrågasätter vi att Graviditetensenkäten ska ligga som underlag för brukarnas upplevelser i vården under graviditet, födsel och eftervård. Hur kan regeringen säkerställa att SKR tar fram rättvisande statistik?

Genom ett tydligt uppdrag om vad som förväntas och med regelbunden uppföljning.

KRISTDEMOKRATERNA SVARAR

Satsningar

1. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen har sedan 2015 överenskommelser om insatser för en förbättrad förlossningsvård och för kvinnors hälsa. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna. Flera regioner har dock inte uppvisat någon utveckling mot angivet mål och riktade medel har inte redovisats tillfredsställande. Kommer ni att öronmärka framtida satsningar?

Ja, Kristdemokraterna har under lång tid öronmärkt mer resurser till förlossningsvården. Det är en fråga som ligger oss varmt om hjärtat att kvinnor ska känna trygghet under graviditet och förlossning, samt att de får en god eftervård. Vi kommer också säkerställa att beslutade medel används på avsett sätt.

2. Det saknas i flera regioner t.ex. amningsmottagningar, bäckenbottenmottagningar, adekvat bemanning med relevant kompetens, trygghet för föräldrar gällande vårdplatser samt vårdformer som ger kontinuitet genom graviditet till förlossning och eftervård. Vad tycker ni är viktigt att satsa på i landet?

Vi vill förstärka kvinnohälsan men hur det görs måste avgöras lokalt av professionerna efter de behov som finns. Några viktiga saker vi framhåller är ett barnmorsketeam genom förlossningen och tillräckligt med vårdplatser samt rätt till adekvat rehabilitering och eftervård. 

Vårdkedjan

3. Som komplement till överenskommelsen om att satsa på en förbättrad förlossningsvård har SKR och regeringen en tilläggsöverenskommelse för åren 2021-2022 om bl.a. “att utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserat på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård”. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna, varav 445 miljoner medel från tilläggsöverenskommelsen. Flera regioner har dock inte visat någon utveckling mot angivet mål om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja från graviditet till förlossning och eftervård. I ett antal regioner motarbetas frågan aktivt av tjänstemän. Kommer ni att säkerställa att regionerna efterlever SKR:s och regeringens tilläggsöverenskommelse?

Ja. Kristdemokraterna menar att det behövs en bättre kontinuitet i vårdkedjan före, under och efter förlossning. Idag möter kvinnor ofta olika personer för varje del i vårdkedjan. Kristdemokraterna vill att kvinnor ska mötas av ett barnmorsketeam genom hela graviditeten, förlossning och eftervården – en form av fast kontakt. 

4. Hur kommer ni att stötta regionerna för att de ska utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserad på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård?

Vi vill se tydliga nationella mål och uppföljning av densamma från ansvariga myndigheter. 

Barnafödande och eftervård

5. Anser ni att alla gravida oavsett bostadsort ska ha möjlighet att få bestämma på vilket sätt de föder barn?

Kristdemokraterna menar att inför förlossning ska kvinnan erbjudas det stöd och den typ av förlossning som bedöms vara lämplig efter sammanvägd bedömning av medicinska och psykologiska skäl. 

6. Idag är möjligheten att föda med kejsarsnitt på annat än medicinsk grund svårt att få beviljad och regionernas riktlinjer skiljer sig markant. Anledningarna till att vilja föda med så kallat elektivt kejsarsnitt varierar och kan handla om en önskan om att bestämma över sin egen kropp, tidigare traumatisk förlossningsupplevelse, övergreppshistorik, negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd vid en vaginal födsel eller förlossningsrädsla. Det finns inte någon generell rutin inom mödrahälsovården för att identifiera förlossningsrädsla och effekten av det individualiserade stöd som kan erbjudas vid specialenheter kan inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda resultatet, enligt SBU, 2021. I praktiken innebär det att den gravida i bästa fall får ett kejsarsnitt beviljat så sent som i vecka 36, eller i värsta fall tvingas att genomgå en vaginal förlossning mot sin vilja. Väntetiden och osäkerheten leder till otrygghet, stress och oro under graviditeten, och leder för många till psykisk ohälsa. Vill ni bereda möjlighet för att alla gravida ska kunna få välja att föda med elektivt kejsarsnitt?

Kristdemokraterna menar att inför förlossning ska kvinnan erbjudas det stöd och den typ av förlossning som bedöms vara lämplig efter sammanvägd bedömning av medicinska och psykologiska skäl.

7. Idag är möjligheten till att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor ytterst begränsad i Sverige. Anledningarna till att vilja föda hemma varierar och kan handla om en önskan att bestämma över sin egen kropp, tidigare negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd eller önskan om att få en äkta individualiserad vård. Efterfrågan ökar och eftersom det finns bristande tillgång på hembarnmorskor som dessutom som huvudregel finansieras av familjerna själva, väljer en del att föda hemma utan barnmorskestöd. Mellan 2002 och 2019 finansierades hembarnmorska av Region Stockholm för kvinnor som uppfyllde kriterier om att vara lågriskföderska och bo inom ett visst avstånd till sjukhus. Under denna period var 95% av hemfödslarna okomplicerade förlossningar med frisk mor och friskt barn. De övriga 5% var okomplicerade överföringar till sjukhus, oftast för att mamman var trött eller ville ha mer smärtlindring. Ingen annan vårdform har i studier så hög andel nöjda födande och så få komplikationer eller förlossningsskador. Internationellt uppmuntras hemfödslar både av medicinska såväl som ekonomiska skäl för den stora andelen av kvinnor med komplikationsfria graviditeter som inte behöver högspecialiserad vård. Vill ni bereda möjlighet för att alla gravida ska kunna få välja att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor?

Kristdemokraterna menar att det är bra att möjliggöra för hemförlossningar där det fungerar men att det finns andra projekt som också kan vara av godo att satsa på, tex projekt som "min barnmorska" i region Stockholm som har varit mycket uppskattat både från barnmorskor och födande.  Det är också så att flera förlossningskliniker inte vill erbjuda hemförlossning, bland annat för man menar att det inte är medicinskt rekommenderat. Detta får fortsatt utredas. 

8. Enligt Socialstyrelsen drabbas 8 av 10 kvinnor av en förlossningsbristning. Om inte denna behandlas eller om den läker på ett inkorrekt sätt definieras den som en kvarstående förlossningsskada enligt SBU. Kvarstående skador är idag framför allt de skador som inte syns utvändigt och inte hittas på grund av bristande kompetens, men även skador som åtgärdas och läker felaktigt, eller blir felaktigt åtgärdade. Bristerna inom eftervården är omfattande och det saknas en väl fungerande vårdkedja. Vittnesmål till oss handlar om kvinnor som skickas hem alldeles för tidigt efter sin förlossning på grund av platsbrist, kvinnor som inte blir tagna på allvar när de känner att något är fel, efterkontroller och uppföljningar som faller mellan stolarna eller inte existerar. Idag måste kvinnor strida för att få vård och att bli tagna på allvar. Skador som inte lagas leder till ett stort lidande för kvinnan och hennes familj och bidrar till sjukskrivningar, anknytningsproblematik, att familjer går sönder och social isolering. Det blir även en stor kostnad för samhällsekonomin och många gånger en ekonomisk katastrof för kvinnan. Detta är en klar följd av den bristande förlossningsvård som finns i landet idag. Idag finns få bäckenbottenmottagningar med specialistkompetens och amningsmottagningar saknas eller läggs ner. Det råder stora regionala skillnader i vårdpersonalens kompetens och det är svårt att få tid till specialister som kan göra en bedömning eller en second opinion. Kommer ni att satsa särskilt på eftervården?

Ja.

9. Hur kommer ni att satsa på eftervården?

Kristdemokraterna vill att mödravården ska få ett särskilt ansvar att följa upp kvinnans hälsa inom en till två veckor efter förlossning. Varje kvinna ska också erbjudas hembesök av en barnmorska som kan ge stöd den närmaste tiden efter förlossningen. Det kan exempelvis vara samtal för att upptäcka förlossningsdepression eller amningsstöd. Vi vill också att alla nyblivna mammor ska erbjudas en ”mamma-rehab-check” som kan användas hos fysioterapeuter med särskilt fokus på graviditet och förlossning. Detta är även något som nyförlösta kvinnor efterfrågar i den undersökning som Socialstyrelsen har gjort. De vill bli erbjudna möjlighet att vända sig till en fysioterapeut efter förlossningen. 

Barnmorskors arbetsmiljö

10. Arbetsmiljön inom förlossningsvården har allvarliga brister och det drabbar i förlängningen de födande och deras familjer, visar flera studier. Barnmorskorna hinner inte stanna hos de födande utan måste springa mellan rummen, hinner inte ta rast eller knappt gå på toaletten. Det är ett oroväckande högt arbetstempo med höga krav och för lite personal. Förlossningsavdelningarna och eftervården slår gång på gång larm om att de inte hinner med, med ökad risk att patientsäkerheten äventyras och skador som följd. Istället för att värna om kvinnans egna önskemål blir vården medikaliserad med standardiserade rutiner istället för individanpassad vård. Alla kvinnor blir sjukfall i den moderna förlossningsfabriken. Barnmorskor som älskar sina arbeten slutar av utmattning och upplever att de inte kan stå för den undermåliga vård som systemet tvingar dem att leverera och ingen vill ta vakanta tjänster. Av 45 nyutexaminerade barnmorskor var det 3 som kunde tänka sig arbete på förlossning enligt nya studier. Lön dvs ersättning för utfört arbete är för låg, likaså grundbemanningen. Med bemanningspersonal som lösning skenar kostnaderna samtidigt som laganda, samverkan i ett tryggt och känt arbetslag försvinner. Kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

Ja.

11. Hur kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

Vi vill ha tydliga satsningar på att både behålla personal inom förlossningsvården och att öka antalet anställda. För att uppnå detta mål behöver bland annat åtgärder vidtas för att förbättra arbetsmiljön. I vårt förslag till budget för 2022 riktade vi om 1150 miljoner kronor för att öka bemanningen inom förlossnings- och neonatalvården och 70 miljoner kronor för att ge sjuksköterskor möjlighet att vidareutbilda sig till barnmorskor med bibehållen lön. 

Patientlagen

12. Patientlagen infördes år 2015 för att stärka och tydliggöra patientens ställning samt främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Att bli fråntagen sin autonomi eller uppleva en avhumaniserande behandling under födandet kan strida mot mänskliga rättigheter. I vår senaste rapport, Mörkertalet, uppmärksammar vi allvarliga brister i patientlagens implementering och efterlevnad, vilket leder till att patienters rättigheter åsidosätts. Det finns i nuläget inget ansvarssystem för patientlagens efterlevnad som garanterar rätt till självbestämmande, samtycke och delaktighet i vården. Myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys gör samma slutsats och rekommenderar regeringen att ta initiativ till att förtydliga patientlagen avseende vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad samt dess innehåll. Kommer ni att säkerställa patientlagens efterlevnad?

Ja och vill dessutom revidera den och göra den skarpare.

13. Vittnesmålen i vår rapport Mörkertalet kommer från hela Sverige. Analysen av vittnesmålen från visade att kvinnorna upplever främst brist på inhämtande av samtycke samt att de saknar stöd och respektfullt bemötande. Att förlora sin autonomi och inte bli lyssnad på samt att inte tillåtas vara delaktig i sin vård är ytterligare huvudteman. Hur kommer ni att säkerställa att patientlagen efterlevs?

Vi kommer att arbeta för att patienter ska kunna få sina rättigheter tillgodosedda. Vi menar dock att patientens ställning dessutom behöver tydliggöras och förstärkas. En utredning tillsätts för att se över hur Patientlagen kan stärkas och på vilka andra sätt patientens inflytande kan utvecklas.

14. Hur planerar ni att informera medborgarna med korrekt information om patienters rättigheter, rådande rutiner och möjligheten till att göra val inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

Se svar ovan.

Samverkan med patienter

15. Vikten av samverkan mellan vård och patientrepresentanter för att åstadkomma förbättring finns dokumenterad inom flera olika projekt, bland annat inom kvinnohälsa och förlossningsvård. Vården bör utformas tillsammans med de som kommer att använda sig av den. Att inte ta vara på patienternas kunskap och engagemang är inte längre hållbart, när studier visar att samverkan kan leda till förbättring och förändring i vården. Patienter har möjlighet att ta ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att patienten ska få en möjlighet att delta i sin egen vård och behandling. Trots försök att göra vården mer patientinvolverad kvarstår utmaningar och initiativ saknas i många regionerna. Kommer ni att utveckla samverkan av patientrepresentation inom graviditet-, förlossnings- och eftervård i landet?

Ja. Patientorganisationer är nödvändiga partners för hälso- och sjukvården för att förändra på systemnivå. Det offentliga bör ge ett bättre stöd till patientorganisationerna så att de kan fullgöra sitt uppdrag på ett rimligt sätt. 

16. Hur kommer ni att stötta regionerna och myndigheterna (såsom Socialstyrelsen, SBU, Vård- och omsorgsanalys) för att de ska utveckla samverkan med patientrepresentanter?

Genom uppdrag till respektive myndighet att utveckla samverkan. 

17. Som ett led i att förbättra mödrahälso- och förlossningsvården har SKR skickat ut Graviditetsenkäten till drygt 90 000 gravida kvinnor och nyblivna mammor. Enkäten har dock brister och besvaras endast av drygt hälften av kvinnorna. När Graviditetsenkätens slutrapport för år 2022 publicerades blev slutsatsen att kvinnorna var nöjda med förlossningsvården, trots att ingen bortfallsanalys är utförd. Den utlovade analysen av svaren om underlivsskador saknas fortfarande. I vår rapport Mörkertalet ifrågasätter vi att Graviditetensenkäten ska ligga som underlag för brukarnas upplevelser i vården under graviditet, födsel och eftervård. Hur kan regeringen säkerställa att SKR tar fram rättvisande statistik?

Hur regeringen ska säkerställa det är svårt för oss att svara på. Däremot anser vi att staten själv bör följa upp mödra- och förlossningsvården.

