CENTERPARTIET SVARAR

Satsningar

1. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen har sedan 2015 överenskommelser om insatser för en förbättrad förlossningsvård och för kvinnors hälsa. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna. Flera regioner har dock inte uppvisat någon utveckling mot angivet mål och riktade medel har inte redovisats tillfredsställande. Kommer ni att öronmärka framtida satsningar?

Vi vill ha nationella riktlinjer för hur förlossningsvården ska se ut i Sverige och att den blir jämlik över hela landet. Det är inte rimligt med de stora variationer som finns idag. Så de mål som anges och medel som riktas ska användas i enlighet med besluten. Men det måste vara regionerna och del lokala verksamheterna som i slutändan utformar och genomför arbetet efter de behov och förutsättningar som finns lokalt.

2. Det saknas i flera regioner t.ex. amningsmottagningar, bäckenbottenmottagningar, adekvat bemanning med relevant kompetens, trygghet för föräldrar gällande vårdplatser samt vårdformer som ger kontinuitet genom graviditet till förlossning och eftervård. Vad tycker ni är viktigt att satsa på i landet?

Vi vill ge alla gravida kvinnor möjligheten att följas av samma barnmorska under hela graviditeten, under förlossningen samt i eftervården. Vi vill också satsa på regionfinansierade hemförlossningar för den som önskar och barnmorskeledda enheter, samt bygga ut ambulanssjukvården så att responstiderna blir kortare.

Vårdkedjan

3. Som komplement till överenskommelsen om att satsa på en förbättrad förlossningsvård har SKR och regeringen en tilläggsöverenskommelse för åren 2021-2022 om bl.a. “att utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserat på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård”. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna, varav 445 miljoner medel från tilläggsöverenskommelsen. Flera regioner har dock inte visat någon utveckling mot angivet mål om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja från graviditet till förlossning och eftervård. I ett antal regioner motarbetas frågan aktivt av tjänstemän. Kommer ni att säkerställa att regionerna efterlever SKR:s och regeringens tilläggsöverenskommelse?

Ja, var man bor i landet får inte vara en orsak till att man inte får samma möjlighet till vård efter sina egna behov. Vare sig det gäller graviditeten, förlossningen eller eftervården.

4. Hur kommer ni att stötta regionerna för att de ska utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserad på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård?

Vi vill se en förlossningsvård med mer kapacitet, mer valfrihet för den födande kvinnan och fler valmöjligheter för personalen. Genom nationella riktlinjer och vårdprogram, samt resurser och modeller för att utveckla förlossningsvården till att bli jämlik över landet. Vi som parti samverkar också med våra lokala företrädare som i sin tur arbetar nära regionerna för att lokalt fördela resurserna så att professionen kan nå målen.

Barnafödande och eftervård

5. Anser ni att alla gravida oavsett bostadsort ska ha möjlighet att få bestämma på vilket sätt de föder barn?

Ja, så långt det är medicinskt möjligt.

6. Idag är möjligheten att föda med kejsarsnitt på annat än medicinsk grund svårt att få beviljad och regionernas riktlinjer skiljer sig markant. Anledningarna till att vilja föda med så kallat elektivt kejsarsnitt varierar och kan handla om en önskan om att bestämma över sin egen kropp, tidigare traumatisk förlossningsupplevelse, övergreppshistorik, negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd vid en vaginal födsel eller förlossningsrädsla. Det finns inte någon generell rutin inom mödrahälsovården för att identifiera förlossningsrädsla och effekten av det individualiserade stöd som kan erbjudas vid specialenheter kan inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda resultatet, enligt SBU, 2021. I praktiken innebär det att den gravida i bästa fall får ett kejsarsnitt beviljat så sent som i vecka 36, eller i värsta fall tvingas att genomgå en vaginal förlossning mot sin vilja. Väntetiden och osäkerheten leder till otrygghet, stress och oro under graviditeten, och leder för många till psykisk ohälsa. Vill ni bereda möjlighet för att alla gravida ska kunna få välja att föda med elektivt kejsarsnitt?

