SOCIALDEMOKRATERNA SVARAR

Satsningar

1. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen har sedan 2015 överenskommelser om insatser för en förbättrad förlossningsvård och för kvinnors hälsa. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna. Flera regioner har dock inte uppvisat någon utveckling mot angivet mål och riktade medel har inte redovisats tillfredsställande. Kommer ni att öronmärka framtida satsningar?

Utgångspunkten med uppgörelserna med landets regioner är att de ska genomföra det som kommits överens om i överenskommelserna. Överenskommelserna kommer att utvärderas och följas upp. Vi är öppna för att man i framtida överenskommelser hårdare knyter satsningar till vissa mål som ska uppnås i respektive region. 

2. Det saknas i flera regioner t.ex. amningsmottagningar, bäckenbottenmottagningar, adekvat bemanning med relevant kompetens, trygghet för föräldrar gällande vårdplatser samt vårdformer som ger kontinuitet genom graviditet till förlossning och eftervård. Vad tycker ni är viktigt att satsa på i landet?

Detta är en viktig politisk fråga som måste övervägas i varje region. Generellt anser vi socialdemokrater att förlossningsvården bör stärkas och tryggheten öka. Det kan t ex handla om att arbeta efter principen, en förlossning – en barnmorska. Men det är varje region som måste fatta beslut om vilka åtgärder som bör genomföras i just den regionen. Vi är naturligtvis öppna för att man i mindre regioner samarbetar över regiongränserna för att bygga upp särskilda specialistfunktioner.

Vårdkedjan

3. Som komplement till överenskommelsen om att satsa på en förbättrad förlossningsvård har SKR och regeringen en tilläggsöverenskommelse för åren 2021-2022 om bl.a. “att utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserat på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård”. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna, varav 445 miljoner medel från tilläggsöverenskommelsen. Flera regioner har dock inte visat någon utveckling mot angivet mål om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja från graviditet till förlossning och eftervård. I ett antal regioner motarbetas frågan aktivt av tjänstemän. Kommer ni att säkerställa att regionerna efterlever SKR:s och regeringens tilläggsöverenskommelse?

Ja, en överenskommelse bygger på att båda parter – staten och regionerna – gör sina åtaganden. Vi accepterar inte att man gör överenskommelser som man sedan inte följer. Utvärderingen får visa vilka ytterligare åtgärder som behövs.

4. Hur kommer ni att stötta regionerna för att de ska utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserad på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård?

Tilläggsöverenskommelsen och de statliga medlen är den främsta metoden för staten att stötta regionernas arbete. Utöver det har Socialstyrelsen fått i uppdrag att utarbeta nationella riktlinjer för förlossningsvården för att säkerställa att god och trygg förlossningsvård kan erbjudas i hela landet. I samband med detta kommer ett kunskapsstöd för vården att tas fram.

Barnafödande och eftervård

5. Anser ni att alla gravida oavsett bostadsort ska ha möjlighet att få bestämma på vilket sätt de föder barn?

Vår utgångspunkt är att förlossningsvården, liksom all övrig sjukvård, bör bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Vi brukar undvika att politiskt avgöra vilka behandlingsmetoder som ska användas. Detta bör vara en fråga för professionen. De nationella riktlinjerna och kunskapsstödet som Socialstyrelsen arbetar fram för närvarande bör utgöra grund för beslut om behandlingsmetoder.

6. Idag är möjligheten att föda med kejsarsnitt på annat än medicinsk grund svårt att få beviljad och regionernas riktlinjer skiljer sig markant. Anledningarna till att vilja föda med så kallat elektivt kejsarsnitt varierar och kan handla om en önskan om att bestämma över sin egen kropp, tidigare traumatisk förlossningsupplevelse, övergreppshistorik, negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd vid en vaginal födsel eller förlossningsrädsla. Det finns inte någon generell rutin inom mödrahälsovården för att identifiera förlossningsrädsla och effekten av det individualiserade stöd som kan erbjudas vid specialenheter kan inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda resultatet, enligt SBU, 2021. I praktiken innebär det att den gravida i bästa fall får ett kejsarsnitt beviljat så sent som i vecka 36, eller i värsta fall tvingas att genomgå en vaginal förlossning mot sin vilja. Väntetiden och osäkerheten leder till otrygghet, stress och oro under graviditeten, och leder för många till psykisk ohälsa. Vill ni bereda möjlighet för att alla gravida ska kunna få välja att föda med elektivt kejsarsnitt?

Vår utgångspunkt är att alla förlossningar ska kunna ske tryggt och säkert i hela landet. Vi brukar undvika att politiskt avgöra vilka behandlingsmetoder som ska användas. Detta bör vara en fråga för professionen utifrån nationella riktlinjer och kunskapsstöd. De nationella riktlinjerna och kunskapsstödet som Socialstyrelsen arbetar fram för närvarande bör utgöra grund för beslut om behandlingsmetoder.

