LIBERALERNA SVARAR

Satsningar

1. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen har sedan 2015 överenskommelser om insatser för en förbättrad förlossningsvård och för kvinnors hälsa. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna. Flera regioner har dock inte uppvisat någon utveckling mot angivet mål och riktade medel har inte redovisats tillfredsställande. Kommer ni att öronmärka framtida satsningar?

Vi har förhandlat fram satsningar på mödravård, förlossningsvård och eftervård denna mandatperiod och vi vill fortsätta stärka denna vård. För att satsningarna verkligen ska lyckas behöver de vara betydligt mer långsiktiga än de är idag: inte en enda barnmorska kan tillsvidareanställas med tillfälliga pengar. 

2. Det saknas i flera regioner t.ex. amningsmottagningar, bäckenbottenmottagningar, adekvat bemanning med relevant kompetens, trygghet för föräldrar gällande vårdplatser samt vårdformer som ger kontinuitet genom graviditet till förlossning och eftervård. Vad tycker ni är viktigt att satsa på i landet?

Trygg vård kräver riktigt kunniga, erfarna anställda som trivs och stannar kvar. Vi vill säkra god arbetsmiljö och löneutveckling och tänker skriva in i lag att sjukvårdsanställda över hela landet ska få regelbunden fortbildning för att kunna ge ständigt bättre vård. Vi vill också göra det möjligt att dela sin arbetstid mellan mödravård och förlossning, både för kvinnans och barnets skull och för arbetsmiljön. När bristyrken blir drömjobb kan bäckenbotten- och amningsmottagningar bemannas och varje kvinna mötas av trygghet under hela sin graviditet och eftervård. 

Vårdkedjan

3. Som komplement till överenskommelsen om att satsa på en förbättrad förlossningsvård har SKR och regeringen en tilläggsöverenskommelse för åren 2021-2022 om bl.a. “att utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserat på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård”. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna, varav 445 miljoner medel från tilläggsöverenskommelsen. Flera regioner har dock inte visat någon utveckling mot angivet mål om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja från graviditet till förlossning och eftervård. I ett antal regioner motarbetas frågan aktivt av tjänstemän. Kommer ni att säkerställa att regionerna efterlever SKR:s och regeringens tilläggsöverenskommelse?

JA. Vi vill också utforma statens stöd på ett klokare sätt än dagens kortsiktiga, så att sjukvården enklare kan använda pengarna för att stärka vården. 

4. Hur kommer ni att stötta regionerna för att de ska utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserad på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård?

Vi vill att barnmorskor ska kunna dela sin tid mellan förlossningsavdelningar och mödravårdens mottagningar. Varje barnmorska och sjukgymnast ska garanteras den kunskap och tid som krävs för att upptäcka komplikationer och stötta under vård och rehabilitering. Även då barnet eller kvinnan drabbas av svåra komplikationer ska de alltid kunna vårdas tillsammans - vi vill inrätta särskilda enheter med specialistkunskap för vård av grav förlossningsdepression och förlossningspsykos. Liberalernas nationella vårdplatssatsning ska finansiera de förbättringar vi beskriver. 

Barnafödande och eftervård

5. Anser ni att alla gravida oavsett bostadsort ska ha möjlighet att få bestämma på vilket sätt de föder barn?

JA.

6. Idag är möjligheten att föda med kejsarsnitt på annat än medicinsk grund svårt att få beviljad och regionernas riktlinjer skiljer sig markant. Anledningarna till att vilja föda med så kallat elektivt kejsarsnitt varierar och kan handla om en önskan om att bestämma över sin egen kropp, tidigare traumatisk förlossningsupplevelse, övergreppshistorik, negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd vid en vaginal födsel eller förlossningsrädsla. Det finns inte någon generell rutin inom mödrahälsovården för att identifiera förlossningsrädsla och effekten av det individualiserade stöd som kan erbjudas vid specialenheter kan inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda resultatet, enligt SBU, 2021. I praktiken innebär det att den gravida i bästa fall får ett kejsarsnitt beviljat så sent som i vecka 36, eller i värsta fall tvingas att genomgå en vaginal förlossning mot sin vilja. Väntetiden och osäkerheten leder till otrygghet, stress och oro under graviditeten, och leder för många till psykisk ohälsa. Vill ni bereda möjlighet för att alla gravida ska kunna få välja att föda med elektivt kejsarsnitt?

JA. Om en kvinna efter samtal med sin barnmorska vill föda med kejsarsnitt ska hon kunna göra det. 