Nej, det är inte möjligt att erbjuda alla gravida kvinnor som önskar elektiva kejsarsnitt. Men det är inte rimligt att besluten är olika beroende på i vilket region man bor. Vården ska vara jämställd över landet och därför ska regler och riktlinjer fastställas på nationell nivå. Det är också viktigt att gravida kvinnor får information om att de medicinska riskerna både för mor och barn är större vid ett elektivt kejsarsnitt än vid en normalförlossning.

7. Idag är möjligheten till att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor ytterst begränsad i Sverige. Anledningarna till att vilja föda hemma varierar och kan handla om en önskan att bestämma över sin egen kropp, tidigare negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd eller önskan om att få en äkta individualiserad vård. Efterfrågan ökar och eftersom det finns bristande tillgång på hembarnmorskor som dessutom som huvudregel finansieras av familjerna själva, väljer en del att föda hemma utan barnmorskestöd. Mellan 2002 och 2019 finansierades hembarnmorska av Region Stockholm för kvinnor som uppfyllde kriterier om att vara lågriskföderska och bo inom ett visst avstånd till sjukhus. Under denna period var 95% av hemfödslarna okomplicerade förlossningar med frisk mor och friskt barn. De övriga 5% var okomplicerade överföringar till sjukhus, oftast för att mamman var trött eller ville ha mer smärtlindring. Ingen annan vårdform har i studier så hög andel nöjda födande och så få komplikationer eller förlossningsskador. Internationellt uppmuntras hemfödslar både av medicinska såväl som ekonomiska skäl för den stora andelen av kvinnor med komplikationsfria graviditeter som inte behöver högspecialiserad vård. Vill ni bereda möjlighet för att alla gravida ska kunna få välja att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor?

Ja. Vi är positiva till regionfinansierade hemförlossningar för den som så önskar och där det inte finns medicinska hinder.

8. Enligt Socialstyrelsen drabbas 8 av 10 kvinnor av en förlossningsbristning. Om inte denna behandlas eller om den läker på ett inkorrekt sätt definieras den som en kvarstående förlossningsskada enligt SBU. Kvarstående skador är idag framför allt de skador som inte syns utvändigt och inte hittas på grund av bristande kompetens, men även skador som åtgärdas och läker felaktigt, eller blir felaktigt åtgärdade. Bristerna inom eftervården är omfattande och det saknas en väl fungerande vårdkedja. Vittnesmål till oss handlar om kvinnor som skickas hem alldeles för tidigt efter sin förlossning på grund av platsbrist, kvinnor som inte blir tagna på allvar när de känner att något är fel, efterkontroller och uppföljningar som faller mellan stolarna eller inte existerar. Idag måste kvinnor strida för att få vård och att bli tagna på allvar. Skador som inte lagas leder till ett stort lidande för kvinnan och hennes familj och bidrar till sjukskrivningar, anknytningsproblematik, att familjer går sönder och social isolering. Det blir även en stor kostnad för samhällsekonomin och många gånger en ekonomisk katastrof för kvinnan. Detta är en klar följd av den bristande förlossningsvård som finns i landet idag. Idag finns få bäckenbottenmottagningar med specialistkompetens och amningsmottagningar saknas eller läggs ner. Det råder stora regionala skillnader i vårdpersonalens kompetens och det är svårt att få tid till specialister som kan göra en bedömning eller en second opinion. Kommer ni att satsa särskilt på eftervården?

Ja, eftervården är ett av våra prioriterade områden och vi vill att kvinnor ska få hjälp snabbare, Vi kommer också arbeta för att ta bort de regionala skillnader som finns idag så att hjälpen ska vara tillgänglig oavsett bostadsort.

9. Hur kommer ni att satsa på eftervården?

Eftervården är ett område som vi prioriterar. Vi vill att kvinnor i hela landet snabbare ska få tillgång till vård och behandling av sina förlossningsskador. Det finns också ett behov av att stärka upp eftervården så att kvinnor i ett tidigt skede kan få det stöd och den vård de har rätt till.  Det kan göras genom att efterkontrollen kompletteras med ett besök hos en fysioterapeut med inriktning på kvinnors hälsa. Det ökar möjligheten till ett fungerande liv utan smärta för dessa kvinnor samtidigt som det är samhällsekonomiskt effektivt då det förhindrar återkommande besök på sjukhus och sjukskrivningar.