LIBERALERNA SVARAR

Satsningar

1. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen har sedan 2015 överenskommelser om insatser för en förbättrad förlossningsvård och för kvinnors hälsa. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna. Flera regioner har dock inte uppvisat någon utveckling mot angivet mål och riktade medel har inte redovisats tillfredsställande. Kommer ni att öronmärka framtida satsningar?

Vi har förhandlat fram satsningar på mödravård, förlossningsvård och eftervård denna mandatperiod och vi vill fortsätta stärka denna vård. För att satsningarna verkligen ska lyckas behöver de vara betydligt mer långsiktiga än de är idag: inte en enda barnmorska kan tillsvidareanställas med tillfälliga pengar. 

2. Det saknas i flera regioner t.ex. amningsmottagningar, bäckenbottenmottagningar, adekvat bemanning med relevant kompetens, trygghet för föräldrar gällande vårdplatser samt vårdformer som ger kontinuitet genom graviditet till förlossning och eftervård. Vad tycker ni är viktigt att satsa på i landet?

Trygg vård kräver riktigt kunniga, erfarna anställda som trivs och stannar kvar. Vi vill säkra god arbetsmiljö och löneutveckling och tänker skriva in i lag att sjukvårdsanställda över hela landet ska få regelbunden fortbildning för att kunna ge ständigt bättre vård. Vi vill också göra det möjligt att dela sin arbetstid mellan mödravård och förlossning, både för kvinnans och barnets skull och för arbetsmiljön. När bristyrken blir drömjobb kan bäckenbotten- och amningsmottagningar bemannas och varje kvinna mötas av trygghet under hela sin graviditet och eftervård. 

Vårdkedjan

3. Som komplement till överenskommelsen om att satsa på en förbättrad förlossningsvård har SKR och regeringen en tilläggsöverenskommelse för åren 2021-2022 om bl.a. “att utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserat på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård”. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna, varav 445 miljoner medel från tilläggsöverenskommelsen. Flera regioner har dock inte visat någon utveckling mot angivet mål om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja från graviditet till förlossning och eftervård. I ett antal regioner motarbetas frågan aktivt av tjänstemän. Kommer ni att säkerställa att regionerna efterlever SKR:s och regeringens tilläggsöverenskommelse?

JA. Vi vill också utforma statens stöd på ett klokare sätt än dagens kortsiktiga, så att sjukvården enklare kan använda pengarna för att stärka vården. 

4. Hur kommer ni att stötta regionerna för att de ska utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserad på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård?

Vi vill att barnmorskor ska kunna dela sin tid mellan förlossningsavdelningar och mödravårdens mottagningar. Varje barnmorska och sjukgymnast ska garanteras den kunskap och tid som krävs för att upptäcka komplikationer och stötta under vård och rehabilitering. Även då barnet eller kvinnan drabbas av svåra komplikationer ska de alltid kunna vårdas tillsammans - vi vill inrätta särskilda enheter med specialistkunskap för vård av grav förlossningsdepression och förlossningspsykos. Liberalernas nationella vårdplatssatsning ska finansiera de förbättringar vi beskriver. 

Barnafödande och eftervård

5. Anser ni att alla gravida oavsett bostadsort ska ha möjlighet att få bestämma på vilket sätt de föder barn?

JA.

6. Idag är möjligheten att föda med kejsarsnitt på annat än medicinsk grund svårt att få beviljad och regionernas riktlinjer skiljer sig markant. Anledningarna till att vilja föda med så kallat elektivt kejsarsnitt varierar och kan handla om en önskan om att bestämma över sin egen kropp, tidigare traumatisk förlossningsupplevelse, övergreppshistorik, negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd vid en vaginal födsel eller förlossningsrädsla. Det finns inte någon generell rutin inom mödrahälsovården för att identifiera förlossningsrädsla och effekten av det individualiserade stöd som kan erbjudas vid specialenheter kan inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda resultatet, enligt SBU, 2021. I praktiken innebär det att den gravida i bästa fall får ett kejsarsnitt beviljat så sent som i vecka 36, eller i värsta fall tvingas att genomgå en vaginal förlossning mot sin vilja. Väntetiden och osäkerheten leder till otrygghet, stress och oro under graviditeten, och leder för många till psykisk ohälsa. Vill ni bereda möjlighet för att alla gravida ska kunna få välja att föda med elektivt kejsarsnitt?

JA. Om en kvinna efter samtal med sin barnmorska vill föda med kejsarsnitt ska hon kunna göra det. 

7. Idag är möjligheten till att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor ytterst begränsad i Sverige. Anledningarna till att vilja föda hemma varierar och kan handla om en önskan att bestämma över sin egen kropp, tidigare negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd eller önskan om att få en äkta individualiserad vård. Efterfrågan ökar och eftersom det finns bristande tillgång på hembarnmorskor som dessutom som huvudregel finansieras av familjerna själva, väljer en del att föda hemma utan barnmorskestöd. Mellan 2002 och 2019 finansierades hembarnmorska av Region Stockholm för kvinnor som uppfyllde kriterier om att vara lågriskföderska och bo inom ett visst avstånd till sjukhus. Under denna period var 95% av hemfödslarna okomplicerade förlossningar med frisk mor och friskt barn. De övriga 5% var okomplicerade överföringar till sjukhus, oftast för att mamman var trött eller ville ha mer smärtlindring. Ingen annan vårdform har i studier så hög andel nöjda födande och så få komplikationer eller förlossningsskador. Internationellt uppmuntras hemfödslar både av medicinska såväl som ekonomiska skäl för den stora andelen av kvinnor med komplikationsfria graviditeter som inte behöver högspecialiserad vård. Vill ni bereda möjlighet för att alla gravida ska kunna få välja att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor?

Vi vill erbjuda mobil vård så långt det är möjligt, oavsett var i landet en människa bor. Vi vill inte förvägra kvinnor möjligheten att föda hemma med utbildad sjukvårdspersonal vid sin sida, men vi har i dagsläget inte medel avsatta som skulle krävas för att över hela landet ha full akutberedskap för eventuella svåra komplikationer.

8. Enligt Socialstyrelsen drabbas 8 av 10 kvinnor av en förlossningsbristning. Om inte denna behandlas eller om den läker på ett inkorrekt sätt definieras den som en kvarstående förlossningsskada enligt SBU. Kvarstående skador är idag framför allt de skador som inte syns utvändigt och inte hittas på grund av bristande kompetens, men även skador som åtgärdas och läker felaktigt, eller blir felaktigt åtgärdade. Bristerna inom eftervården är omfattande och det saknas en väl fungerande vårdkedja. Vittnesmål till oss handlar om kvinnor som skickas hem alldeles för tidigt efter sin förlossning på grund av platsbrist, kvinnor som inte blir tagna på allvar när de känner att något är fel, efterkontroller och uppföljningar som faller mellan stolarna eller inte existerar. Idag måste kvinnor strida för att få vård och att bli tagna på allvar. Skador som inte lagas leder till ett stort lidande för kvinnan och hennes familj och bidrar till sjukskrivningar, anknytningsproblematik, att familjer går sönder och social isolering. Det blir även en stor kostnad för samhällsekonomin och många gånger en ekonomisk katastrof för kvinnan. Detta är en klar följd av den bristande förlossningsvård som finns i landet idag. Idag finns få bäckenbottenmottagningar med specialistkompetens och amningsmottagningar saknas eller läggs ner. Det råder stora regionala skillnader i vårdpersonalens kompetens och det är svårt att få tid till specialister som kan göra en bedömning eller en second opinion. Kommer ni att satsa särskilt på eftervården?

JA. Vi förhandlade fram statliga satsningar på eftervården under den mandatperiod som gått och vi kommer att fortsätta arbetet för trygg vård genom hela graviditeten, ända tills dess en kvinna känner sig fullt återställd. För att satsningarna verkligen ska fungera krävs anställda med både tid och kunskap. Sådana satsningar behöver vara långsiktiga. 

9. Hur kommer ni att satsa på eftervården?

Både barnmorskor och sjukgymnaster måste ha kunskapen och tiden att kunna upptäcka och behandla förlossningsskador. Det behövs även uppföljande besök för att se att kroppen läkt och kvinnan mår bra. En kvinna som drabbas av svåra komplikationer ska alltid kunna vårdas med sitt barn om det är vad som är bäst för dem båda. Vi vill också fånga upp kvinnor som drabbats av förslitningsskador tidigare, men som inte fått den vård de behöver. 

Barnmorskors arbetsmiljö

10. Arbetsmiljön inom förlossningsvården har allvarliga brister och det drabbar i förlängningen de födande och deras familjer, visar flera studier. Barnmorskorna hinner inte stanna hos de födande utan måste springa mellan rummen, hinner inte ta rast eller knappt gå på toaletten. Det är ett oroväckande högt arbetstempo med höga krav och för lite personal. Förlossningsavdelningarna och eftervården slår gång på gång larm om att de inte hinner med, med ökad risk att patientsäkerheten äventyras och skador som följd. Istället för att värna om kvinnans egna önskemål blir vården medikaliserad med standardiserade rutiner istället för individanpassad vård. Alla kvinnor blir sjukfall i den moderna förlossningsfabriken. Barnmorskor som älskar sina arbeten slutar av utmattning och upplever att de inte kan stå för den undermåliga vård som systemet tvingar dem att leverera och ingen vill ta vakanta tjänster. Av 45 nyutexaminerade barnmorskor var det 3 som kunde tänka sig arbete på förlossning enligt nya studier. Lön dvs ersättning för utfört arbete är för låg, likaså grundbemanningen. Med bemanningspersonal som lösning skenar kostnaderna samtidigt som laganda, samverkan i ett tryggt och känt arbetslag försvinner. Kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

JA.

11. Hur kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

Om alla barnmorskor orkade arbeta heltid skulle det motsvara 800 fler barnmorskor. Vårt mål är en barnmorska per födande kvinna. Vi tänker göra en långsiktig satsning på vårdplatser som gör det möjligt att anställa fler kollegor och ge god löneutveckling. Fler måste kunna dela sin arbetstid mellan förlossningsavdelning och mödravårdsmottagning. Vi tänker också i lag stadga att varje barnmorska har rätt till regelbunden fortbildning och att detta är ett ansvar för varje arbetsgivare.Kringuppgifter behöver lyftas bort från förlossningsvårdens experter och ge plats för andningspauser. Återhämtningstid måste garanteras i all schemaläggning.

Patientlagen

12. Patientlagen infördes år 2015 för att stärka och tydliggöra patientens ställning samt främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Att bli fråntagen sin autonomi eller uppleva en avhumaniserande behandling under födandet kan strida mot mänskliga rättigheter. I vår senaste rapport, Mörkertalet, uppmärksammar vi allvarliga brister i patientlagens implementering och efterlevnad, vilket leder till att patienters rättigheter åsidosätts. Det finns i nuläget inget ansvarssystem för patientlagens efterlevnad som garanterar rätt till självbestämmande, samtycke och delaktighet i vården. Myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys gör samma slutsats och rekommenderar regeringen att ta initiativ till att förtydliga patientlagen avseende vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad samt dess innehåll. Kommer ni att säkerställa patientlagens efterlevnad?

JA.

13. Vittnesmålen i vår rapport Mörkertalet kommer från hela Sverige. Analysen av vittnesmålen från visade att kvinnorna upplever främst brist på inhämtande av samtycke samt att de saknar stöd och respektfullt bemötande. Att förlora sin autonomi och inte bli lyssnad på samt att inte tillåtas vara delaktig i sin vård är ytterligare huvudteman. Hur kommer ni att säkerställa att patientlagen efterlevs?

Sjukvårdspolitik ska inte vara svårare än att människor ska känna trygghet inför framtiden. Patientlagen ska ge patienter trygghet, valfrihet och egenmakt. IVO ska ha hårda nypor för tillsyn och ett tydligt uppdrag att ge förebyggande råd. Vården ska utformas i samspråk mellan patient och sjukvård. Det i sin tur kräver kunskap, ett stressfritt bemötande och gott om tid - sjukvårdens anställda behöver bli av med administration och kringuppgifter och få fler kollegor.

14. Hur planerar ni att informera medborgarna med korrekt information om patienters rättigheter, rådande rutiner och möjligheten till att göra val inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

Som en del att patientlagen utvecklas ska IVO få ett tydligt uppdrag i att stötta och ge råd.

Samverkan med patienter

15. Vikten av samverkan mellan vård och patientrepresentanter för att åstadkomma förbättring finns dokumenterad inom flera olika projekt, bland annat inom kvinnohälsa och förlossningsvård. Vården bör utformas tillsammans med de som kommer att använda sig av den. Att inte ta vara på patienternas kunskap och engagemang är inte längre hållbart, när studier visar att samverkan kan leda till förbättring och förändring i vården. Patienter har möjlighet att ta ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att patienten ska få en möjlighet att delta i sin egen vård och behandling. Trots försök att göra vården mer patientinvolverad kvarstår utmaningar och initiativ saknas i många regionerna. Kommer ni att utveckla samverkan av patientrepresentation inom graviditet-, förlossnings- och eftervård i landet?

JA.

16. Hur kommer ni att stötta regionerna och myndigheterna (såsom Socialstyrelsen, SBU, Vård- och omsorgsanalys) för att de ska utveckla samverkan med patientrepresentanter?

Patientorganisationerna är mycket viktiga för sjukvårdens utveckling. Med sin spetskunskap driver de utvecklingen, pekar ut missförhållanden och förbättringsbehov, sprider information och gör stor skillnad för otaliga patienter. Det offentliga ska därför skapa fler rum för att stärka samverkan.

17. Som ett led i att förbättra mödrahälso- och förlossningsvården har SKR skickat ut Graviditetsenkäten till drygt 90 000 gravida kvinnor och nyblivna mammor. Enkäten har dock brister och besvaras endast av drygt hälften av kvinnorna. När Graviditetsenkätens slutrapport för år 2022 publicerades blev slutsatsen att kvinnorna var nöjda med förlossningsvården, trots att ingen bortfallsanalys är utförd. Den utlovade analysen av svaren om underlivsskador saknas fortfarande. I vår rapport Mörkertalet ifrågasätter vi att Graviditetensenkäten ska ligga som underlag för brukarnas upplevelser i vården under graviditet, födsel och eftervård. Hur kan regeringen säkerställa att SKR tar fram rättvisande statistik?

