MODERATERNA SVARAR

Satsningar

1. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen har sedan 2015 överenskommelser om insatser för en förbättrad förlossningsvård och för kvinnors hälsa. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna. Flera regioner har dock inte uppvisat någon utveckling mot angivet mål och riktade medel har inte redovisats tillfredsställande. Kommer ni att öronmärka framtida satsningar?

Ja. Moderaterna prioriterar en förlossningsvård med hög kvalitet som präglas av kontinuitet i hela vårdkedjan från mödravård till eftervård. Det innebär att vi vill se till att födande kvinnor ska ha tillgång till samma team av barnmorskor från mödravård till eftervård. Vi föreslår vidare att resurser öronmärks för forskning gällande hälsa och sjukdomar som drabbar kvinnor. Denna prioritering är långsiktig och ska ge möjligheter att bedriva såväl grundläggande som klinisk forskning. Alla satsningar ska följas upp, analyseras och utvärderas. Resultaten ska presenteras på ett öppet och lättillgängligt sätt.

2. Det saknas i flera regioner t.ex. amningsmottagningar, bäckenbottenmottagningar, adekvat bemanning med relevant kompetens, trygghet för föräldrar gällande vårdplatser samt vårdformer som ger kontinuitet genom graviditet till förlossning och eftervård. Vad tycker ni är viktigt att satsa på i landet?

Se svaret ovan, plus följande: Moderaterna vill att de nationella kvalitetsregistren ska användas med syfte att systematiskt och metodiskt identifiera och minska skillnader i förlossningsvården. Nuvarande kvalitetsregister rörande gynekologisk kirurgi, assisterad befruktning och graviditetsregistret ska utvecklas och den långsiktiga finansieringen ska säkras.

Vårdkedjan

3. Som komplement till överenskommelsen om att satsa på en förbättrad förlossningsvård har SKR och regeringen en tilläggsöverenskommelse för åren 2021-2022 om bl.a. “att utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserat på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård”. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna, varav 445 miljoner medel från tilläggsöverenskommelsen. Flera regioner har dock inte visat någon utveckling mot angivet mål om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja från graviditet till förlossning och eftervård. I ett antal regioner motarbetas frågan aktivt av tjänstemän. Kommer ni att säkerställa att regionerna efterlever SKR:s och regeringens tilläggsöverenskommelse?

Ja. Alla satsningar ska följas upp, analyseras och utvärderas. Resultaten ska presenteras på ett öppet och lättillgängligt sätt.

4. Hur kommer ni att stötta regionerna för att de ska utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserad på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård?

Moderaterna väljer att prioritera förlossningsvården och vård och forskning om kvinnors sjukdomar och hälsa. Kvinnors sjukdomar är både i forskning och i det kliniska arbetet idag eftersatt. Det innebär konkret om att minska regionala skillnader när det gäller andelen dödfödda barn och kriterier för kejsarsnitt. Dödföddheten är större vid fullgångna graviditeter i jämförelser med förlossning före graviditetsvecka 37. Detta kan förbättras till exempel genom att man metodiskt identifierar vissa graviditetsrisker vilket kan leda till fler planerade kejsarsnitt eller igångsättningar.

Barnafödande och eftervård

5. Anser ni att alla gravida oavsett bostadsort ska ha möjlighet att få bestämma på vilket sätt de föder barn?

Ja. Moderaterna föreslår att det i såväl hälso- och sjukvårdslagen som i patientlagen ska slås fast att alla patienter har rätt att söka sluten specialistvård så som förlossningsvård i hela landet.

6. Idag är möjligheten att föda med kejsarsnitt på annat än medicinsk grund svårt att få beviljad och regionernas riktlinjer skiljer sig markant. Anledningarna till att vilja föda med så kallat elektivt kejsarsnitt varierar och kan handla om en önskan om att bestämma över sin egen kropp, tidigare traumatisk förlossningsupplevelse, övergreppshistorik, negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd vid en vaginal födsel eller förlossningsrädsla. Det finns inte någon generell rutin inom mödrahälsovården för att identifiera förlossningsrädsla och effekten av det individualiserade stöd som kan erbjudas vid specialenheter kan inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda resultatet, enligt SBU, 2021. I praktiken innebär det att den gravida i bästa fall får ett kejsarsnitt beviljat så sent som i vecka 36, eller i värsta fall tvingas att genomgå en vaginal förlossning mot sin vilja. Väntetiden och osäkerheten leder till otrygghet, stress och oro under graviditeten, och leder för många till psykisk ohälsa. Vill ni bereda möjlighet för att alla gravida ska kunna få välja att föda med elektivt kejsarsnitt?

