MILJÖPARTIET SVARAR

Satsningar

1. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen har sedan 2015 överenskommelser om insatser för en förbättrad förlossningsvård och för kvinnors hälsa. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna. Flera regioner har dock inte uppvisat någon utveckling mot angivet mål och riktade medel har inte redovisats tillfredsställande. Kommer ni att öronmärka framtida satsningar?

Vi tycker det är självklart att pengar som har öronmärkts ska gå till det som de är avsedda för.  Det är beklagligt om riktade medel inte redovisas tillfredsställande och staten behöver bli bättre på krav på korrekt redovisning samt uppföljning av satsningar. 

2. Det saknas i flera regioner t.ex. amningsmottagningar, bäckenbottenmottagningar, adekvat bemanning med relevant kompetens, trygghet för föräldrar gällande vårdplatser samt vårdformer som ger kontinuitet genom graviditet till förlossning och eftervård. Vad tycker ni är viktigt att satsa på i landet?

Vi vill se en välfungerande förlossningsvård som man kan vara trygg med oavsett var i landet man bor. Ingen ska behöva vara orolig för att flytta till olika delar av landet på grund av förlossningsvården, att trycket där är så högt så att man inte får de insatser som behövs eller att personalen där är utmattad på grund av överarbete. Det stöd som behövs ska finnas över hela landet. 

Vi vill:  ● säkra en god förlossningsvård i hela landet och en helhetssyn med kontinuitet från vårdens sida före, under och efter förlossningen ● få till en tydligare styrning mot en barnmorska per födande kvinna ● att kunskapen om förlossningsskador ska öka ● att vårdgarantin för operation eller behandling efter förlossningsskada ska sänkas från 90 till 30 dagar ● att antalet utbildningsplatser till barnmorskeutbildningen ska öka.  

En övergripande angelägen vårdfråga är att förbättra arbetsvillkor och arbetsmiljö för personal i hälso- och sjukvården. Den stress som råder i dag gör att många ofrivilligt gått ner i tid eller överväger att lämna yrket. Vi menar att fler anställda i hälso- och sjukvården och bättre löner är det absolut viktigaste för bättre arbetssituation och höjd attraktivitet i yrket. Det gäller i högsta grad för förlossningsvården. Vi vill därför göra en statligt finansierad storsatsning som utökas med 10 miljarder per år och fr om 2026 vill vi avsätta totalt 40 miljarder per år permanent som ska vikas för att möjliggöra fler anställda och höjda löner i hälso- och sjukvården och vård och omsorgen.

Vårdkedjan

3. Som komplement till överenskommelsen om att satsa på en förbättrad förlossningsvård har SKR och regeringen en tilläggsöverenskommelse för åren 2021-2022 om bl.a. “att utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserat på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård”. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna, varav 445 miljoner medel från tilläggsöverenskommelsen. Flera regioner har dock inte visat någon utveckling mot angivet mål om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja från graviditet till förlossning och eftervård. I ett antal regioner motarbetas frågan aktivt av tjänstemän. Kommer ni att säkerställa att regionerna efterlever SKR:s och regeringens tilläggsöverenskommelse?

Som vi nämnde i fråga 1 tycker vi att det är oacceptabelt  att pengar som är specifikt avsedda för något inte  går till detta. Staten måste bli bättre på att följa upp och det ska vara en tydlig skillnad på medel som är allmänna förstärkningar och upp till regionerna att använda på det sätt man finner bäst, och medel som är specifika.  

4. Hur kommer ni att stötta regionerna för att de ska utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserad på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård?

Vi kommer att driva frågan både i regionerna och på nationell nivå. Vi vill stärka den statliga finansieringen av hälso- och sjukvården med permanenta medel, inte tillfälliga satsningar (se fråga 2). Detta behövs för att förbättra arbetsvillkoren för vårdpersonalen, något som är nödvändigt inom inte minst förlossningsvården. Vi vill också öka attraktiviteten i barnmorskeyrket genom att  gå mot ett system med caseload, där den den gravida har kontakt med samma team före, under och efter förlossningen. Vi vill även ha en styrning mot en barnmorska per födande, se till att kunskapen om förlossningsskador ökar och införa en stärkt vårdgaranti för förlossningsskador.    I dagsläget är utbildningsplatser ett problem, vilket riskerar att skapar ett moment 22, där regioner är i stort behov av mer personal, men inte kan medverka till att fler barnmorskor utbildas pga personalbrist. Miljöpartiet ser som en dellösning gärna att pensionerade barnmorskor anställs som mentorer och handledare med bra lön, där BB-avdelningar som ställer upp som ”läroplatser” får en ersättning som går till personalen. Detta kan också möjliggöra att ge nyutexaminerade löfte om att inte behöva gå ensamma under det första året och ge dem möjlighet att arbeta med en blandning av verkliga födslar och utbyggda simuleringsövningar. 