SKR är en fristående organisation från staten och därför har regeringen inte möjligheten att styra den organisationen. Liberalerna vill att beslut i vården ska fattas med information, forskning och kunskap. Därför är det viktigt att det offentliga tar fram rättvisande data så att vi har rätt beslutsunderlag när förlossningsvården ska förbättras. Vi vill också att SKRs roll förändras, så att organisationen blir mer av en renodlad arbetsgivarorganisation än den är idag. 

MILJÖPARTIET SVARAR

Satsningar

1. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen har sedan 2015 överenskommelser om insatser för en förbättrad förlossningsvård och för kvinnors hälsa. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna. Flera regioner har dock inte uppvisat någon utveckling mot angivet mål och riktade medel har inte redovisats tillfredsställande. Kommer ni att öronmärka framtida satsningar?

Vi tycker det är självklart att pengar som har öronmärkts ska gå till det som de är avsedda för.  Det är beklagligt om riktade medel inte redovisas tillfredsställande och staten behöver bli bättre på krav på korrekt redovisning samt uppföljning av satsningar. 

2. Det saknas i flera regioner t.ex. amningsmottagningar, bäckenbottenmottagningar, adekvat bemanning med relevant kompetens, trygghet för föräldrar gällande vårdplatser samt vårdformer som ger kontinuitet genom graviditet till förlossning och eftervård. Vad tycker ni är viktigt att satsa på i landet?

Vi vill se en välfungerande förlossningsvård som man kan vara trygg med oavsett var i landet man bor. Ingen ska behöva vara orolig för att flytta till olika delar av landet på grund av förlossningsvården, att trycket där är så högt så att man inte får de insatser som behövs eller att personalen där är utmattad på grund av överarbete. Det stöd som behövs ska finnas över hela landet. 

Vi vill:  ● säkra en god förlossningsvård i hela landet och en helhetssyn med kontinuitet från vårdens sida före, under och efter förlossningen ● få till en tydligare styrning mot en barnmorska per födande kvinna ● att kunskapen om förlossningsskador ska öka ● att vårdgarantin för operation eller behandling efter förlossningsskada ska sänkas från 90 till 30 dagar ● att antalet utbildningsplatser till barnmorskeutbildningen ska öka.  

En övergripande angelägen vårdfråga är att förbättra arbetsvillkor och arbetsmiljö för personal i hälso- och sjukvården. Den stress som råder i dag gör att många ofrivilligt gått ner i tid eller överväger att lämna yrket. Vi menar att fler anställda i hälso- och sjukvården och bättre löner är det absolut viktigaste för bättre arbetssituation och höjd attraktivitet i yrket. Det gäller i högsta grad för förlossningsvården. Vi vill därför göra en statligt finansierad storsatsning som utökas med 10 miljarder per år och fr om 2026 vill vi avsätta totalt 40 miljarder per år permanent som ska vikas för att möjliggöra fler anställda och höjda löner i hälso- och sjukvården och vård och omsorgen.

Vårdkedjan

3. Som komplement till överenskommelsen om att satsa på en förbättrad förlossningsvård har SKR och regeringen en tilläggsöverenskommelse för åren 2021-2022 om bl.a. “att utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserat på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård”. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna, varav 445 miljoner medel från tilläggsöverenskommelsen. Flera regioner har dock inte visat någon utveckling mot angivet mål om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja från graviditet till förlossning och eftervård. I ett antal regioner motarbetas frågan aktivt av tjänstemän. Kommer ni att säkerställa att regionerna efterlever SKR:s och regeringens tilläggsöverenskommelse?

Som vi nämnde i fråga 1 tycker vi att det är oacceptabelt  att pengar som är specifikt avsedda för något inte  går till detta. Staten måste bli bättre på att följa upp och det ska vara en tydlig skillnad på medel som är allmänna förstärkningar och upp till regionerna att använda på det sätt man finner bäst, och medel som är specifika.  

4. Hur kommer ni att stötta regionerna för att de ska utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserad på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård?

Vi kommer att driva frågan både i regionerna och på nationell nivå. Vi vill stärka den statliga finansieringen av hälso- och sjukvården med permanenta medel, inte tillfälliga satsningar (se fråga 2). Detta behövs för att förbättra arbetsvillkoren för vårdpersonalen, något som är nödvändigt inom inte minst förlossningsvården. Vi vill också öka attraktiviteten i barnmorskeyrket genom att  gå mot ett system med caseload, där den den gravida har kontakt med samma team före, under och efter förlossningen. Vi vill även ha en styrning mot en barnmorska per födande, se till att kunskapen om förlossningsskador ökar och införa en stärkt vårdgaranti för förlossningsskador.    I dagsläget är utbildningsplatser ett problem, vilket riskerar att skapar ett moment 22, där regioner är i stort behov av mer personal, men inte kan medverka till att fler barnmorskor utbildas pga personalbrist. Miljöpartiet ser som en dellösning gärna att pensionerade barnmorskor anställs som mentorer och handledare med bra lön, där BB-avdelningar som ställer upp som ”läroplatser” får en ersättning som går till personalen. Detta kan också möjliggöra att ge nyutexaminerade löfte om att inte behöva gå ensamma under det första året och ge dem möjlighet att arbeta med en blandning av verkliga födslar och utbyggda simuleringsövningar. 

Barnafödande och eftervård

5. Anser ni att alla gravida oavsett bostadsort ska ha möjlighet att få bestämma på vilket sätt de föder barn?

Ja, Miljöpartiet vill att kvinnans roll och möjlighet att påverka sin förlossning ska stärkas och utvecklas. Detta ska göras i dialog med vården så att varken kvinnans eller barnets hälsa riskeras. Vi vill se förbättrad tillgänglighet till förlossningsvård i hela landet, till exempel genom mindre kliniker som inte ligger i anslutning till ett stort sjukhus och mobila barnmorsketeam. Vi anser också att BB i hemmet ska erbjudas i samtliga regioner. Vi vill även att att vården ska kunna ge ett “vårdlöfte” om särskilt stöd vid BB-vistelse utan partner/medföljande person. 

6. Idag är möjligheten att föda med kejsarsnitt på annat än medicinsk grund svårt att få beviljad och regionernas riktlinjer skiljer sig markant. Anledningarna till att vilja föda med så kallat elektivt kejsarsnitt varierar och kan handla om en önskan om att bestämma över sin egen kropp, tidigare traumatisk förlossningsupplevelse, övergreppshistorik, negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd vid en vaginal födsel eller förlossningsrädsla. Det finns inte någon generell rutin inom mödrahälsovården för att identifiera förlossningsrädsla och effekten av det individualiserade stöd som kan erbjudas vid specialenheter kan inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda resultatet, enligt SBU, 2021. I praktiken innebär det att den gravida i bästa fall får ett kejsarsnitt beviljat så sent som i vecka 36, eller i värsta fall tvingas att genomgå en vaginal förlossning mot sin vilja. Väntetiden och osäkerheten leder till otrygghet, stress och oro under graviditeten, och leder för många till psykisk ohälsa. Vill ni bereda möjlighet för att alla gravida ska kunna få välja att föda med elektivt kejsarsnitt?

Vi tror att det behöver tas fram nationella riktlinjer i den här frågan. Det måste finnas en rutin för att fånga upp förlossningsrädsla hos kvinnor eller andra skäl till att kvinnan vill föda med kejsarsnitt. Miljöpartiet vill att kvinnans roll och möjlighet att påverka sin förlossning ska stärkas och utvecklas. Samtal behöver ske tidigt med bra information och möjlighet till stöd. Kvinnans och barnets hälsa behöver vara i fokus och man behöver ta de psykologiska behoven på stort allvar.  

7. Idag är möjligheten till att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor ytterst begränsad i Sverige. Anledningarna till att vilja föda hemma varierar och kan handla om en önskan att bestämma över sin egen kropp, tidigare negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd eller önskan om att få en äkta individualiserad vård. Efterfrågan ökar och eftersom det finns bristande tillgång på hembarnmorskor som dessutom som huvudregel finansieras av familjerna själva, väljer en del att föda hemma utan barnmorskestöd. Mellan 2002 och 2019 finansierades hembarnmorska av Region Stockholm för kvinnor som uppfyllde kriterier om att vara lågriskföderska och bo inom ett visst avstånd till sjukhus. Under denna period var 95% av hemfödslarna okomplicerade förlossningar med frisk mor och friskt barn. De övriga 5% var okomplicerade överföringar till sjukhus, oftast för att mamman var trött eller ville ha mer smärtlindring. Ingen annan vårdform har i studier så hög andel nöjda födande och så få komplikationer eller förlossningsskador. Internationellt uppmuntras hemfödslar både av medicinska såväl som ekonomiska skäl för den stora andelen av kvinnor med komplikationsfria graviditeter som inte behöver högspecialiserad vård. Vill ni bereda möjlighet för att alla gravida ska kunna få välja att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor?

Ja, se svar i fråga 5.  

8. Enligt Socialstyrelsen drabbas 8 av 10 kvinnor av en förlossningsbristning. Om inte denna behandlas eller om den läker på ett inkorrekt sätt definieras den som en kvarstående förlossningsskada enligt SBU. Kvarstående skador är idag framför allt de skador som inte syns utvändigt och inte hittas på grund av bristande kompetens, men även skador som åtgärdas och läker felaktigt, eller blir felaktigt åtgärdade. Bristerna inom eftervården är omfattande och det saknas en väl fungerande vårdkedja. Vittnesmål till oss handlar om kvinnor som skickas hem alldeles för tidigt efter sin förlossning på grund av platsbrist, kvinnor som inte blir tagna på allvar när de känner att något är fel, efterkontroller och uppföljningar som faller mellan stolarna eller inte existerar. Idag måste kvinnor strida för att få vård och att bli tagna på allvar. Skador som inte lagas leder till ett stort lidande för kvinnan och hennes familj och bidrar till sjukskrivningar, anknytningsproblematik, att familjer går sönder och social isolering. Det blir även en stor kostnad för samhällsekonomin och många gånger en ekonomisk katastrof för kvinnan. Detta är en klar följd av den bristande förlossningsvård som finns i landet idag. Idag finns få bäckenbottenmottagningar med specialistkompetens och amningsmottagningar saknas eller läggs ner. Det råder stora regionala skillnader i vårdpersonalens kompetens och det är svårt att få tid till specialister som kan göra en bedömning eller en second opinion. Kommer ni att satsa särskilt på eftervården?

Ja, det är oacceptabelt att kvinnor lider och inte får hjälp. Miljöpartiet ser eftervården  som oerhört viktig. I regeringen gjorde vi satsningar på förlossningsvården där just frågan om förlossningsskador lyftes specifikt. Miljöpartiet vill fortsatt satsa på förlossningsvården, bland annat för att få till en sammanhållen vårdkedja från graviditeten till förlossningen och eftervården och uppnå målet om en barnmorska per födande kvinna. Genom att stärka upp hela vårdkedjan och satsa på beprövade arbetsmetoder kan vi minska risken för att förlossningsskador uppstår och bli bättre på att upptäcka och vårda när skadorna ändå uppstår. 

9. Hur kommer ni att satsa på eftervården?

Eftervården måste fungera. Att veta att eftervården fungerar väl skapar även större trygghet för kvinnor inför förlossningen, vilket också kan ha stor betydelse för hela förloppet. Vi vill sänka vårdgarantin för förlossningsskada från 90 till 30 dagar.  Vi vill också se tätare uppföljning. Den  stora statliga satsning på personalens villkor - för fler nyanställningar och högre löner - som Miljöpartiet vill göra räknar vi med kommer kunna bidra till att bemanna viktiga enheter och öka möjligheterna till att vidareutveckla eftervården och säkerställa att den blir individanpassad.  

Barnmorskors arbetsmiljö

10. Arbetsmiljön inom förlossningsvården har allvarliga brister och det drabbar i förlängningen de födande och deras familjer, visar flera studier. Barnmorskorna hinner inte stanna hos de födande utan måste springa mellan rummen, hinner inte ta rast eller knappt gå på toaletten. Det är ett oroväckande högt arbetstempo med höga krav och för lite personal. Förlossningsavdelningarna och eftervården slår gång på gång larm om att de inte hinner med, med ökad risk att patientsäkerheten äventyras och skador som följd. Istället för att värna om kvinnans egna önskemål blir vården medikaliserad med standardiserade rutiner istället för individanpassad vård. Alla kvinnor blir sjukfall i den moderna förlossningsfabriken. Barnmorskor som älskar sina arbeten slutar av utmattning och upplever att de inte kan stå för den undermåliga vård som systemet tvingar dem att leverera och ingen vill ta vakanta tjänster. Av 45 nyutexaminerade barnmorskor var det 3 som kunde tänka sig arbete på förlossning enligt nya studier. Lön dvs ersättning för utfört arbete är för låg, likaså grundbemanningen. Med bemanningspersonal som lösning skenar kostnaderna samtidigt som laganda, samverkan i ett tryggt och känt arbetslag försvinner. Kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

Ja, den stora statliga permanenta satsning på 40 miljarder årligen som Miljöpartiet vill göra på personalens villkor i vården och omsorgen syftar till att förbättra arbetsmiljön. Medlen ska vikas för nyanställningar och högre löner.  Med mer personal kan tempot bli lugnare och säkerheten bli bättre, vilket i sin tur också kan öka attraktiviteten i yrket.

Vi vill också utöka den så kallade återhämtningsbonusen som Miljöpartiet drev igenom 2021 till 2 miljarder årligen. Den möjliggör för personalgrupper att söka medel för att kunna pröva olika modeller och egna idéer för förbättrad arbetsmiljö, inklusive arbetstidsmodeller såsom förkortad arbetstid.

Miljöpartiet vill också se en nollvision för arbetsrelaterad ohälsa, med vården som fokusområde. Det gäller i allra högsta grad förlossningsvården. Vi vill också skärpa arbetsmiljölagstiftningen så att Arbetsmiljöverket på samma sätt som för fysiska brister även ska kunna utdöma vite om det finns  brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. 