Moderaterna föreslår att möjligheterna att förebygga, följa upp och behandla förlossningsskador ska prioriteras. Det gäller t.ex. bristningar i bäckenbotten. Därtill följa upp användningen av kejsarsnitt. Som vid alla gynekologiska operationer, innebär kejsarsnitt risker för att urinblåsan och urinledarna skadas. Risken att drabbas av detta är dock mindre än en procent. Risken är samtidigt större än vid vaginal förlossning. Vi har inget förslag om att alla ska få välja att föda med planerat kejsarsnitt. Det är en fråga för den medicinska professionen att avgöra tillsammans med den födande kvinnan.

7. Idag är möjligheten till att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor ytterst begränsad i Sverige. Anledningarna till att vilja föda hemma varierar och kan handla om en önskan att bestämma över sin egen kropp, tidigare negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd eller önskan om att få en äkta individualiserad vård. Efterfrågan ökar och eftersom det finns bristande tillgång på hembarnmorskor som dessutom som huvudregel finansieras av familjerna själva, väljer en del att föda hemma utan barnmorskestöd. Mellan 2002 och 2019 finansierades hembarnmorska av Region Stockholm för kvinnor som uppfyllde kriterier om att vara lågriskföderska och bo inom ett visst avstånd till sjukhus. Under denna period var 95% av hemfödslarna okomplicerade förlossningar med frisk mor och friskt barn. De övriga 5% var okomplicerade överföringar till sjukhus, oftast för att mamman var trött eller ville ha mer smärtlindring. Ingen annan vårdform har i studier så hög andel nöjda födande och så få komplikationer eller förlossningsskador. Internationellt uppmuntras hemfödslar både av medicinska såväl som ekonomiska skäl för den stora andelen av kvinnor med komplikationsfria graviditeter som inte behöver högspecialiserad vård. Vill ni bereda möjlighet för att alla gravida ska kunna få välja att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor?

Moderaterna prioriterar att det i såväl hälso- och sjukvårdslagen som i patientlagen ska slås fast att alla patienter har rätt att söka förlossningsvård (och övrig sluten specialistvård) i hela landet. Vi har inget förslag om att alla gravida ska kunna få välja att föda hemma med skattefinansierad barnmorska.

8. Enligt Socialstyrelsen drabbas 8 av 10 kvinnor av en förlossningsbristning. Om inte denna behandlas eller om den läker på ett inkorrekt sätt definieras den som en kvarstående förlossningsskada enligt SBU. Kvarstående skador är idag framför allt de skador som inte syns utvändigt och inte hittas på grund av bristande kompetens, men även skador som åtgärdas och läker felaktigt, eller blir felaktigt åtgärdade. Bristerna inom eftervården är omfattande och det saknas en väl fungerande vårdkedja. Vittnesmål till oss handlar om kvinnor som skickas hem alldeles för tidigt efter sin förlossning på grund av platsbrist, kvinnor som inte blir tagna på allvar när de känner att något är fel, efterkontroller och uppföljningar som faller mellan stolarna eller inte existerar. Idag måste kvinnor strida för att få vård och att bli tagna på allvar. Skador som inte lagas leder till ett stort lidande för kvinnan och hennes familj och bidrar till sjukskrivningar, anknytningsproblematik, att familjer går sönder och social isolering. Det blir även en stor kostnad för samhällsekonomin och många gånger en ekonomisk katastrof för kvinnan. Detta är en klar följd av den bristande förlossningsvård som finns i landet idag. Idag finns få bäckenbottenmottagningar med specialistkompetens och amningsmottagningar saknas eller läggs ner. Det råder stora regionala skillnader i vårdpersonalens kompetens och det är svårt att få tid till specialister som kan göra en bedömning eller en second opinion. Kommer ni att satsa särskilt på eftervården?

Ja. Vården behöver metodiskt förbättra möjligheterna att förebygga, följa upp och behandla förlossningsskador. Det gäller t.ex. bristningar i bäckenbotten. Moderaterna föreslår bl.a. att alla födande kvinnor ska ha tillgång till samma team av barnmorskor från mödravård till eftervård. Vi föreslår vidare att regeringen ska komplettera sitt uppdrag till Socialstyrelsen att utarbeta nationella riktlinjer i syfte att dessa ska innehålla förslag om enhetlighet gällande tillgänglig specialistvård som hanterar förlossningsskador vilket kräver mer uppföljning och eftervård.  