7. Idag är möjligheten till att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor ytterst begränsad i Sverige. Anledningarna till att vilja föda hemma varierar och kan handla om en önskan att bestämma över sin egen kropp, tidigare negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd eller önskan om att få en äkta individualiserad vård. Efterfrågan ökar och eftersom det finns bristande tillgång på hembarnmorskor som dessutom som huvudregel finansieras av familjerna själva, väljer en del att föda hemma utan barnmorskestöd. Mellan 2002 och 2019 finansierades hembarnmorska av Region Stockholm för kvinnor som uppfyllde kriterier om att vara lågriskföderska och bo inom ett visst avstånd till sjukhus. Under denna period var 95% av hemfödslarna okomplicerade förlossningar med frisk mor och friskt barn. De övriga 5% var okomplicerade överföringar till sjukhus, oftast för att mamman var trött eller ville ha mer smärtlindring. Ingen annan vårdform har i studier så hög andel nöjda födande och så få komplikationer eller förlossningsskador. Internationellt uppmuntras hemfödslar både av medicinska såväl som ekonomiska skäl för den stora andelen av kvinnor med komplikationsfria graviditeter som inte behöver högspecialiserad vård. Vill ni bereda möjlighet för att alla gravida ska kunna få välja att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor?

Vi vill erbjuda mobil vård så långt det är möjligt, oavsett var i landet en människa bor. Vi vill inte förvägra kvinnor möjligheten att föda hemma med utbildad sjukvårdspersonal vid sin sida, men vi har i dagsläget inte medel avsatta som skulle krävas för att över hela landet ha full akutberedskap för eventuella svåra komplikationer.

8. Enligt Socialstyrelsen drabbas 8 av 10 kvinnor av en förlossningsbristning. Om inte denna behandlas eller om den läker på ett inkorrekt sätt definieras den som en kvarstående förlossningsskada enligt SBU. Kvarstående skador är idag framför allt de skador som inte syns utvändigt och inte hittas på grund av bristande kompetens, men även skador som åtgärdas och läker felaktigt, eller blir felaktigt åtgärdade. Bristerna inom eftervården är omfattande och det saknas en väl fungerande vårdkedja. Vittnesmål till oss handlar om kvinnor som skickas hem alldeles för tidigt efter sin förlossning på grund av platsbrist, kvinnor som inte blir tagna på allvar när de känner att något är fel, efterkontroller och uppföljningar som faller mellan stolarna eller inte existerar. Idag måste kvinnor strida för att få vård och att bli tagna på allvar. Skador som inte lagas leder till ett stort lidande för kvinnan och hennes familj och bidrar till sjukskrivningar, anknytningsproblematik, att familjer går sönder och social isolering. Det blir även en stor kostnad för samhällsekonomin och många gånger en ekonomisk katastrof för kvinnan. Detta är en klar följd av den bristande förlossningsvård som finns i landet idag. Idag finns få bäckenbottenmottagningar med specialistkompetens och amningsmottagningar saknas eller läggs ner. Det råder stora regionala skillnader i vårdpersonalens kompetens och det är svårt att få tid till specialister som kan göra en bedömning eller en second opinion. Kommer ni att satsa särskilt på eftervården?

JA. Vi förhandlade fram statliga satsningar på eftervården under den mandatperiod som gått och vi kommer att fortsätta arbetet för trygg vård genom hela graviditeten, ända tills dess en kvinna känner sig fullt återställd. För att satsningarna verkligen ska fungera krävs anställda med både tid och kunskap. Sådana satsningar behöver vara långsiktiga. 

9. Hur kommer ni att satsa på eftervården?

Både barnmorskor och sjukgymnaster måste ha kunskapen och tiden att kunna upptäcka och behandla förlossningsskador. Det behövs även uppföljande besök för att se att kroppen läkt och kvinnan mår bra. En kvinna som drabbas av svåra komplikationer ska alltid kunna vårdas med sitt barn om det är vad som är bäst för dem båda. Vi vill också fånga upp kvinnor som drabbats av förslitningsskador tidigare, men som inte fått den vård de behöver. 

Barnmorskors arbetsmiljö

10. Arbetsmiljön inom förlossningsvården har allvarliga brister och det drabbar i förlängningen de födande och deras familjer, visar flera studier. Barnmorskorna hinner inte stanna hos de födande utan måste springa mellan rummen, hinner inte ta rast eller knappt gå på toaletten. Det är ett oroväckande högt arbetstempo med höga krav och för lite personal. Förlossningsavdelningarna och eftervården slår gång på gång larm om att de inte hinner med, med ökad risk att patientsäkerheten äventyras och skador som följd. Istället för att värna om kvinnans egna önskemål blir vården medikaliserad med standardiserade rutiner istället för individanpassad vård. Alla kvinnor blir sjukfall i den moderna förlossningsfabriken. Barnmorskor som älskar sina arbeten slutar av utmattning och upplever att de inte kan stå för den undermåliga vård som systemet tvingar dem att leverera och ingen vill ta vakanta tjänster. Av 45 nyutexaminerade barnmorskor var det 3 som kunde tänka sig arbete på förlossning enligt nya studier. Lön dvs ersättning för utfört arbete är för låg, likaså grundbemanningen. Med bemanningspersonal som lösning skenar kostnaderna samtidigt som laganda, samverkan i ett tryggt och känt arbetslag försvinner. Kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

JA.