7. Idag är möjligheten till att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor ytterst begränsad i Sverige. Anledningarna till att vilja föda hemma varierar och kan handla om en önskan att bestämma över sin egen kropp, tidigare negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd eller önskan om att få en äkta individualiserad vård. Efterfrågan ökar och eftersom det finns bristande tillgång på hembarnmorskor som dessutom som huvudregel finansieras av familjerna själva, väljer en del att föda hemma utan barnmorskestöd. Mellan 2002 och 2019 finansierades hembarnmorska av Region Stockholm för kvinnor som uppfyllde kriterier om att vara lågriskföderska och bo inom ett visst avstånd till sjukhus. Under denna period var 95% av hemfödslarna okomplicerade förlossningar med frisk mor och friskt barn. De övriga 5% var okomplicerade överföringar till sjukhus, oftast för att mamman var trött eller ville ha mer smärtlindring. Ingen annan vårdform har i studier så hög andel nöjda födande och så få komplikationer eller förlossningsskador. Internationellt uppmuntras hemfödslar både av medicinska såväl som ekonomiska skäl för den stora andelen av kvinnor med komplikationsfria graviditeter som inte behöver högspecialiserad vård. Vill ni bereda möjlighet för att alla gravida ska kunna få välja att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor?

Vår utgångspunkt är att alla förlossningar ska kunna ske tryggt och säkert i hela landet. Vi brukar undvika att politiskt avgöra vilka behandlingsmetoder som ska användas. Detta bör vara en fråga för professionen. De nationella riktlinjerna och kunskapsstödet som Socialstyrelsen arbetar fram för närvarande bör utgöra grund för beslut om behandlingsmetoder. Frågan om hemförlossning bör vara en prioriteringsfråga som bör avgöras i respektive region.

8. Enligt Socialstyrelsen drabbas 8 av 10 kvinnor av en förlossningsbristning. Om inte denna behandlas eller om den läker på ett inkorrekt sätt definieras den som en kvarstående förlossningsskada enligt SBU. Kvarstående skador är idag framför allt de skador som inte syns utvändigt och inte hittas på grund av bristande kompetens, men även skador som åtgärdas och läker felaktigt, eller blir felaktigt åtgärdade. Bristerna inom eftervården är omfattande och det saknas en väl fungerande vårdkedja. Vittnesmål till oss handlar om kvinnor som skickas hem alldeles för tidigt efter sin förlossning på grund av platsbrist, kvinnor som inte blir tagna på allvar när de känner att något är fel, efterkontroller och uppföljningar som faller mellan stolarna eller inte existerar. Idag måste kvinnor strida för att få vård och att bli tagna på allvar. Skador som inte lagas leder till ett stort lidande för kvinnan och hennes familj och bidrar till sjukskrivningar, anknytningsproblematik, att familjer går sönder och social isolering. Det blir även en stor kostnad för samhällsekonomin och många gånger en ekonomisk katastrof för kvinnan. Detta är en klar följd av den bristande förlossningsvård som finns i landet idag. Idag finns få bäckenbottenmottagningar med specialistkompetens och amningsmottagningar saknas eller läggs ner. Det råder stora regionala skillnader i vårdpersonalens kompetens och det är svårt att få tid till specialister som kan göra en bedömning eller en second opinion. Kommer ni att satsa särskilt på eftervården?

En god och säker förlossningsvård, inklusive eftervården, är en prioriterad fråga för oss socialdemokrater. Överenskommelserna med regionerna handlar bland annat om åtgärder för att förbättra eftervården. Från nationellt håll kommer vi att fortsätta att prioritera detta. Det är viktigt att denna satsning följs upp med konkreta förbättringsåtgärder i regionerna.

9. Hur kommer ni att satsa på eftervården?

Vi kommer att fortsätta att stödja regionerna i deras arbete för att förbättra kvaliteten. Hur detta ska göras måste vara en fråga för varje region att besluta om.

Barnmorskors arbetsmiljö

10. Arbetsmiljön inom förlossningsvården har allvarliga brister och det drabbar i förlängningen de födande och deras familjer, visar flera studier. Barnmorskorna hinner inte stanna hos de födande utan måste springa mellan rummen, hinner inte ta rast eller knappt gå på toaletten. Det är ett oroväckande högt arbetstempo med höga krav och för lite personal. Förlossningsavdelningarna och eftervården slår gång på gång larm om att de inte hinner med, med ökad risk att patientsäkerheten äventyras och skador som följd. Istället för att värna om kvinnans egna önskemål blir vården medikaliserad med standardiserade rutiner istället för individanpassad vård. Alla kvinnor blir sjukfall i den moderna förlossningsfabriken. Barnmorskor som älskar sina arbeten slutar av utmattning och upplever att de inte kan stå för den undermåliga vård som systemet tvingar dem att leverera och ingen vill ta vakanta tjänster. Av 45 nyutexaminerade barnmorskor var det 3 som kunde tänka sig arbete på förlossning enligt nya studier. Lön dvs ersättning för utfört arbete är för låg, likaså grundbemanningen. Med bemanningspersonal som lösning skenar kostnaderna samtidigt som laganda, samverkan i ett tryggt och känt arbetslag försvinner. Kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

En god förlossningsvård förutsätter att det också finns en bra arbetsmiljö för personalen och i övrigt rimliga arbetsvillkor. Detta kommer att vara en av de mest prioriterade frågorna den kommande mandatperioden såväl nationellt som regionalt. 