9. Hur kommer ni att satsa på eftervården?

Moderaterna prioriterar satsningar på förlossningsvård med hög kvalitet som präglas av kontinuitet i hela vårdkedjan från mödravård till eftervård. Vi föreslår bl.a. att det ska tas fram nationella riktlinjer i syfte att se över hur det lämpligast går att utöka mödravårdens ansvar för eftervården och ta fram tydliga riktlinjer kring eftervårdsbesök och rutiner gällande övriga delar av eftervården. Genom tydliga nationella riktlinjer av kvinnors hälsa i eftervården kan t.ex. amningsproblem och förlossningsskador upptäckas tidigare och rätt åtgärder vidtas. Eftervården ska vara jämlik i hela landet. Vi vill att det ska finnas ett nationellt särskilt fokus på eftervården när det gäller att det i dagsläget saknas skriftliga rutiner för att identifiera och ge stöd och behandling av psykisk ohälsa hos kvinnor efter förlossningen är avklarad. Studier visar att uppemot var sjunde kvinna drabbas av någon form av depression eller depressionsliknande tillstånd efter genomförd förlossning. I dessa situationer ska det finnas ett strukturerat stöd och hjälp att få ta del av.

Barnmorskors arbetsmiljö

10. Arbetsmiljön inom förlossningsvården har allvarliga brister och det drabbar i förlängningen de födande och deras familjer, visar flera studier. Barnmorskorna hinner inte stanna hos de födande utan måste springa mellan rummen, hinner inte ta rast eller knappt gå på toaletten. Det är ett oroväckande högt arbetstempo med höga krav och för lite personal. Förlossningsavdelningarna och eftervården slår gång på gång larm om att de inte hinner med, med ökad risk att patientsäkerheten äventyras och skador som följd. Istället för att värna om kvinnans egna önskemål blir vården medikaliserad med standardiserade rutiner istället för individanpassad vård. Alla kvinnor blir sjukfall i den moderna förlossningsfabriken. Barnmorskor som älskar sina arbeten slutar av utmattning och upplever att de inte kan stå för den undermåliga vård som systemet tvingar dem att leverera och ingen vill ta vakanta tjänster. Av 45 nyutexaminerade barnmorskor var det 3 som kunde tänka sig arbete på förlossning enligt nya studier. Lön dvs ersättning för utfört arbete är för låg, likaså grundbemanningen. Med bemanningspersonal som lösning skenar kostnaderna samtidigt som laganda, samverkan i ett tryggt och känt arbetslag försvinner. Kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

Ja. Vi kommer att utveckla de överenskommelser som tas fram mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner. Det handlar om såväl statliga som regionala satsningar i syfte att bl.a. förbättra barnmorskors arbetsmiljöer inom förlossningsvården. Moderaterna föreslår vidare ökade generella statsbidrag riktade till landets regioner. Moderaterna lovar att där vi är med och styr ska förlossningsvården prioriteras.

11. Hur kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

Se svaret ovan på fråga 10.

Patientlagen

12. Patientlagen infördes år 2015 för att stärka och tydliggöra patientens ställning samt främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Att bli fråntagen sin autonomi eller uppleva en avhumaniserande behandling under födandet kan strida mot mänskliga rättigheter. I vår senaste rapport, Mörkertalet, uppmärksammar vi allvarliga brister i patientlagens implementering och efterlevnad, vilket leder till att patienters rättigheter åsidosätts. Det finns i nuläget inget ansvarssystem för patientlagens efterlevnad som garanterar rätt till självbestämmande, samtycke och delaktighet i vården. Myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys gör samma slutsats och rekommenderar regeringen att ta initiativ till att förtydliga patientlagen avseende vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad samt dess innehåll. Kommer ni att säkerställa patientlagens efterlevnad?

Ja. Moderaterna vill stärka patientens makt, inflytande och rättigheter. Vi prioriterar att stärka patientens inflytande över sin egen vård och omsorg. Det behövs reformer som på kort sikt kan stärka patientens makt och samtidigt minska politikers makt. Det ska inte vara upp till varje region att bestämma kring hur patientlagen ska efterlevas. Syftet med patientlagen är att stärka alla patienters rättigheter oavsett var i landet man bor. Regering och riksdag har ett övergripande ansvar att se till att lagstiftning följs upp och efterlevs. Vi föreslår bl.a. förstärkt uppföljning, tillsyn och utvärdering. Detta krävs för att verklig förändring ska ske av patientens makt.

13. Vittnesmålen i vår rapport Mörkertalet kommer från hela Sverige. Analysen av vittnesmålen från visade att kvinnorna upplever främst brist på inhämtande av samtycke samt att de saknar stöd och respektfullt bemötande. Att förlora sin autonomi och inte bli lyssnad på samt att inte tillåtas vara delaktig i sin vård är ytterligare huvudteman. Hur kommer ni att säkerställa att patientlagen efterlevs?