11. Hur kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

Miljöpartiet ambition är att styra mot en barnmorska per födande kvinna. Då behövs pengar. Vi vill satsa på förlossningsvården och även  som tidigare nämnts göra en stor satsning på förbättrade arbetsvillkor i hälso- och sjukvården och omsorgen som utökas med 10 miljarder årligen för att fr o m 2026 vara 40 miljarder permanent. Satsningen ska vikas för att möjliggöra nyanställningar och höjda löner. Det kommer vara fack och ledning i respektive region som gör avtal om hur den satsningen specifikt ska utformas i respektive region. Vi vill också fördubbla återhämtningsbonusen från 1 till 2 miljarder, pengar som ska gå till att personal i vården ska få bättre återhämtning och kunna pröva egna idéer för bättre  arbetsmiljö, inklusive arbetstidsmodeller.  

Patientlagen

12. Patientlagen infördes år 2015 för att stärka och tydliggöra patientens ställning samt främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Att bli fråntagen sin autonomi eller uppleva en avhumaniserande behandling under födandet kan strida mot mänskliga rättigheter. I vår senaste rapport, Mörkertalet, uppmärksammar vi allvarliga brister i patientlagens implementering och efterlevnad, vilket leder till att patienters rättigheter åsidosätts. Det finns i nuläget inget ansvarssystem för patientlagens efterlevnad som garanterar rätt till självbestämmande, samtycke och delaktighet i vården. Myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys gör samma slutsats och rekommenderar regeringen att ta initiativ till att förtydliga patientlagen avseende vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad samt dess innehåll. Kommer ni att säkerställa patientlagens efterlevnad?

JA.

13. Vittnesmålen i vår rapport Mörkertalet kommer från hela Sverige. Analysen av vittnesmålen från visade att kvinnorna upplever främst brist på inhämtande av samtycke samt att de saknar stöd och respektfullt bemötande. Att förlora sin autonomi och inte bli lyssnad på samt att inte tillåtas vara delaktig i sin vård är ytterligare huvudteman. Hur kommer ni att säkerställa att patientlagen efterlevs?

Kvinnornas egna erfarenheter måste finnas med när vården utvecklas och det är högst allvarligt varje gång patientlagen inte efterlevs. Vi vill förstärka patientlagen och samtala med olika brukar- och patientorganisationer för att samla in synpunkter och erfarenheter om det som inte fungerar för att trycka på för en bättre fungerande lag. Att ta tillvara kvinnors erfarenheter från förlossningsvården för att stärka och förbättra patientlagen är av största vikt.  

14. Hur planerar ni att informera medborgarna med korrekt information om patienters rättigheter, rådande rutiner och möjligheten till att göra val inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

Det här är något som behöver ske såväl  brett som specifikt i samverkan med brukar- och patientorganisationer för att nå ut. Information måste givetvis också finnas på olika språk. 

Samverkan med patienter

15. Vikten av samverkan mellan vård och patientrepresentanter för att åstadkomma förbättring finns dokumenterad inom flera olika projekt, bland annat inom kvinnohälsa och förlossningsvård. Vården bör utformas tillsammans med de som kommer att använda sig av den. Att inte ta vara på patienternas kunskap och engagemang är inte längre hållbart, när studier visar att samverkan kan leda till förbättring och förändring i vården. Patienter har möjlighet att ta ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att patienten ska få en möjlighet att delta i sin egen vård och behandling. Trots försök att göra vården mer patientinvolverad kvarstår utmaningar och initiativ saknas i många regionerna. Kommer ni att utveckla samverkan av patientrepresentation inom graviditet-, förlossnings- och eftervård i landet?

Ja. Miljöpartiet ser det som ett oerhört viktigt förbättringsområde och en nyckel för att utveckla vården. Perspektivet har vi med oss i all hälso- och sjukvård, och det är givetvis särskilt viktigt inom förlossningsvården och eftervården där det finns uppenbara problem och förändringar behöver göras.   

16. Hur kommer ni att stötta regionerna och myndigheterna (såsom Socialstyrelsen, SBU, Vård- och omsorgsanalys) för att de ska utveckla samverkan med patientrepresentanter?

 Vi vill  införa en patientombudsman som stärker patientens roll i vården och har nära kontakt med patientrepresentanter. Vi tror också att det vore bra att ge ett eller flera specifika myndighetsuppdrag om att utveckla samverkan. Vi vill även ändra regelverket för SIP, samordnad individuell vårdplan, så att den enskilde och den enskildes anhöriga ska ha initiativrätt och kunna ställa krav på att en SIP görs. Det ska inte som i dag bara vara upp till hälso- och sjukvården eller kommuner att bedöma. Det blir en viktig förskjutning mot ett tydligare patientperspektiv.  

17. Som ett led i att förbättra mödrahälso- och förlossningsvården har SKR skickat ut Graviditetsenkäten till drygt 90 000 gravida kvinnor och nyblivna mammor. Enkäten har dock brister och besvaras endast av drygt hälften av kvinnorna. När Graviditetsenkätens slutrapport för år 2022 publicerades blev slutsatsen att kvinnorna var nöjda med förlossningsvården, trots att ingen bortfallsanalys är utförd. Den utlovade analysen av svaren om underlivsskador saknas fortfarande. I vår rapport Mörkertalet ifrågasätter vi att Graviditetensenkäten ska ligga som underlag för brukarnas upplevelser i vården under graviditet, födsel och eftervård. Hur kan regeringen säkerställa att SKR tar fram rättvisande statistik?

Det är förstås viktigt att få fram relevant statistik om förlossningsvården, inte minst förlossningsskador. En svårighet i statistiken kan också vara att en födande kan vara nöjd med att ha fått ett friskt barn och helst vilja förtränga en problematisk förlossning som gett skador, vilket ytterligare kan göra att statistiken ej blir rättvis. Frågan om statistik är viktig att ha med sig framöver. Högst angeläget är förstås att veta att det finns ett system för att ta hand om förlossningsskador och hur det ser ut.  

MODERATERNA SVARAR

Satsningar

1. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen har sedan 2015 överenskommelser om insatser för en förbättrad förlossningsvård och för kvinnors hälsa. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna. Flera regioner har dock inte uppvisat någon utveckling mot angivet mål och riktade medel har inte redovisats tillfredsställande. Kommer ni att öronmärka framtida satsningar?

Ja. Moderaterna prioriterar en förlossningsvård med hög kvalitet som präglas av kontinuitet i hela vårdkedjan från mödravård till eftervård. Det innebär att vi vill se till att födande kvinnor ska ha tillgång till samma team av barnmorskor från mödravård till eftervård. Vi föreslår vidare att resurser öronmärks för forskning gällande hälsa och sjukdomar som drabbar kvinnor. Denna prioritering är långsiktig och ska ge möjligheter att bedriva såväl grundläggande som klinisk forskning. Alla satsningar ska följas upp, analyseras och utvärderas. Resultaten ska presenteras på ett öppet och lättillgängligt sätt.

2. Det saknas i flera regioner t.ex. amningsmottagningar, bäckenbottenmottagningar, adekvat bemanning med relevant kompetens, trygghet för föräldrar gällande vårdplatser samt vårdformer som ger kontinuitet genom graviditet till förlossning och eftervård. Vad tycker ni är viktigt att satsa på i landet?

Se svaret ovan, plus följande: Moderaterna vill att de nationella kvalitetsregistren ska användas med syfte att systematiskt och metodiskt identifiera och minska skillnader i förlossningsvården. Nuvarande kvalitetsregister rörande gynekologisk kirurgi, assisterad befruktning och graviditetsregistret ska utvecklas och den långsiktiga finansieringen ska säkras.

Vårdkedjan

3. Som komplement till överenskommelsen om att satsa på en förbättrad förlossningsvård har SKR och regeringen en tilläggsöverenskommelse för åren 2021-2022 om bl.a. “att utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserat på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård”. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna, varav 445 miljoner medel från tilläggsöverenskommelsen. Flera regioner har dock inte visat någon utveckling mot angivet mål om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja från graviditet till förlossning och eftervård. I ett antal regioner motarbetas frågan aktivt av tjänstemän. Kommer ni att säkerställa att regionerna efterlever SKR:s och regeringens tilläggsöverenskommelse?

Ja. Alla satsningar ska följas upp, analyseras och utvärderas. Resultaten ska presenteras på ett öppet och lättillgängligt sätt.

4. Hur kommer ni att stötta regionerna för att de ska utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserad på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård?

Moderaterna väljer att prioritera förlossningsvården och vård och forskning om kvinnors sjukdomar och hälsa. Kvinnors sjukdomar är både i forskning och i det kliniska arbetet idag eftersatt. Det innebär konkret om att minska regionala skillnader när det gäller andelen dödfödda barn och kriterier för kejsarsnitt. Dödföddheten är större vid fullgångna graviditeter i jämförelser med förlossning före graviditetsvecka 37. Detta kan förbättras till exempel genom att man metodiskt identifierar vissa graviditetsrisker vilket kan leda till fler planerade kejsarsnitt eller igångsättningar.

Barnafödande och eftervård

5. Anser ni att alla gravida oavsett bostadsort ska ha möjlighet att få bestämma på vilket sätt de föder barn?

Ja. Moderaterna föreslår att det i såväl hälso- och sjukvårdslagen som i patientlagen ska slås fast att alla patienter har rätt att söka sluten specialistvård så som förlossningsvård i hela landet.

6. Idag är möjligheten att föda med kejsarsnitt på annat än medicinsk grund svårt att få beviljad och regionernas riktlinjer skiljer sig markant. Anledningarna till att vilja föda med så kallat elektivt kejsarsnitt varierar och kan handla om en önskan om att bestämma över sin egen kropp, tidigare traumatisk förlossningsupplevelse, övergreppshistorik, negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd vid en vaginal födsel eller förlossningsrädsla. Det finns inte någon generell rutin inom mödrahälsovården för att identifiera förlossningsrädsla och effekten av det individualiserade stöd som kan erbjudas vid specialenheter kan inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda resultatet, enligt SBU, 2021. I praktiken innebär det att den gravida i bästa fall får ett kejsarsnitt beviljat så sent som i vecka 36, eller i värsta fall tvingas att genomgå en vaginal förlossning mot sin vilja. Väntetiden och osäkerheten leder till otrygghet, stress och oro under graviditeten, och leder för många till psykisk ohälsa. Vill ni bereda möjlighet för att alla gravida ska kunna få välja att föda med elektivt kejsarsnitt?

Moderaterna föreslår att möjligheterna att förebygga, följa upp och behandla förlossningsskador ska prioriteras. Det gäller t.ex. bristningar i bäckenbotten. Därtill följa upp användningen av kejsarsnitt. Som vid alla gynekologiska operationer, innebär kejsarsnitt risker för att urinblåsan och urinledarna skadas. Risken att drabbas av detta är dock mindre än en procent. Risken är samtidigt större än vid vaginal förlossning. Vi har inget förslag om att alla ska få välja att föda med planerat kejsarsnitt. Det är en fråga för den medicinska professionen att avgöra tillsammans med den födande kvinnan.

7. Idag är möjligheten till att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor ytterst begränsad i Sverige. Anledningarna till att vilja föda hemma varierar och kan handla om en önskan att bestämma över sin egen kropp, tidigare negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd eller önskan om att få en äkta individualiserad vård. Efterfrågan ökar och eftersom det finns bristande tillgång på hembarnmorskor som dessutom som huvudregel finansieras av familjerna själva, väljer en del att föda hemma utan barnmorskestöd. Mellan 2002 och 2019 finansierades hembarnmorska av Region Stockholm för kvinnor som uppfyllde kriterier om att vara lågriskföderska och bo inom ett visst avstånd till sjukhus. Under denna period var 95% av hemfödslarna okomplicerade förlossningar med frisk mor och friskt barn. De övriga 5% var okomplicerade överföringar till sjukhus, oftast för att mamman var trött eller ville ha mer smärtlindring. Ingen annan vårdform har i studier så hög andel nöjda födande och så få komplikationer eller förlossningsskador. Internationellt uppmuntras hemfödslar både av medicinska såväl som ekonomiska skäl för den stora andelen av kvinnor med komplikationsfria graviditeter som inte behöver högspecialiserad vård. Vill ni bereda möjlighet för att alla gravida ska kunna få välja att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor?

Moderaterna prioriterar att det i såväl hälso- och sjukvårdslagen som i patientlagen ska slås fast att alla patienter har rätt att söka förlossningsvård (och övrig sluten specialistvård) i hela landet. Vi har inget förslag om att alla gravida ska kunna få välja att föda hemma med skattefinansierad barnmorska.

8. Enligt Socialstyrelsen drabbas 8 av 10 kvinnor av en förlossningsbristning. Om inte denna behandlas eller om den läker på ett inkorrekt sätt definieras den som en kvarstående förlossningsskada enligt SBU. Kvarstående skador är idag framför allt de skador som inte syns utvändigt och inte hittas på grund av bristande kompetens, men även skador som åtgärdas och läker felaktigt, eller blir felaktigt åtgärdade. Bristerna inom eftervården är omfattande och det saknas en väl fungerande vårdkedja. Vittnesmål till oss handlar om kvinnor som skickas hem alldeles för tidigt efter sin förlossning på grund av platsbrist, kvinnor som inte blir tagna på allvar när de känner att något är fel, efterkontroller och uppföljningar som faller mellan stolarna eller inte existerar. Idag måste kvinnor strida för att få vård och att bli tagna på allvar. Skador som inte lagas leder till ett stort lidande för kvinnan och hennes familj och bidrar till sjukskrivningar, anknytningsproblematik, att familjer går sönder och social isolering. Det blir även en stor kostnad för samhällsekonomin och många gånger en ekonomisk katastrof för kvinnan. Detta är en klar följd av den bristande förlossningsvård som finns i landet idag. Idag finns få bäckenbottenmottagningar med specialistkompetens och amningsmottagningar saknas eller läggs ner. Det råder stora regionala skillnader i vårdpersonalens kompetens och det är svårt att få tid till specialister som kan göra en bedömning eller en second opinion. Kommer ni att satsa särskilt på eftervården?

Ja. Vården behöver metodiskt förbättra möjligheterna att förebygga, följa upp och behandla förlossningsskador. Det gäller t.ex. bristningar i bäckenbotten. Moderaterna föreslår bl.a. att alla födande kvinnor ska ha tillgång till samma team av barnmorskor från mödravård till eftervård. Vi föreslår vidare att regeringen ska komplettera sitt uppdrag till Socialstyrelsen att utarbeta nationella riktlinjer i syfte att dessa ska innehålla förslag om enhetlighet gällande tillgänglig specialistvård som hanterar förlossningsskador vilket kräver mer uppföljning och eftervård.  