11. Hur kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

Om alla barnmorskor orkade arbeta heltid skulle det motsvara 800 fler barnmorskor. Vårt mål är en barnmorska per födande kvinna. Vi tänker göra en långsiktig satsning på vårdplatser som gör det möjligt att anställa fler kollegor och ge god löneutveckling. Fler måste kunna dela sin arbetstid mellan förlossningsavdelning och mödravårdsmottagning. Vi tänker också i lag stadga att varje barnmorska har rätt till regelbunden fortbildning och att detta är ett ansvar för varje arbetsgivare.Kringuppgifter behöver lyftas bort från förlossningsvårdens experter och ge plats för andningspauser. Återhämtningstid måste garanteras i all schemaläggning.

Patientlagen

12. Patientlagen infördes år 2015 för att stärka och tydliggöra patientens ställning samt främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Att bli fråntagen sin autonomi eller uppleva en avhumaniserande behandling under födandet kan strida mot mänskliga rättigheter. I vår senaste rapport, Mörkertalet, uppmärksammar vi allvarliga brister i patientlagens implementering och efterlevnad, vilket leder till att patienters rättigheter åsidosätts. Det finns i nuläget inget ansvarssystem för patientlagens efterlevnad som garanterar rätt till självbestämmande, samtycke och delaktighet i vården. Myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys gör samma slutsats och rekommenderar regeringen att ta initiativ till att förtydliga patientlagen avseende vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad samt dess innehåll. Kommer ni att säkerställa patientlagens efterlevnad?

JA.

13. Vittnesmålen i vår rapport Mörkertalet kommer från hela Sverige. Analysen av vittnesmålen från visade att kvinnorna upplever främst brist på inhämtande av samtycke samt att de saknar stöd och respektfullt bemötande. Att förlora sin autonomi och inte bli lyssnad på samt att inte tillåtas vara delaktig i sin vård är ytterligare huvudteman. Hur kommer ni att säkerställa att patientlagen efterlevs?

Sjukvårdspolitik ska inte vara svårare än att människor ska känna trygghet inför framtiden. Patientlagen ska ge patienter trygghet, valfrihet och egenmakt. IVO ska ha hårda nypor för tillsyn och ett tydligt uppdrag att ge förebyggande råd. Vården ska utformas i samspråk mellan patient och sjukvård. Det i sin tur kräver kunskap, ett stressfritt bemötande och gott om tid - sjukvårdens anställda behöver bli av med administration och kringuppgifter och få fler kollegor.

14. Hur planerar ni att informera medborgarna med korrekt information om patienters rättigheter, rådande rutiner och möjligheten till att göra val inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

Som en del att patientlagen utvecklas ska IVO få ett tydligt uppdrag i att stötta och ge råd.

Samverkan med patienter

15. Vikten av samverkan mellan vård och patientrepresentanter för att åstadkomma förbättring finns dokumenterad inom flera olika projekt, bland annat inom kvinnohälsa och förlossningsvård. Vården bör utformas tillsammans med de som kommer att använda sig av den. Att inte ta vara på patienternas kunskap och engagemang är inte längre hållbart, när studier visar att samverkan kan leda till förbättring och förändring i vården. Patienter har möjlighet att ta ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att patienten ska få en möjlighet att delta i sin egen vård och behandling. Trots försök att göra vården mer patientinvolverad kvarstår utmaningar och initiativ saknas i många regionerna. Kommer ni att utveckla samverkan av patientrepresentation inom graviditet-, förlossnings- och eftervård i landet?

JA.

16. Hur kommer ni att stötta regionerna och myndigheterna (såsom Socialstyrelsen, SBU, Vård- och omsorgsanalys) för att de ska utveckla samverkan med patientrepresentanter?

Patientorganisationerna är mycket viktiga för sjukvårdens utveckling. Med sin spetskunskap driver de utvecklingen, pekar ut missförhållanden och förbättringsbehov, sprider information och gör stor skillnad för otaliga patienter. Det offentliga ska därför skapa fler rum för att stärka samverkan.

17. Som ett led i att förbättra mödrahälso- och förlossningsvården har SKR skickat ut Graviditetsenkäten till drygt 90 000 gravida kvinnor och nyblivna mammor. Enkäten har dock brister och besvaras endast av drygt hälften av kvinnorna. När Graviditetsenkätens slutrapport för år 2022 publicerades blev slutsatsen att kvinnorna var nöjda med förlossningsvården, trots att ingen bortfallsanalys är utförd. Den utlovade analysen av svaren om underlivsskador saknas fortfarande. I vår rapport Mörkertalet ifrågasätter vi att Graviditetensenkäten ska ligga som underlag för brukarnas upplevelser i vården under graviditet, födsel och eftervård. Hur kan regeringen säkerställa att SKR tar fram rättvisande statistik?

SKR är en fristående organisation från staten och därför har regeringen inte möjligheten att styra den organisationen. Liberalerna vill att beslut i vården ska fattas med information, forskning och kunskap. Därför är det viktigt att det offentliga tar fram rättvisande data så att vi har rätt beslutsunderlag när förlossningsvården ska förbättras. Vi vill också att SKRs roll förändras, så att organisationen blir mer av en renodlad arbetsgivarorganisation än den är idag.