Ja. Regering och riksdag har ett övergripande ansvar att se till att lagstiftning följs upp och efterlevs. Moderaterna föreslår bl.a. förstärkt uppföljning, tillsyn och utvärdering. Vi föreslår vidare bl.a. att patientens rättigheter stärks genom att införa laglig rätt till nationell valfrihet gällande både öppen och sluten specialistvård. Lagen ska ge alla patienter i hela landet rätt att söka specialistvård var som helst i Sverige. Vi föreslår vidare att om patienten kan få vård snabbare i någon annan region än sin hemregion ska hemregionen stå för patientens resekostnader.

14. Hur planerar ni att informera medborgarna med korrekt information om patienters rättigheter, rådande rutiner och möjligheten till att göra val inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

Moderaterna föreslår bl.a. att det tas fram stöd för patienten i form av särskilda patientkontor (fysiskt och digitalt) som har till uppgift att informera och ge råd till patienten avseende dennes rättigheter att t.ex. välja vård i hela landet. Vi föreslår vidare att det skapas en nationell patientportal med information om lediga behandlingstider, väntetider inom olika regioner och hos olika vårdgivare och möjligheterna till val av vårdgivare och vilka rättigheter som finns inom den lagstadgade vårdgarantin. Denna plattform ska därutöver innehålla lättillgänglig information om kvaliteten i vården. Allt för att ge ett stöd till patient och anhörig vid behov av vård.

Samverkan med patienter

15. Vikten av samverkan mellan vård och patientrepresentanter för att åstadkomma förbättring finns dokumenterad inom flera olika projekt, bland annat inom kvinnohälsa och förlossningsvård. Vården bör utformas tillsammans med de som kommer att använda sig av den. Att inte ta vara på patienternas kunskap och engagemang är inte längre hållbart, när studier visar att samverkan kan leda till förbättring och förändring i vården. Patienter har möjlighet att ta ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att patienten ska få en möjlighet att delta i sin egen vård och behandling. Trots försök att göra vården mer patientinvolverad kvarstår utmaningar och initiativ saknas i många regionerna. Kommer ni att utveckla samverkan av patientrepresentation inom graviditet-, förlossnings- och eftervård i landet?

Ja. Moderaterna driver bl.a. frågan om att det ska framgå i enhetliga riktlinjer vad gäller partnerns medverkan såväl under graviditeten, som vid förlossningen och efter förlossningen. Det är inte rimligt att nyförlösta kvinnor och nyfödda bebisar ges olika förutsättningar de första dagarna i livet. Partners eller stödpersons medverkan ska vara enhetlig oavsett i vilken region förlossningen äger rum.

16. Hur kommer ni att stötta regionerna och myndigheterna (såsom Socialstyrelsen, SBU, Vård- och omsorgsanalys) för att de ska utveckla samverkan med patientrepresentanter?

Moderaterna anser att de nationella riktlinjerna som tas fram ska innehålla patientsamverkan. Vidare ska mödravården stärka det förebyggande arbetet genom att erbjuda kvinnor ett hälsosamtal. Det finns för närvarande nationella riktlinjer, framtagna av professionsföreningar, som uttrycker att alla föräldrar bör erbjudas ett förlossningssamtal med barnmorska antingen under vårdtiden eller senare. Utöver detta finns emellertid inga särskilda riktlinjer gällande uppföljning den närmaste tiden efter förlossningen. Allt detta pekar på att det behövs mer patientperspektiv i vården.

17. Som ett led i att förbättra mödrahälso- och förlossningsvården har SKR skickat ut Graviditetsenkäten till drygt 90 000 gravida kvinnor och nyblivna mammor. Enkäten har dock brister och besvaras endast av drygt hälften av kvinnorna. När Graviditetsenkätens slutrapport för år 2022 publicerades blev slutsatsen att kvinnorna var nöjda med förlossningsvården, trots att ingen bortfallsanalys är utförd. Den utlovade analysen av svaren om underlivsskador saknas fortfarande. I vår rapport Mörkertalet ifrågasätter vi att Graviditetensenkäten ska ligga som underlag för brukarnas upplevelser i vården under graviditet, födsel och eftervård. Hur kan regeringen säkerställa att SKR tar fram rättvisande statistik?

Moderaterna föreslår bl.a. förstärkt uppföljning, tillsyn och utvärdering av hela den samlade hälso- och sjukvården i Sverige, där förlossningsvården är en mycket viktig del. Det ska vara ett naturligt arbetssätt att alltid följa upp vårdens resultat i form av kvalitet, väntetider, tillgänglighet och patienternas upplevelser och nöjdhet.