9. Hur kommer ni att satsa på eftervården?

Moderaterna prioriterar satsningar på förlossningsvård med hög kvalitet som präglas av kontinuitet i hela vårdkedjan från mödravård till eftervård. Vi föreslår bl.a. att det ska tas fram nationella riktlinjer i syfte att se över hur det lämpligast går att utöka mödravårdens ansvar för eftervården och ta fram tydliga riktlinjer kring eftervårdsbesök och rutiner gällande övriga delar av eftervården. Genom tydliga nationella riktlinjer av kvinnors hälsa i eftervården kan t.ex. amningsproblem och förlossningsskador upptäckas tidigare och rätt åtgärder vidtas. Eftervården ska vara jämlik i hela landet. Vi vill att det ska finnas ett nationellt särskilt fokus på eftervården när det gäller att det i dagsläget saknas skriftliga rutiner för att identifiera och ge stöd och behandling av psykisk ohälsa hos kvinnor efter förlossningen är avklarad. Studier visar att uppemot var sjunde kvinna drabbas av någon form av depression eller depressionsliknande tillstånd efter genomförd förlossning. I dessa situationer ska det finnas ett strukturerat stöd och hjälp att få ta del av.

Barnmorskors arbetsmiljö

10. Arbetsmiljön inom förlossningsvården har allvarliga brister och det drabbar i förlängningen de födande och deras familjer, visar flera studier. Barnmorskorna hinner inte stanna hos de födande utan måste springa mellan rummen, hinner inte ta rast eller knappt gå på toaletten. Det är ett oroväckande högt arbetstempo med höga krav och för lite personal. Förlossningsavdelningarna och eftervården slår gång på gång larm om att de inte hinner med, med ökad risk att patientsäkerheten äventyras och skador som följd. Istället för att värna om kvinnans egna önskemål blir vården medikaliserad med standardiserade rutiner istället för individanpassad vård. Alla kvinnor blir sjukfall i den moderna förlossningsfabriken. Barnmorskor som älskar sina arbeten slutar av utmattning och upplever att de inte kan stå för den undermåliga vård som systemet tvingar dem att leverera och ingen vill ta vakanta tjänster. Av 45 nyutexaminerade barnmorskor var det 3 som kunde tänka sig arbete på förlossning enligt nya studier. Lön dvs ersättning för utfört arbete är för låg, likaså grundbemanningen. Med bemanningspersonal som lösning skenar kostnaderna samtidigt som laganda, samverkan i ett tryggt och känt arbetslag försvinner. Kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

Ja. Vi kommer att utveckla de överenskommelser som tas fram mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner. Det handlar om såväl statliga som regionala satsningar i syfte att bl.a. förbättra barnmorskors arbetsmiljöer inom förlossningsvården. Moderaterna föreslår vidare ökade generella statsbidrag riktade till landets regioner. Moderaterna lovar att där vi är med och styr ska förlossningsvården prioriteras.

11. Hur kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

Se svaret ovan på fråga 10.

Patientlagen

12. Patientlagen infördes år 2015 för att stärka och tydliggöra patientens ställning samt främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Att bli fråntagen sin autonomi eller uppleva en avhumaniserande behandling under födandet kan strida mot mänskliga rättigheter. I vår senaste rapport, Mörkertalet, uppmärksammar vi allvarliga brister i patientlagens implementering och efterlevnad, vilket leder till att patienters rättigheter åsidosätts. Det finns i nuläget inget ansvarssystem för patientlagens efterlevnad som garanterar rätt till självbestämmande, samtycke och delaktighet i vården. Myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys gör samma slutsats och rekommenderar regeringen att ta initiativ till att förtydliga patientlagen avseende vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad samt dess innehåll. Kommer ni att säkerställa patientlagens efterlevnad?

Ja. Moderaterna vill stärka patientens makt, inflytande och rättigheter. Vi prioriterar att stärka patientens inflytande över sin egen vård och omsorg. Det behövs reformer som på kort sikt kan stärka patientens makt och samtidigt minska politikers makt. Det ska inte vara upp till varje region att bestämma kring hur patientlagen ska efterlevas. Syftet med patientlagen är att stärka alla patienters rättigheter oavsett var i landet man bor. Regering och riksdag har ett övergripande ansvar att se till att lagstiftning följs upp och efterlevs. Vi föreslår bl.a. förstärkt uppföljning, tillsyn och utvärdering. Detta krävs för att verklig förändring ska ske av patientens makt.

13. Vittnesmålen i vår rapport Mörkertalet kommer från hela Sverige. Analysen av vittnesmålen från visade att kvinnorna upplever främst brist på inhämtande av samtycke samt att de saknar stöd och respektfullt bemötande. Att förlora sin autonomi och inte bli lyssnad på samt att inte tillåtas vara delaktig i sin vård är ytterligare huvudteman. Hur kommer ni att säkerställa att patientlagen efterlevs?

Ja. Regering och riksdag har ett övergripande ansvar att se till att lagstiftning följs upp och efterlevs. Moderaterna föreslår bl.a. förstärkt uppföljning, tillsyn och utvärdering. Vi föreslår vidare bl.a. att patientens rättigheter stärks genom att införa laglig rätt till nationell valfrihet gällande både öppen och sluten specialistvård. Lagen ska ge alla patienter i hela landet rätt att söka specialistvård var som helst i Sverige. Vi föreslår vidare att om patienten kan få vård snabbare i någon annan region än sin hemregion ska hemregionen stå för patientens resekostnader.

14. Hur planerar ni att informera medborgarna med korrekt information om patienters rättigheter, rådande rutiner och möjligheten till att göra val inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

Moderaterna föreslår bl.a. att det tas fram stöd för patienten i form av särskilda patientkontor (fysiskt och digitalt) som har till uppgift att informera och ge råd till patienten avseende dennes rättigheter att t.ex. välja vård i hela landet. Vi föreslår vidare att det skapas en nationell patientportal med information om lediga behandlingstider, väntetider inom olika regioner och hos olika vårdgivare och möjligheterna till val av vårdgivare och vilka rättigheter som finns inom den lagstadgade vårdgarantin. Denna plattform ska därutöver innehålla lättillgänglig information om kvaliteten i vården. Allt för att ge ett stöd till patient och anhörig vid behov av vård.

Samverkan med patienter

15. Vikten av samverkan mellan vård och patientrepresentanter för att åstadkomma förbättring finns dokumenterad inom flera olika projekt, bland annat inom kvinnohälsa och förlossningsvård. Vården bör utformas tillsammans med de som kommer att använda sig av den. Att inte ta vara på patienternas kunskap och engagemang är inte längre hållbart, när studier visar att samverkan kan leda till förbättring och förändring i vården. Patienter har möjlighet att ta ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att patienten ska få en möjlighet att delta i sin egen vård och behandling. Trots försök att göra vården mer patientinvolverad kvarstår utmaningar och initiativ saknas i många regionerna. Kommer ni att utveckla samverkan av patientrepresentation inom graviditet-, förlossnings- och eftervård i landet?

Ja. Moderaterna driver bl.a. frågan om att det ska framgå i enhetliga riktlinjer vad gäller partnerns medverkan såväl under graviditeten, som vid förlossningen och efter förlossningen. Det är inte rimligt att nyförlösta kvinnor och nyfödda bebisar ges olika förutsättningar de första dagarna i livet. Partners eller stödpersons medverkan ska vara enhetlig oavsett i vilken region förlossningen äger rum.

16. Hur kommer ni att stötta regionerna och myndigheterna (såsom Socialstyrelsen, SBU, Vård- och omsorgsanalys) för att de ska utveckla samverkan med patientrepresentanter?

Moderaterna anser att de nationella riktlinjerna som tas fram ska innehålla patientsamverkan. Vidare ska mödravården stärka det förebyggande arbetet genom att erbjuda kvinnor ett hälsosamtal. Det finns för närvarande nationella riktlinjer, framtagna av professionsföreningar, som uttrycker att alla föräldrar bör erbjudas ett förlossningssamtal med barnmorska antingen under vårdtiden eller senare. Utöver detta finns emellertid inga särskilda riktlinjer gällande uppföljning den närmaste tiden efter förlossningen. Allt detta pekar på att det behövs mer patientperspektiv i vården.

17. Som ett led i att förbättra mödrahälso- och förlossningsvården har SKR skickat ut Graviditetsenkäten till drygt 90 000 gravida kvinnor och nyblivna mammor. Enkäten har dock brister och besvaras endast av drygt hälften av kvinnorna. När Graviditetsenkätens slutrapport för år 2022 publicerades blev slutsatsen att kvinnorna var nöjda med förlossningsvården, trots att ingen bortfallsanalys är utförd. Den utlovade analysen av svaren om underlivsskador saknas fortfarande. I vår rapport Mörkertalet ifrågasätter vi att Graviditetensenkäten ska ligga som underlag för brukarnas upplevelser i vården under graviditet, födsel och eftervård. Hur kan regeringen säkerställa att SKR tar fram rättvisande statistik?

Moderaterna föreslår bl.a. förstärkt uppföljning, tillsyn och utvärdering av hela den samlade hälso- och sjukvården i Sverige, där förlossningsvården är en mycket viktig del. Det ska vara ett naturligt arbetssätt att alltid följa upp vårdens resultat i form av kvalitet, väntetider, tillgänglighet och patienternas upplevelser och nöjdhet.

SOCIALDEMOKRATERNA SVARAR

Satsningar

1. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen har sedan 2015 överenskommelser om insatser för en förbättrad förlossningsvård och för kvinnors hälsa. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna. Flera regioner har dock inte uppvisat någon utveckling mot angivet mål och riktade medel har inte redovisats tillfredsställande. Kommer ni att öronmärka framtida satsningar?

Utgångspunkten med uppgörelserna med landets regioner är att de ska genomföra det som kommits överens om i överenskommelserna. Överenskommelserna kommer att utvärderas och följas upp. Vi är öppna för att man i framtida överenskommelser hårdare knyter satsningar till vissa mål som ska uppnås i respektive region. 

2. Det saknas i flera regioner t.ex. amningsmottagningar, bäckenbottenmottagningar, adekvat bemanning med relevant kompetens, trygghet för föräldrar gällande vårdplatser samt vårdformer som ger kontinuitet genom graviditet till förlossning och eftervård. Vad tycker ni är viktigt att satsa på i landet?

Detta är en viktig politisk fråga som måste övervägas i varje region. Generellt anser vi socialdemokrater att förlossningsvården bör stärkas och tryggheten öka. Det kan t ex handla om att arbeta efter principen, en förlossning – en barnmorska. Men det är varje region som måste fatta beslut om vilka åtgärder som bör genomföras i just den regionen. Vi är naturligtvis öppna för att man i mindre regioner samarbetar över regiongränserna för att bygga upp särskilda specialistfunktioner.

Vårdkedjan

3. Som komplement till överenskommelsen om att satsa på en förbättrad förlossningsvård har SKR och regeringen en tilläggsöverenskommelse för åren 2021-2022 om bl.a. “att utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserat på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård”. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna, varav 445 miljoner medel från tilläggsöverenskommelsen. Flera regioner har dock inte visat någon utveckling mot angivet mål om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja från graviditet till förlossning och eftervård. I ett antal regioner motarbetas frågan aktivt av tjänstemän. Kommer ni att säkerställa att regionerna efterlever SKR:s och regeringens tilläggsöverenskommelse?

Ja, en överenskommelse bygger på att båda parter – staten och regionerna – gör sina åtaganden. Vi accepterar inte att man gör överenskommelser som man sedan inte följer. Utvärderingen får visa vilka ytterligare åtgärder som behövs.

4. Hur kommer ni att stötta regionerna för att de ska utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserad på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård?

Tilläggsöverenskommelsen och de statliga medlen är den främsta metoden för staten att stötta regionernas arbete. Utöver det har Socialstyrelsen fått i uppdrag att utarbeta nationella riktlinjer för förlossningsvården för att säkerställa att god och trygg förlossningsvård kan erbjudas i hela landet. I samband med detta kommer ett kunskapsstöd för vården att tas fram.

Barnafödande och eftervård

5. Anser ni att alla gravida oavsett bostadsort ska ha möjlighet att få bestämma på vilket sätt de föder barn?

Vår utgångspunkt är att förlossningsvården, liksom all övrig sjukvård, bör bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Vi brukar undvika att politiskt avgöra vilka behandlingsmetoder som ska användas. Detta bör vara en fråga för professionen. De nationella riktlinjerna och kunskapsstödet som Socialstyrelsen arbetar fram för närvarande bör utgöra grund för beslut om behandlingsmetoder.

6. Idag är möjligheten att föda med kejsarsnitt på annat än medicinsk grund svårt att få beviljad och regionernas riktlinjer skiljer sig markant. Anledningarna till att vilja föda med så kallat elektivt kejsarsnitt varierar och kan handla om en önskan om att bestämma över sin egen kropp, tidigare traumatisk förlossningsupplevelse, övergreppshistorik, negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd vid en vaginal födsel eller förlossningsrädsla. Det finns inte någon generell rutin inom mödrahälsovården för att identifiera förlossningsrädsla och effekten av det individualiserade stöd som kan erbjudas vid specialenheter kan inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda resultatet, enligt SBU, 2021. I praktiken innebär det att den gravida i bästa fall får ett kejsarsnitt beviljat så sent som i vecka 36, eller i värsta fall tvingas att genomgå en vaginal förlossning mot sin vilja. Väntetiden och osäkerheten leder till otrygghet, stress och oro under graviditeten, och leder för många till psykisk ohälsa. Vill ni bereda möjlighet för att alla gravida ska kunna få välja att föda med elektivt kejsarsnitt?

Vår utgångspunkt är att alla förlossningar ska kunna ske tryggt och säkert i hela landet. Vi brukar undvika att politiskt avgöra vilka behandlingsmetoder som ska användas. Detta bör vara en fråga för professionen utifrån nationella riktlinjer och kunskapsstöd. De nationella riktlinjerna och kunskapsstödet som Socialstyrelsen arbetar fram för närvarande bör utgöra grund för beslut om behandlingsmetoder.