11. Hur kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

Varje region som måste prioritera åtgärder som leder till förbättringar för arbetsmiljön inom förlossningsvården. Nationellt är vi beredda att fortsätta göra överenskommelser med regionerna för att stimulera olika åtgärder som leder till bättre arbetsmiljö och minskad användning av hyrpersonal. 

Patientlagen

12. Patientlagen infördes år 2015 för att stärka och tydliggöra patientens ställning samt främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Att bli fråntagen sin autonomi eller uppleva en avhumaniserande behandling under födandet kan strida mot mänskliga rättigheter. I vår senaste rapport, Mörkertalet, uppmärksammar vi allvarliga brister i patientlagens implementering och efterlevnad, vilket leder till att patienters rättigheter åsidosätts. Det finns i nuläget inget ansvarssystem för patientlagens efterlevnad som garanterar rätt till självbestämmande, samtycke och delaktighet i vården. Myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys gör samma slutsats och rekommenderar regeringen att ta initiativ till att förtydliga patientlagen avseende vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad samt dess innehåll. Kommer ni att säkerställa patientlagens efterlevnad?

Vi är beredda att överväga en översyn av patientlagen för att se vilka ytterligare förtydliganden som måste göras för att stärka patientinflytandet och intentionerna med patientlagen.

13. Vittnesmålen i vår rapport Mörkertalet kommer från hela Sverige. Analysen av vittnesmålen från visade att kvinnorna upplever främst brist på inhämtande av samtycke samt att de saknar stöd och respektfullt bemötande. Att förlora sin autonomi och inte bli lyssnad på samt att inte tillåtas vara delaktig i sin vård är ytterligare huvudteman. Hur kommer ni att säkerställa att patientlagen efterlevs?

Varje region och dess verksamheter ansvarar för att de lagar som finns på området efterlevs. I övrigt se svar på förra frågan.

14. Hur planerar ni att informera medborgarna med korrekt information om patienters rättigheter, rådande rutiner och möjligheten till att göra val inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

I första hand är information till medborgarna som rör sjukvården en fråga för varje region. Vi menar att bästa sättet att tillhandahålla god information bör göras inom ramen för mödravårdens uppdrag.

Samverkan med patienter

15. Vikten av samverkan mellan vård och patientrepresentanter för att åstadkomma förbättring finns dokumenterad inom flera olika projekt, bland annat inom kvinnohälsa och förlossningsvård. Vården bör utformas tillsammans med de som kommer att använda sig av den. Att inte ta vara på patienternas kunskap och engagemang är inte längre hållbart, när studier visar att samverkan kan leda till förbättring och förändring i vården. Patienter har möjlighet att ta ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att patienten ska få en möjlighet att delta i sin egen vård och behandling. Trots försök att göra vården mer patientinvolverad kvarstår utmaningar och initiativ saknas i många regionerna. Kommer ni att utveckla samverkan av patientrepresentation inom graviditet-, förlossnings- och eftervård i landet?

Vi delar uppfattningen att patienter och patientorganisationer i större utsträckning bör involveras i utvecklingen av vård och vårdkedjor som byggs upp inom regionerna. Detta är i första hand en fråga för initiativ inom varje region.

16. Hur kommer ni att stötta regionerna och myndigheterna (såsom Socialstyrelsen, SBU, Vård- och omsorgsanalys) för att de ska utveckla samverkan med patientrepresentanter?

Vi är positiva till att man genom överenskommelser med regionerna och i regeringens olika uppdrag till myndigheter, till exempel regleringsbrev, myndighetsdialoger m.m. betonar vikten av samverkan med företrädare för patienterna.

17. Som ett led i att förbättra mödrahälso- och förlossningsvården har SKR skickat ut Graviditetsenkäten till drygt 90 000 gravida kvinnor och nyblivna mammor. Enkäten har dock brister och besvaras endast av drygt hälften av kvinnorna. När Graviditetsenkätens slutrapport för år 2022 publicerades blev slutsatsen att kvinnorna var nöjda med förlossningsvården, trots att ingen bortfallsanalys är utförd. Den utlovade analysen av svaren om underlivsskador saknas fortfarande. I vår rapport Mörkertalet ifrågasätter vi att Graviditetensenkäten ska ligga som underlag för brukarnas upplevelser i vården under graviditet, födsel och eftervård. Hur kan regeringen säkerställa att SKR tar fram rättvisande statistik?

Regeringen kan inte bestämma vad SKR ska göra. SKR är en intresseorganisation för landets kommuner och regioner. Därför bör detta vara en fråga för landets regioner, som ju fattar de avgörande besluten inom SKR.