Barnmorskors arbetsmiljö

10. Arbetsmiljön inom förlossningsvården har allvarliga brister och det drabbar i förlängningen de födande och deras familjer, visar flera studier. Barnmorskorna hinner inte stanna hos de födande utan måste springa mellan rummen, hinner inte ta rast eller knappt gå på toaletten. Det är ett oroväckande högt arbetstempo med höga krav och för lite personal. Förlossningsavdelningarna och eftervården slår gång på gång larm om att de inte hinner med, med ökad risk att patientsäkerheten äventyras och skador som följd. Istället för att värna om kvinnans egna önskemål blir vården medikaliserad med standardiserade rutiner istället för individanpassad vård. Alla kvinnor blir sjukfall i den moderna förlossningsfabriken. Barnmorskor som älskar sina arbeten slutar av utmattning och upplever att de inte kan stå för den undermåliga vård som systemet tvingar dem att leverera och ingen vill ta vakanta tjänster. Av 45 nyutexaminerade barnmorskor var det 3 som kunde tänka sig arbete på förlossning enligt nya studier. Lön dvs ersättning för utfört arbete är för låg, likaså grundbemanningen. Med bemanningspersonal som lösning skenar kostnaderna samtidigt som laganda, samverkan i ett tryggt och känt arbetslag försvinner. Kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

Ja, vi vill säkerställa en bra arbetsmiljö för barnmorskor i hela landet. Genom att på olika sätt rikta resurser så förlossningsvården blir en bra fungerande arbetsplats där det också finns utrymme för ett bra patientbemötande. Det är dock regionerna som måste fördela resurserna och utföra arbetet anpassat efter lokala förutsättningarna och behoven.

11. Hur kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

Det är helt avgörande för framtidens förlossningsvård att barnmorskor vill jobba kvar. Därför behövs bättre arbetsvillkor och fler barnmorskor. Vi vill att fler sjuksköterskor får betald vidareutbildning till barnmorska och införa särskilda karriärtjänster med höjd lön för bl.a. barnmorskor. Det ska också finnas fler alternativ att jobba på som barnmorska som Hemförlossningar, barnmorskeledda enheter och ”Min barnmorska”.

Patientlagen

12. Patientlagen infördes år 2015 för att stärka och tydliggöra patientens ställning samt främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Att bli fråntagen sin autonomi eller uppleva en avhumaniserande behandling under födandet kan strida mot mänskliga rättigheter. I vår senaste rapport, Mörkertalet, uppmärksammar vi allvarliga brister i patientlagens implementering och efterlevnad, vilket leder till att patienters rättigheter åsidosätts. Det finns i nuläget inget ansvarssystem för patientlagens efterlevnad som garanterar rätt till självbestämmande, samtycke och delaktighet i vården. Myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys gör samma slutsats och rekommenderar regeringen att ta initiativ till att förtydliga patientlagen avseende vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad samt dess innehåll. Kommer ni att säkerställa patientlagens efterlevnad?

Ja, det behövs mer trygghet inom förlossningsvården och det är viktigt att patientlagen efterlevs i alla led och att patientens rätt delaktighet i vården stärks. Ett klargörande av ansvarsfördelningen av efterlevnaden är nödvändigt.

13. Vittnesmålen i vår rapport Mörkertalet kommer från hela Sverige. Analysen av vittnesmålen från visade att kvinnorna upplever främst brist på inhämtande av samtycke samt att de saknar stöd och respektfullt bemötande. Att förlora sin autonomi och inte bli lyssnad på samt att inte tillåtas vara delaktig i sin vård är ytterligare huvudteman. Hur kommer ni att säkerställa att patientlagen efterlevs?