7. Idag är möjligheten till att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor ytterst begränsad i Sverige. Anledningarna till att vilja föda hemma varierar och kan handla om en önskan att bestämma över sin egen kropp, tidigare negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd eller önskan om att få en äkta individualiserad vård. Efterfrågan ökar och eftersom det finns bristande tillgång på hembarnmorskor som dessutom som huvudregel finansieras av familjerna själva, väljer en del att föda hemma utan barnmorskestöd. Mellan 2002 och 2019 finansierades hembarnmorska av Region Stockholm för kvinnor som uppfyllde kriterier om att vara lågriskföderska och bo inom ett visst avstånd till sjukhus. Under denna period var 95% av hemfödslarna okomplicerade förlossningar med frisk mor och friskt barn. De övriga 5% var okomplicerade överföringar till sjukhus, oftast för att mamman var trött eller ville ha mer smärtlindring. Ingen annan vårdform har i studier så hög andel nöjda födande och så få komplikationer eller förlossningsskador. Internationellt uppmuntras hemfödslar både av medicinska såväl som ekonomiska skäl för den stora andelen av kvinnor med komplikationsfria graviditeter som inte behöver högspecialiserad vård. Vill ni bereda möjlighet för att alla gravida ska kunna få välja att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor?

Vår utgångspunkt är att alla förlossningar ska kunna ske tryggt och säkert i hela landet. Vi brukar undvika att politiskt avgöra vilka behandlingsmetoder som ska användas. Detta bör vara en fråga för professionen. De nationella riktlinjerna och kunskapsstödet som Socialstyrelsen arbetar fram för närvarande bör utgöra grund för beslut om behandlingsmetoder. Frågan om hemförlossning bör vara en prioriteringsfråga som bör avgöras i respektive region.

8. Enligt Socialstyrelsen drabbas 8 av 10 kvinnor av en förlossningsbristning. Om inte denna behandlas eller om den läker på ett inkorrekt sätt definieras den som en kvarstående förlossningsskada enligt SBU. Kvarstående skador är idag framför allt de skador som inte syns utvändigt och inte hittas på grund av bristande kompetens, men även skador som åtgärdas och läker felaktigt, eller blir felaktigt åtgärdade. Bristerna inom eftervården är omfattande och det saknas en väl fungerande vårdkedja. Vittnesmål till oss handlar om kvinnor som skickas hem alldeles för tidigt efter sin förlossning på grund av platsbrist, kvinnor som inte blir tagna på allvar när de känner att något är fel, efterkontroller och uppföljningar som faller mellan stolarna eller inte existerar. Idag måste kvinnor strida för att få vård och att bli tagna på allvar. Skador som inte lagas leder till ett stort lidande för kvinnan och hennes familj och bidrar till sjukskrivningar, anknytningsproblematik, att familjer går sönder och social isolering. Det blir även en stor kostnad för samhällsekonomin och många gånger en ekonomisk katastrof för kvinnan. Detta är en klar följd av den bristande förlossningsvård som finns i landet idag. Idag finns få bäckenbottenmottagningar med specialistkompetens och amningsmottagningar saknas eller läggs ner. Det råder stora regionala skillnader i vårdpersonalens kompetens och det är svårt att få tid till specialister som kan göra en bedömning eller en second opinion. Kommer ni att satsa särskilt på eftervården?

En god och säker förlossningsvård, inklusive eftervården, är en prioriterad fråga för oss socialdemokrater. Överenskommelserna med regionerna handlar bland annat om åtgärder för att förbättra eftervården. Från nationellt håll kommer vi att fortsätta att prioritera detta. Det är viktigt att denna satsning följs upp med konkreta förbättringsåtgärder i regionerna.

9. Hur kommer ni att satsa på eftervården?

Vi kommer att fortsätta att stödja regionerna i deras arbete för att förbättra kvaliteten. Hur detta ska göras måste vara en fråga för varje region att besluta om.

Barnmorskors arbetsmiljö

10. Arbetsmiljön inom förlossningsvården har allvarliga brister och det drabbar i förlängningen de födande och deras familjer, visar flera studier. Barnmorskorna hinner inte stanna hos de födande utan måste springa mellan rummen, hinner inte ta rast eller knappt gå på toaletten. Det är ett oroväckande högt arbetstempo med höga krav och för lite personal. Förlossningsavdelningarna och eftervården slår gång på gång larm om att de inte hinner med, med ökad risk att patientsäkerheten äventyras och skador som följd. Istället för att värna om kvinnans egna önskemål blir vården medikaliserad med standardiserade rutiner istället för individanpassad vård. Alla kvinnor blir sjukfall i den moderna förlossningsfabriken. Barnmorskor som älskar sina arbeten slutar av utmattning och upplever att de inte kan stå för den undermåliga vård som systemet tvingar dem att leverera och ingen vill ta vakanta tjänster. Av 45 nyutexaminerade barnmorskor var det 3 som kunde tänka sig arbete på förlossning enligt nya studier. Lön dvs ersättning för utfört arbete är för låg, likaså grundbemanningen. Med bemanningspersonal som lösning skenar kostnaderna samtidigt som laganda, samverkan i ett tryggt och känt arbetslag försvinner. Kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

En god förlossningsvård förutsätter att det också finns en bra arbetsmiljö för personalen och i övrigt rimliga arbetsvillkor. Detta kommer att vara en av de mest prioriterade frågorna den kommande mandatperioden såväl nationellt som regionalt. 

11. Hur kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

Varje region som måste prioritera åtgärder som leder till förbättringar för arbetsmiljön inom förlossningsvården. Nationellt är vi beredda att fortsätta göra överenskommelser med regionerna för att stimulera olika åtgärder som leder till bättre arbetsmiljö och minskad användning av hyrpersonal. 

Patientlagen

12. Patientlagen infördes år 2015 för att stärka och tydliggöra patientens ställning samt främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Att bli fråntagen sin autonomi eller uppleva en avhumaniserande behandling under födandet kan strida mot mänskliga rättigheter. I vår senaste rapport, Mörkertalet, uppmärksammar vi allvarliga brister i patientlagens implementering och efterlevnad, vilket leder till att patienters rättigheter åsidosätts. Det finns i nuläget inget ansvarssystem för patientlagens efterlevnad som garanterar rätt till självbestämmande, samtycke och delaktighet i vården. Myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys gör samma slutsats och rekommenderar regeringen att ta initiativ till att förtydliga patientlagen avseende vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad samt dess innehåll. Kommer ni att säkerställa patientlagens efterlevnad?

Vi är beredda att överväga en översyn av patientlagen för att se vilka ytterligare förtydliganden som måste göras för att stärka patientinflytandet och intentionerna med patientlagen.

13. Vittnesmålen i vår rapport Mörkertalet kommer från hela Sverige. Analysen av vittnesmålen från visade att kvinnorna upplever främst brist på inhämtande av samtycke samt att de saknar stöd och respektfullt bemötande. Att förlora sin autonomi och inte bli lyssnad på samt att inte tillåtas vara delaktig i sin vård är ytterligare huvudteman. Hur kommer ni att säkerställa att patientlagen efterlevs?

Varje region och dess verksamheter ansvarar för att de lagar som finns på området efterlevs. I övrigt se svar på förra frågan.

14. Hur planerar ni att informera medborgarna med korrekt information om patienters rättigheter, rådande rutiner och möjligheten till att göra val inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

I första hand är information till medborgarna som rör sjukvården en fråga för varje region. Vi menar att bästa sättet att tillhandahålla god information bör göras inom ramen för mödravårdens uppdrag.

Samverkan med patienter

15. Vikten av samverkan mellan vård och patientrepresentanter för att åstadkomma förbättring finns dokumenterad inom flera olika projekt, bland annat inom kvinnohälsa och förlossningsvård. Vården bör utformas tillsammans med de som kommer att använda sig av den. Att inte ta vara på patienternas kunskap och engagemang är inte längre hållbart, när studier visar att samverkan kan leda till förbättring och förändring i vården. Patienter har möjlighet att ta ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att patienten ska få en möjlighet att delta i sin egen vård och behandling. Trots försök att göra vården mer patientinvolverad kvarstår utmaningar och initiativ saknas i många regionerna. Kommer ni att utveckla samverkan av patientrepresentation inom graviditet-, förlossnings- och eftervård i landet?

Vi delar uppfattningen att patienter och patientorganisationer i större utsträckning bör involveras i utvecklingen av vård och vårdkedjor som byggs upp inom regionerna. Detta är i första hand en fråga för initiativ inom varje region.

16. Hur kommer ni att stötta regionerna och myndigheterna (såsom Socialstyrelsen, SBU, Vård- och omsorgsanalys) för att de ska utveckla samverkan med patientrepresentanter?

Vi är positiva till att man genom överenskommelser med regionerna och i regeringens olika uppdrag till myndigheter, till exempel regleringsbrev, myndighetsdialoger m.m. betonar vikten av samverkan med företrädare för patienterna.

17. Som ett led i att förbättra mödrahälso- och förlossningsvården har SKR skickat ut Graviditetsenkäten till drygt 90 000 gravida kvinnor och nyblivna mammor. Enkäten har dock brister och besvaras endast av drygt hälften av kvinnorna. När Graviditetsenkätens slutrapport för år 2022 publicerades blev slutsatsen att kvinnorna var nöjda med förlossningsvården, trots att ingen bortfallsanalys är utförd. Den utlovade analysen av svaren om underlivsskador saknas fortfarande. I vår rapport Mörkertalet ifrågasätter vi att Graviditetensenkäten ska ligga som underlag för brukarnas upplevelser i vården under graviditet, födsel och eftervård. Hur kan regeringen säkerställa att SKR tar fram rättvisande statistik?

Regeringen kan inte bestämma vad SKR ska göra. SKR är en intresseorganisation för landets kommuner och regioner. Därför bör detta vara en fråga för landets regioner, som ju fattar de avgörande besluten inom SKR.

SVERIGEDEMOKRATERNA SVARAR

Satsningar

1. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen har sedan 2015 överenskommelser om insatser för en förbättrad förlossningsvård och för kvinnors hälsa. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna. Flera regioner har dock inte uppvisat någon utveckling mot angivet mål och riktade medel har inte redovisats tillfredsställande. Kommer ni att öronmärka framtida satsningar?

Två kommentarer till detta. Sverigedemokraterna står för en starkare nationell samordning av vården. Det innebär bland annat mer noggrann uppföljning av denna typ av satsningar – och även mer riktade satsningar där brister föreligger. Vi är beredda att satsa medel till den svenska sjukvården i stort, inklusive öronmärkta satsningar. Vi kommer också att ställa krav på att satsade skattemedel brukas till det som det är avsett för. Det är från vårt perspektiv anmärkningsvärt att regeringen avsatte pengar till förlossningsvård som sedan användes till andra ändamål. Om man, istället, vill ge regionerna en allmän budgetförstärkning, så kan man formulera det så från början. 

2. Det saknas i flera regioner t.ex. amningsmottagningar, bäckenbottenmottagningar, adekvat bemanning med relevant kompetens, trygghet för föräldrar gällande vårdplatser samt vårdformer som ger kontinuitet genom graviditet till förlossning och eftervård. Vad tycker ni är viktigt att satsa på i landet?

Vi anser att allt som tas upp här är viktigt att satsa på. Vi driver bland annat på för framtagandet av nationella direktiv för en trygg och säker förlossningsvård. Vidare menar vi att det behövs utbildningsinsatser för att öka kunskapen om exempelvis förlossningsskador och eftervård. Vi anser också att det behövs en tidig och kontinuerlig uppföljning av eventuella komplikationer efter födseln och att dessa ska standardiseras. Detta som ett led i att nå en jämlik och trygg vård över hela landet. Sen ska man ha respekt för de geografiska utmaningar som ligger i detta. Därför behövs avdelningar som kan täcka större områden med hjälp av specialutrustade ambulanser, bb-hotell och liknande, så att även den som har längre avstånd till närmsta förlossningsavdelning kan känna sig trygg. 

Vårdkedjan

3. Som komplement till överenskommelsen om att satsa på en förbättrad förlossningsvård har SKR och regeringen en tilläggsöverenskommelse för åren 2021-2022 om bl.a. “att utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserat på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård”. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna, varav 445 miljoner medel från tilläggsöverenskommelsen. Flera regioner har dock inte visat någon utveckling mot angivet mål om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja från graviditet till förlossning och eftervård. I ett antal regioner motarbetas frågan aktivt av tjänstemän. Kommer ni att säkerställa att regionerna efterlever SKR:s och regeringens tilläggsöverenskommelse?

Frågan påminner om den första frågan ovan och vi hänvisar till svaret där. Vad gäller SKR, så är detta en sorts intresseorganisation för kommuner och regioner. Vi skulle i sammanhanget föredra att tona ned SKR:s roll och istället ge större ansvar åt Socialstyrelsen att följa upp resultaten av den här typen av satsningar. Det är idag så att SKR styr allt för mycket av den svenska sjukvården. 

4. Hur kommer ni att stötta regionerna för att de ska utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserad på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård?

Det är i hög utsträckning en resursfråga. I vårt förslag till skuggbudget inför 2022 tillförde vi kommuner och regioner tre miljarder och därutöver ytterligare tre miljarder riktade mot sjukvården. Dessutom måste regionerna prioritera sina kärnverksamheter starkare. Och det finns instrument för detta redan idag, så det handlar delvis också om att uppdra åt Socialstyrelsen att säkerställa denna utveckling. 

Barnafödande och eftervård

5. Anser ni att alla gravida oavsett bostadsort ska ha möjlighet att få bestämma på vilket sätt de föder barn?

Vi anser att kvinnor ska ha ett stort inflytande över sin förlossning. Personalen ska lyssna in personliga önskemål och tillsammans med den gravida kvinnan ska personalen komma fram till vad som passar bäst. Med detta sagt är det vanskligt att på förhand lova att alla – utan undantag – får sina önskemål tillgodosedda. Det kan vara så enkelt som att personalen måste avråda från sådant som skulle innebära risker för den gravida kvinnan och hennes barn. 

6. Idag är möjligheten att föda med kejsarsnitt på annat än medicinsk grund svårt att få beviljad och regionernas riktlinjer skiljer sig markant. Anledningarna till att vilja föda med så kallat elektivt kejsarsnitt varierar och kan handla om en önskan om att bestämma över sin egen kropp, tidigare traumatisk förlossningsupplevelse, övergreppshistorik, negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd vid en vaginal födsel eller förlossningsrädsla. Det finns inte någon generell rutin inom mödrahälsovården för att identifiera förlossningsrädsla och effekten av det individualiserade stöd som kan erbjudas vid specialenheter kan inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda resultatet, enligt SBU, 2021. I praktiken innebär det att den gravida i bästa fall får ett kejsarsnitt beviljat så sent som i vecka 36, eller i värsta fall tvingas att genomgå en vaginal förlossning mot sin vilja. Väntetiden och osäkerheten leder till otrygghet, stress och oro under graviditeten, och leder för många till psykisk ohälsa. Vill ni bereda möjlighet för att alla gravida ska kunna få välja att föda med elektivt kejsarsnitt?

Redan idag vet vi att detta i normalfallet löses genom en dialog mellan barnmorskan och den gravida kvinnan, där barnmorskan utifrån individens situation informerar om fördelar och risker med de olika alternativen. Vi vet också att man på många håll inte nekar en gravid kvinna kejsarsnitt, om hon verkligen inte vill föda vaginalt. För det första är det helt rimligt att man tar fram nationella riktlinjer kring detta och i princip är det verkligen inte bra om kvinnor känner sig pressade eller till och med tvingade att föda vaginalt. Dessa riktlinjer och eventuella konsekvenser bör dock utredas innan man fattar ett definitivt beslut. Kärnan för oss är att det inte ska spela någon roll var i landet man bor, vilket stödjer framtagandet av nationella riktlinjer. 

7. Idag är möjligheten till att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor ytterst begränsad i Sverige. Anledningarna till att vilja föda hemma varierar och kan handla om en önskan att bestämma över sin egen kropp, tidigare negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd eller önskan om att få en äkta individualiserad vård. Efterfrågan ökar och eftersom det finns bristande tillgång på hembarnmorskor som dessutom som huvudregel finansieras av familjerna själva, väljer en del att föda hemma utan barnmorskestöd. Mellan 2002 och 2019 finansierades hembarnmorska av Region Stockholm för kvinnor som uppfyllde kriterier om att vara lågriskföderska och bo inom ett visst avstånd till sjukhus. Under denna period var 95% av hemfödslarna okomplicerade förlossningar med frisk mor och friskt barn. De övriga 5% var okomplicerade överföringar till sjukhus, oftast för att mamman var trött eller ville ha mer smärtlindring. Ingen annan vårdform har i studier så hög andel nöjda födande och så få komplikationer eller förlossningsskador. Internationellt uppmuntras hemfödslar både av medicinska såväl som ekonomiska skäl för den stora andelen av kvinnor med komplikationsfria graviditeter som inte behöver högspecialiserad vård. Vill ni bereda möjlighet för att alla gravida ska kunna få välja att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor?

I den mån detta kan lösas på ett sätt så att den födande kvinnan, barnmorskan och den ansvariga regionen är överens (på det sätt som har skett i Region Stockholm) så har vi inga principiella invändningar. Vår uppfattning är att den svenska förlossningsvården bättre kan anpassas utifrån kvinnors faktiska önskemål och behov genom bland annat en ökad kompetens och bemanning. Att förlossningsvården är lugn och trygg samt att patientsäkerheten sätts i främsta rummet är samtidigt grundläggande. 

8. Enligt Socialstyrelsen drabbas 8 av 10 kvinnor av en förlossningsbristning. Om inte denna behandlas eller om den läker på ett inkorrekt sätt definieras den som en kvarstående förlossningsskada enligt SBU. Kvarstående skador är idag framför allt de skador som inte syns utvändigt och inte hittas på grund av bristande kompetens, men även skador som åtgärdas och läker felaktigt, eller blir felaktigt åtgärdade. Bristerna inom eftervården är omfattande och det saknas en väl fungerande vårdkedja. Vittnesmål till oss handlar om kvinnor som skickas hem alldeles för tidigt efter sin förlossning på grund av platsbrist, kvinnor som inte blir tagna på allvar när de känner att något är fel, efterkontroller och uppföljningar som faller mellan stolarna eller inte existerar. Idag måste kvinnor strida för att få vård och att bli tagna på allvar. Skador som inte lagas leder till ett stort lidande för kvinnan och hennes familj och bidrar till sjukskrivningar, anknytningsproblematik, att familjer går sönder och social isolering. Det blir även en stor kostnad för samhällsekonomin och många gånger en ekonomisk katastrof för kvinnan. Detta är en klar följd av den bristande förlossningsvård som finns i landet idag. Idag finns få bäckenbottenmottagningar med specialistkompetens och amningsmottagningar saknas eller läggs ner. Det råder stora regionala skillnader i vårdpersonalens kompetens och det är svårt att få tid till specialister som kan göra en bedömning eller en second opinion. Kommer ni att satsa särskilt på eftervården?

Ja.

9. Hur kommer ni att satsa på eftervården?

Frågan tangerar svaret i fråga två där vi tar upp vikten av att öka kunskaperna om förlossningsskador och eftervård. Vi vill också tillse att man aktivt arbetar med att utveckla metoder och arbetssätt för att minska antalet förlossningsskador. Vi ser att såväl preventiva insatser och en seriös eftervård måste säkerställas för att alla kvinnor ska känna tillit till vården. Forskning visar att exempelvis två barnmorskor vid själva födseln minskar antalet skador rejält. Vi vet också att det finns goda exempel och man bör dra lärdom av dessa. Med förhållandevis små insatser skulle många kvinnor idag slippa ett livslångt lidande. Frågan är prioriterad för oss och vi är beredda att skapa förutsättningar för en bättre förlossningsvård i Sverige. 

Barnmorskors arbetsmiljö

10. Arbetsmiljön inom förlossningsvården har allvarliga brister och det drabbar i förlängningen de födande och deras familjer, visar flera studier. Barnmorskorna hinner inte stanna hos de födande utan måste springa mellan rummen, hinner inte ta rast eller knappt gå på toaletten. Det är ett oroväckande högt arbetstempo med höga krav och för lite personal. Förlossningsavdelningarna och eftervården slår gång på gång larm om att de inte hinner med, med ökad risk att patientsäkerheten äventyras och skador som följd. Istället för att värna om kvinnans egna önskemål blir vården medikaliserad med standardiserade rutiner istället för individanpassad vård. Alla kvinnor blir sjukfall i den moderna förlossningsfabriken. Barnmorskor som älskar sina arbeten slutar av utmattning och upplever att de inte kan stå för den undermåliga vård som systemet tvingar dem att leverera och ingen vill ta vakanta tjänster. Av 45 nyutexaminerade barnmorskor var det 3 som kunde tänka sig arbete på förlossning enligt nya studier. Lön dvs ersättning för utfört arbete är för låg, likaså grundbemanningen. Med bemanningspersonal som lösning skenar kostnaderna samtidigt som laganda, samverkan i ett tryggt och känt arbetslag försvinner. Kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

Ja.

11. Hur kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

Med nuvarande strukturer ligger en stor del av ansvaret på respektive region att lösa eventuella arbetsmiljöproblem. Samtidigt är staten ytterst ansvarig för sjukvården (regionerna) och har en verktygslåda att ta till för att driva på utvecklingen enligt svaren ovan. Sverigedemokraterna budgeterar för en övergripande satsning på förlossningsvården generellt, och vi är öppna för en diskussion om riktade statsbidrag för just arbetsmiljöförbättringar, vilket sannolikt krävs för att lösa krisen inom svensk förlossningsvård. 

Patientlagen

12. Patientlagen infördes år 2015 för att stärka och tydliggöra patientens ställning samt främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Att bli fråntagen sin autonomi eller uppleva en avhumaniserande behandling under födandet kan strida mot mänskliga rättigheter. I vår senaste rapport, Mörkertalet, uppmärksammar vi allvarliga brister i patientlagens implementering och efterlevnad, vilket leder till att patienters rättigheter åsidosätts. Det finns i nuläget inget ansvarssystem för patientlagens efterlevnad som garanterar rätt till självbestämmande, samtycke och delaktighet i vården. Myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys gör samma slutsats och rekommenderar regeringen att ta initiativ till att förtydliga patientlagen avseende vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad samt dess innehåll. Kommer ni att säkerställa patientlagens efterlevnad?

Ja.

13. Vittnesmålen i vår rapport Mörkertalet kommer från hela Sverige. Analysen av vittnesmålen från visade att kvinnorna upplever främst brist på inhämtande av samtycke samt att de saknar stöd och respektfullt bemötande. Att förlora sin autonomi och inte bli lyssnad på samt att inte tillåtas vara delaktig i sin vård är ytterligare huvudteman. Hur kommer ni att säkerställa att patientlagen efterlevs?

Att den nya lagen visar sig vara i princip är verkningslös är problematiskt och anmärkningsvärt. Det kommer bli upp till den tillträdande regeringen att sätta sig in i hur man på bästa sätt ska utforma en nationell strategi tillsammans med Socialstyrelsen och regionerna. Det finns en tendens bland politiker att ganska lättvindigt stifta nya lagar, som i praktiken blir ”visioner” eller något man eftersträvar i största allmänhet. Detta vill vi givetvis ändra på. 

14. Hur planerar ni att informera medborgarna med korrekt information om patienters rättigheter, rådande rutiner och möjligheten till att göra val inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

Det är ett uppdrag som tills för närvarande åligger regionerna. Regionerna bedriver redan ett omfattande upplysningsarbete inom olika områden. Men det är givetvis inte otänkbart att staten, som tidigare nämnts, kan behöva gå in med riktade satsningar inom eftersatta områden som exempelvis förlossningsvården och se till så att information når ut. 

Samverkan med patienter

15. Vikten av samverkan mellan vård och patientrepresentanter för att åstadkomma förbättring finns dokumenterad inom flera olika projekt, bland annat inom kvinnohälsa och förlossningsvård. Vården bör utformas tillsammans med de som kommer att använda sig av den. Att inte ta vara på patienternas kunskap och engagemang är inte längre hållbart, när studier visar att samverkan kan leda till förbättring och förändring i vården. Patienter har möjlighet att ta ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att patienten ska få en möjlighet att delta i sin egen vård och behandling. Trots försök att göra vården mer patientinvolverad kvarstår utmaningar och initiativ saknas i många regionerna. Kommer ni att utveckla samverkan av patientrepresentation inom graviditet-, förlossnings- och eftervård i landet?

Till att börja med, samverkan med patientrepresentation är något som generellt har fallit väl ut och som vi uppmanar regionerna att arbeta vidare med. Det kan dock vara en fråga om resursbrist i många fall, då i princip samtliga regioner rapporterar att man saknar specialistutbildad personal. Det är nämligen inte lämpligt att överlåta detta åt icke medicinsk personal. Men vi instämmer att det på sikt behövs ett ökat samarbete mellan patienten och vården och det är en fråga som vi ser som angelägen. 

16. Hur kommer ni att stötta regionerna och myndigheterna (såsom Socialstyrelsen, SBU, Vård- och omsorgsanalys) för att de ska utveckla samverkan med patientrepresentanter?

Detta är, som tidigare nämnts, viktiga frågor som vi tar med oss inför ett möjligt regeringsbildande efter valet. Man kan exempelvis tillsätta en kommitté som ansvarar för att utforma regler för samverkan med patientrepresentanter och företrädare för myndigheter. 

17. Som ett led i att förbättra mödrahälso- och förlossningsvården har SKR skickat ut Graviditetsenkäten till drygt 90 000 gravida kvinnor och nyblivna mammor. Enkäten har dock brister och besvaras endast av drygt hälften av kvinnorna. När Graviditetsenkätens slutrapport för år 2022 publicerades blev slutsatsen att kvinnorna var nöjda med förlossningsvården, trots att ingen bortfallsanalys är utförd. Den utlovade analysen av svaren om underlivsskador saknas fortfarande. I vår rapport Mörkertalet ifrågasätter vi att Graviditetensenkäten ska ligga som underlag för brukarnas upplevelser i vården under graviditet, födsel och eftervård. Hur kan regeringen säkerställa att SKR tar fram rättvisande statistik?

Regeringen behöver ta ett omtag vad gäller SKR:s roll i sjukvården, givet att SKR kan uppfattas som en sorts intresseorganisation för kommuner och regioner. Riksrevisionen, Statskontoret och läkarorganisationer, samt medicinska tidskrifter, har kritiserat SKR:s statistik, oavsett om det gäller enkäter eller redovisning av väntetider i vården. Vår linje är att regeringen i framtiden ska använda sig av förvaltningsmyndigheter som SBU, Socialstyrelsen, IVO för att säkerställa demokratisk insyn och att man använder statistik som inte är missvisande. 

VÄNSTERPARTIET SVARAR

Satsningar

1. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen har sedan 2015 överenskommelser om insatser för en förbättrad förlossningsvård och för kvinnors hälsa. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna. Flera regioner har dock inte uppvisat någon utveckling mot angivet mål och riktade medel har inte redovisats tillfredsställande. Kommer ni att öronmärka framtida satsningar?

Ja, men de ska följas upp. Öronmärkta satsningar kan vara till hjälp för att prioritera särskilda hälsofrågor nationellt. Öronmärkta medel bör även vara långsiktiga. Det bästa är dock en stor långsiktig höjning av statsbidragen. Regioners självstyre kan vara en stor tillgång i arbetet, men det får aldrig gå ut över jämlikheten inom förlossningsvården eller vården i stort.

2. Det saknas i flera regioner t.ex. amningsmottagningar, bäckenbottenmottagningar, adekvat bemanning med relevant kompetens, trygghet för föräldrar gällande vårdplatser samt vårdformer som ger kontinuitet genom graviditet till förlossning och eftervård. Vad tycker ni är viktigt att satsa på i landet?