Fler behöver få ett möte som håller hög medicinsk kvalitet, där man som patient inte heller ska känna sig i underläge, utsatt eller misstrodd, utan behandlas som en partner i en resa. Ett bra patient- eller omsorgsmöte är tryggt, säkert och möter varje människa som unik individ Förlossningsvården dras med stora tillgänglighets- och delaktighetsutmaningar. Detta förvärras av att den svenska patientens ställning i ett internationellt perspektiv är svag. Svenska patienter, upplever en sämre delaktighet och tillgänglighet till vården än andra patienter. Svenska patienter har ofta även en låg kännedom om sina rättigheter, och har svårt att få insyn i valmöjligheter som kan vara till deras fördel.

Centerpartiet vill stärka rättigheterna i patientlagen genom att ge patienten rätt att välja vård vid en annan klinik än vid hemregionens egna vårdgivare. Stegvis har Centerpartiet bidragit till att öka patienters rätt till medbestämmande och valfrihet. Men mer behöver göras. Se patienten som en partner och medskapare. Patienten har kunskap vården inte har: om sitt egen mående, behov och önskemål som bör påverka val av förlossning och ev medicinsk behandling. Att bättre ta tillvara patienters kunskaper skulle förbättra vården för den enskilde i första hand, men också för andra i liknande situationer. Centerpartiet anser därför att kraven på regioner och kommuner måste öka på att man i utvecklingsprocesser låter brukare och patienter medverka som en viktig part. Centerpartiet vill därför se en kartläggning av hur patientbaserad information används i patientstöd och kvalitetsutveckling, samt ge lämplig myndighet i uppdrag att tillsammans med SKR ta fram riktlinjer för involvering av patienter och deras sammanslutningar.

14. Hur planerar ni att informera medborgarna med korrekt information om patienters rättigheter, rådande rutiner och möjligheten till att göra val inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

Ett sätt som vi vill se är att låta 1177.se utvecklas till en portal för patienter att direkt kunna se väntetider, tillgängliga mottagningar, och hur kvalitetskraven efterlevs m.m. för att sedan kunna göra sitt eget val. 

Samverkan med patienter

15. Vikten av samverkan mellan vård och patientrepresentanter för att åstadkomma förbättring finns dokumenterad inom flera olika projekt, bland annat inom kvinnohälsa och förlossningsvård. Vården bör utformas tillsammans med de som kommer att använda sig av den. Att inte ta vara på patienternas kunskap och engagemang är inte längre hållbart, när studier visar att samverkan kan leda till förbättring och förändring i vården. Patienter har möjlighet att ta ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att patienten ska få en möjlighet att delta i sin egen vård och behandling. Trots försök att göra vården mer patientinvolverad kvarstår utmaningar och initiativ saknas i många regionerna. Kommer ni att utveckla samverkan av patientrepresentation inom graviditet-, förlossnings- och eftervård i landet?

Vi kommer fortsatta med de kontakter vi har med patient- och intresseföreningar och välkomnar gärna fler sådana. Patienter är alltid den som har bäst kunskap om sin kropp och sina behov och kunskapen måste vården ta tillvara bättre för vårdkvaliteten och bemötandet ska kunna utvecklas. Det gäller inte minst för förlossningsvården.

16. Hur kommer ni att stötta regionerna och myndigheterna (såsom Socialstyrelsen, SBU, Vård- och omsorgsanalys) för att de ska utveckla samverkan med patientrepresentanter?

Genom kontakter med olika föreningar och intresseförbund, fackliga organisationer och genom att hålla oss uppdaterade om det arbete som pågår inom myndigheterna

17. Som ett led i att förbättra mödrahälso- och förlossningsvården har SKR skickat ut Graviditetsenkäten till drygt 90 000 gravida kvinnor och nyblivna mammor. Enkäten har dock brister och besvaras endast av drygt hälften av kvinnorna. När Graviditetsenkätens slutrapport för år 2022 publicerades blev slutsatsen att kvinnorna var nöjda med förlossningsvården, trots att ingen bortfallsanalys är utförd. Den utlovade analysen av svaren om underlivsskador saknas fortfarande. I vår rapport Mörkertalet ifrågasätter vi att Graviditetensenkäten ska ligga som underlag för brukarnas upplevelser i vården under graviditet, födsel och eftervård. Hur kan regeringen säkerställa att SKR tar fram rättvisande statistik?

Genom ett tydligt uppdrag om vad som förväntas och med regelbunden uppföljning.