Vi vill att staten tar ett större ansvar och förser förlossningsvården, inkluderande t.ex. amningsmottagningar, bäckenbottenmottagningar och eftervården, med utökade resurser. Välfärdens eftersatthet märks inte minst generellt inom vården och i synnerhet inom förlossningsvården. Att underfinansiera och underbemanna förlossningsavdelningarna kanske sparar pengar i budget. Men det sparar inga pengar i verkligheten när konsekvenserna blir förlossningsskador, akutkejsarsnitt och fler komplikationer.

Vårdkedjan

3. Som komplement till överenskommelsen om att satsa på en förbättrad förlossningsvård har SKR och regeringen en tilläggsöverenskommelse för åren 2021-2022 om bl.a. “att utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserat på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård”. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna, varav 445 miljoner medel från tilläggsöverenskommelsen. Flera regioner har dock inte visat någon utveckling mot angivet mål om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja från graviditet till förlossning och eftervård. I ett antal regioner motarbetas frågan aktivt av tjänstemän. Kommer ni att säkerställa att regionerna efterlever SKR:s och regeringens tilläggsöverenskommelse?

Vi anser att det ska vara självklart att finansieringen regioner får av staten används ändamålsenligt. Regioners självbestämmande ska inte överutnyttjas och gå åt över kvinnors självklara rätt till en värdig och trygg förlossningsvård.

4. Hur kommer ni att stötta regionerna för att de ska utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserad på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård?

Problemet är både enkelt och svårt att lösa. Enkelt för att det handlar om något så självklart som resurser – pengar. Svårt för att det underskott i resurser som uppstått under en lång tid av dränering av vårdens finansiering, det har blivit ganska stort.

Barnafödande och eftervård

5. Anser ni att alla gravida oavsett bostadsort ska ha möjlighet att få bestämma på vilket sätt de föder barn?

Ja. Vänsterpartiet har i flera budgetmotioner föreslagit ett ökat stöd till regioners vård utifrån omfattande glesbygd. Det är svårare och dyrare att i glesbygd bygga upp enheter för att kunna erbjuda invånarna rimliga restider. Förutom ett ökat statligt ekonomiskt stöd behöver andra åtgärder undersökas. Bristen på tillgänglig förlossningsvård är både ett aktuellt och ett långsiktigt problem.

6. Idag är möjligheten att föda med kejsarsnitt på annat än medicinsk grund svårt att få beviljad och regionernas riktlinjer skiljer sig markant. Anledningarna till att vilja föda med så kallat elektivt kejsarsnitt varierar och kan handla om en önskan om att bestämma över sin egen kropp, tidigare traumatisk förlossningsupplevelse, övergreppshistorik, negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd vid en vaginal födsel eller förlossningsrädsla. Det finns inte någon generell rutin inom mödrahälsovården för att identifiera förlossningsrädsla och effekten av det individualiserade stöd som kan erbjudas vid specialenheter kan inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda resultatet, enligt SBU, 2021. I praktiken innebär det att den gravida i bästa fall får ett kejsarsnitt beviljat så sent som i vecka 36, eller i värsta fall tvingas att genomgå en vaginal förlossning mot sin vilja. Väntetiden och osäkerheten leder till otrygghet, stress och oro under graviditeten, och leder för många till psykisk ohälsa. Vill ni bereda möjlighet för att alla gravida ska kunna få välja att föda med elektivt kejsarsnitt?

Ja. Många partier är överens om att kvinnan, tillsammans med barnmorska och gynekolog, ska bestämma på vilket sätt hon ska föda. Vänsterpartiet är dock ensamt om att vill tillföra tillräckligt med resurser för att det ska bli verklighet för alla kvinnor i Sverige.

7. Idag är möjligheten till att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor ytterst begränsad i Sverige. Anledningarna till att vilja föda hemma varierar och kan handla om en önskan att bestämma över sin egen kropp, tidigare negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd eller önskan om att få en äkta individualiserad vård. Efterfrågan ökar och eftersom det finns bristande tillgång på hembarnmorskor som dessutom som huvudregel finansieras av familjerna själva, väljer en del att föda hemma utan barnmorskestöd. Mellan 2002 och 2019 finansierades hembarnmorska av Region Stockholm för kvinnor som uppfyllde kriterier om att vara lågriskföderska och bo inom ett visst avstånd till sjukhus. Under denna period var 95% av hemfödslarna okomplicerade förlossningar med frisk mor och friskt barn. De övriga 5% var okomplicerade överföringar till sjukhus, oftast för att mamman var trött eller ville ha mer smärtlindring. Ingen annan vårdform har i studier så hög andel nöjda födande och så få komplikationer eller förlossningsskador. Internationellt uppmuntras hemfödslar både av medicinska såväl som ekonomiska skäl för den stora andelen av kvinnor med komplikationsfria graviditeter som inte behöver högspecialiserad vård. Vill ni bereda möjlighet för att alla gravida ska kunna få välja att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor?

Ja. Kvinnor ska bestämma över sin egen kropp. Samtidigt finns det kvinnor som föder barn hemma, för att platsbristen är så stor att om man ringer in med värkar så är det troligt att man uppmanas stanna hemma ett tag till. Kvinnor som föder barn idag känner av den enorma press som ligger på barnmorskorna och förlossningsavdelningarna. 

8. Enligt Socialstyrelsen drabbas 8 av 10 kvinnor av en förlossningsbristning. Om inte denna behandlas eller om den läker på ett inkorrekt sätt definieras den som en kvarstående förlossningsskada enligt SBU. Kvarstående skador är idag framför allt de skador som inte syns utvändigt och inte hittas på grund av bristande kompetens, men även skador som åtgärdas och läker felaktigt, eller blir felaktigt åtgärdade. Bristerna inom eftervården är omfattande och det saknas en väl fungerande vårdkedja. Vittnesmål till oss handlar om kvinnor som skickas hem alldeles för tidigt efter sin förlossning på grund av platsbrist, kvinnor som inte blir tagna på allvar när de känner att något är fel, efterkontroller och uppföljningar som faller mellan stolarna eller inte existerar. Idag måste kvinnor strida för att få vård och att bli tagna på allvar. Skador som inte lagas leder till ett stort lidande för kvinnan och hennes familj och bidrar till sjukskrivningar, anknytningsproblematik, att familjer går sönder och social isolering. Det blir även en stor kostnad för samhällsekonomin och många gånger en ekonomisk katastrof för kvinnan. Detta är en klar följd av den bristande förlossningsvård som finns i landet idag. Idag finns få bäckenbottenmottagningar med specialistkompetens och amningsmottagningar saknas eller läggs ner. Det råder stora regionala skillnader i vårdpersonalens kompetens och det är svårt att få tid till specialister som kan göra en bedömning eller en second opinion. Kommer ni att satsa särskilt på eftervården?

Ja. Eftervården är minst lika eftersatt som övrig vård som rör förlossningar.

9. Hur kommer ni att satsa på eftervården?

Vi vill utöka eftervårdens resurser så att tillräckligt med personal kan anställas. En stor anledning till dagens brister är att personalen inte hinner med att utföra den vård som kvinnor är i behov av. De behöver bli fler och ha bättre villkor för att stanna kvar. Utöver det krävs en långsiktig nationell planering för eftervårdens kompetensbehov, för en jämlik vård i hela landet. 

Barnmorskors arbetsmiljö

10. Arbetsmiljön inom förlossningsvården har allvarliga brister och det drabbar i förlängningen de födande och deras familjer, visar flera studier. Barnmorskorna hinner inte stanna hos de födande utan måste springa mellan rummen, hinner inte ta rast eller knappt gå på toaletten. Det är ett oroväckande högt arbetstempo med höga krav och för lite personal. Förlossningsavdelningarna och eftervården slår gång på gång larm om att de inte hinner med, med ökad risk att patientsäkerheten äventyras och skador som följd. Istället för att värna om kvinnans egna önskemål blir vården medikaliserad med standardiserade rutiner istället för individanpassad vård. Alla kvinnor blir sjukfall i den moderna förlossningsfabriken. Barnmorskor som älskar sina arbeten slutar av utmattning och upplever att de inte kan stå för den undermåliga vård som systemet tvingar dem att leverera och ingen vill ta vakanta tjänster. Av 45 nyutexaminerade barnmorskor var det 3 som kunde tänka sig arbete på förlossning enligt nya studier. Lön dvs ersättning för utfört arbete är för låg, likaså grundbemanningen. Med bemanningspersonal som lösning skenar kostnaderna samtidigt som laganda, samverkan i ett tryggt och känt arbetslag försvinner. Kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

Ja. 18 procent av Sveriges barnmorskor arbetar inte längre inom yrket. Många orkar inte vara kvar. De orkar inte springa mellan flera födande, jobba treskift och komma in på ständiga extrapass. Det ansträngda läget inom förlossningsvården fick i vintras över 40 barnmorskor i Stockholm att säga upp sig på en vecka. Samtidigt är bemanningsproblemen inte unika för huvudstaden. Enligt Socialstyrelsen saknas det barnmorskor i alla regioner.

11. Hur kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

Vårt mål är ett det ska finnas en barnmorska för varje förlossning. Det skulle bidra till en rimligare arbetsbelastning och arbetsmiljö, men framförallt tryggare och värdigare förlossningar, om en barnmorska fullt ut kan ansvara för och vara med under hela förlossningen. Vi vill se en strategi som syftar till att anställa fler barnmorskor. Vi vill korta arbetstiden för barnmorskor i förlossningsvården, för att möjliggöra för fler att orka med att arbeta inom förlossningsvården och göra det mer attraktivt för fler att söka sig dit. Vi vill även att undersköterskorna ska ha möjlighet till kompetensutveckling inom yrket.

Patientlagen

12. Patientlagen infördes år 2015 för att stärka och tydliggöra patientens ställning samt främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Att bli fråntagen sin autonomi eller uppleva en avhumaniserande behandling under födandet kan strida mot mänskliga rättigheter. I vår senaste rapport, Mörkertalet, uppmärksammar vi allvarliga brister i patientlagens implementering och efterlevnad, vilket leder till att patienters rättigheter åsidosätts. Det finns i nuläget inget ansvarssystem för patientlagens efterlevnad som garanterar rätt till självbestämmande, samtycke och delaktighet i vården. Myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys gör samma slutsats och rekommenderar regeringen att ta initiativ till att förtydliga patientlagen avseende vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad samt dess innehåll. Kommer ni att säkerställa patientlagens efterlevnad?

Ja. Det är en självklarhet att kvinnors integritet, självbestämmande och delaktighet ska värnas och stärkas. Att förlossningsvården är särskilt eftersatt och bristfällig är ett allvarligt tecken på ett patriarkalt samhälle. Hur samhället tar hand om födande kvinnor är ett viktigt mått på hur man ser på kvinnors hälsa och kvinnors rättigheter.

13. Vittnesmålen i vår rapport Mörkertalet kommer från hela Sverige. Analysen av vittnesmålen från visade att kvinnorna upplever främst brist på inhämtande av samtycke samt att de saknar stöd och respektfullt bemötande. Att förlora sin autonomi och inte bli lyssnad på samt att inte tillåtas vara delaktig i sin vård är ytterligare huvudteman. Hur kommer ni att säkerställa att patientlagen efterlevs?

Vi vill att förlossningsvården riktlinjer, rutiner och uppdrag skärps och förtydligas. Det är särskilt viktigt då graviditets-, förlossnings- och eftervården i sig är integritetsnära.

14. Hur planerar ni att informera medborgarna med korrekt information om patienters rättigheter, rådande rutiner och möjligheten till att göra val inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

Vi vill att relevanta myndigheter fortlöpande stärker och uppdaterar arbetet med informationsspridning angående patienters rättigheter och möjligheter till val.

Samverkan med patienter

15. Vikten av samverkan mellan vård och patientrepresentanter för att åstadkomma förbättring finns dokumenterad inom flera olika projekt, bland annat inom kvinnohälsa och förlossningsvård. Vården bör utformas tillsammans med de som kommer att använda sig av den. Att inte ta vara på patienternas kunskap och engagemang är inte längre hållbart, när studier visar att samverkan kan leda till förbättring och förändring i vården. Patienter har möjlighet att ta ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att patienten ska få en möjlighet att delta i sin egen vård och behandling. Trots försök att göra vården mer patientinvolverad kvarstår utmaningar och initiativ saknas i många regionerna. Kommer ni att utveckla samverkan av patientrepresentation inom graviditet-, förlossnings- och eftervård i landet?

Ja. Utvecklandet av graviditets- förlossnings- och eftervård ska både ta professionens och patienters kunskap och engagemang i beaktning. Det bör utgöra en viktig del av ytterligare satsningar på att förstå och utforma åtgärder angående kvinnohälsa. Bristen på forskning med fokus på kvinnors hälsa blottlägger ojämställdheten i Sverige.

16. Hur kommer ni att stötta regionerna och myndigheterna (såsom Socialstyrelsen, SBU, Vård- och omsorgsanalys) för att de ska utveckla samverkan med patientrepresentanter?

Samverkan med patientrepresentanter bör ske genom regioner och myndigheter. De behöver få rätt typ av uppdrag och riktning av staten.

17. Som ett led i att förbättra mödrahälso- och förlossningsvården har SKR skickat ut Graviditetsenkäten till drygt 90 000 gravida kvinnor och nyblivna mammor. Enkäten har dock brister och besvaras endast av drygt hälften av kvinnorna. När Graviditetsenkätens slutrapport för år 2022 publicerades blev slutsatsen att kvinnorna var nöjda med förlossningsvården, trots att ingen bortfallsanalys är utförd. Den utlovade analysen av svaren om underlivsskador saknas fortfarande. I vår rapport Mörkertalet ifrågasätter vi att Graviditetensenkäten ska ligga som underlag för brukarnas upplevelser i vården under graviditet, födsel och eftervård. Hur kan regeringen säkerställa att SKR tar fram rättvisande statistik?

Ett ytterligare problem med Graviditetsenkäten, förutom de ni nämner, är att patienter i stor utsträckning tar upp frågan om personalens bemötande (som ofta är bra då vi har välutbildade barnmorskor i Sverige) men missar frågan om underbemanningen av barnmorskor. I och med att SKR är en intresseorganisation, och inte en myndighet, bör de myndighetsliknande uppdragen, såsom att ta fram rättvisande statistik, flyttas till en myndighet.