Barnafödande och eftervård

5. Anser ni att alla gravida oavsett bostadsort ska ha möjlighet att få bestämma på vilket sätt de föder barn?

Ja, Miljöpartiet vill att kvinnans roll och möjlighet att påverka sin förlossning ska stärkas och utvecklas. Detta ska göras i dialog med vården så att varken kvinnans eller barnets hälsa riskeras. Vi vill se förbättrad tillgänglighet till förlossningsvård i hela landet, till exempel genom mindre kliniker som inte ligger i anslutning till ett stort sjukhus och mobila barnmorsketeam. Vi anser också att BB i hemmet ska erbjudas i samtliga regioner. Vi vill även att att vården ska kunna ge ett “vårdlöfte” om särskilt stöd vid BB-vistelse utan partner/medföljande person. 

6. Idag är möjligheten att föda med kejsarsnitt på annat än medicinsk grund svårt att få beviljad och regionernas riktlinjer skiljer sig markant. Anledningarna till att vilja föda med så kallat elektivt kejsarsnitt varierar och kan handla om en önskan om att bestämma över sin egen kropp, tidigare traumatisk förlossningsupplevelse, övergreppshistorik, negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd vid en vaginal födsel eller förlossningsrädsla. Det finns inte någon generell rutin inom mödrahälsovården för att identifiera förlossningsrädsla och effekten av det individualiserade stöd som kan erbjudas vid specialenheter kan inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda resultatet, enligt SBU, 2021. I praktiken innebär det att den gravida i bästa fall får ett kejsarsnitt beviljat så sent som i vecka 36, eller i värsta fall tvingas att genomgå en vaginal förlossning mot sin vilja. Väntetiden och osäkerheten leder till otrygghet, stress och oro under graviditeten, och leder för många till psykisk ohälsa. Vill ni bereda möjlighet för att alla gravida ska kunna få välja att föda med elektivt kejsarsnitt?

Vi tror att det behöver tas fram nationella riktlinjer i den här frågan. Det måste finnas en rutin för att fånga upp förlossningsrädsla hos kvinnor eller andra skäl till att kvinnan vill föda med kejsarsnitt. Miljöpartiet vill att kvinnans roll och möjlighet att påverka sin förlossning ska stärkas och utvecklas. Samtal behöver ske tidigt med bra information och möjlighet till stöd. Kvinnans och barnets hälsa behöver vara i fokus och man behöver ta de psykologiska behoven på stort allvar.  

7. Idag är möjligheten till att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor ytterst begränsad i Sverige. Anledningarna till att vilja föda hemma varierar och kan handla om en önskan att bestämma över sin egen kropp, tidigare negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd eller önskan om att få en äkta individualiserad vård. Efterfrågan ökar och eftersom det finns bristande tillgång på hembarnmorskor som dessutom som huvudregel finansieras av familjerna själva, väljer en del att föda hemma utan barnmorskestöd. Mellan 2002 och 2019 finansierades hembarnmorska av Region Stockholm för kvinnor som uppfyllde kriterier om att vara lågriskföderska och bo inom ett visst avstånd till sjukhus. Under denna period var 95% av hemfödslarna okomplicerade förlossningar med frisk mor och friskt barn. De övriga 5% var okomplicerade överföringar till sjukhus, oftast för att mamman var trött eller ville ha mer smärtlindring. Ingen annan vårdform har i studier så hög andel nöjda födande och så få komplikationer eller förlossningsskador. Internationellt uppmuntras hemfödslar både av medicinska såväl som ekonomiska skäl för den stora andelen av kvinnor med komplikationsfria graviditeter som inte behöver högspecialiserad vård. Vill ni bereda möjlighet för att alla gravida ska kunna få välja att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor?

Ja, se svar i fråga 5.  

8. Enligt Socialstyrelsen drabbas 8 av 10 kvinnor av en förlossningsbristning. Om inte denna behandlas eller om den läker på ett inkorrekt sätt definieras den som en kvarstående förlossningsskada enligt SBU. Kvarstående skador är idag framför allt de skador som inte syns utvändigt och inte hittas på grund av bristande kompetens, men även skador som åtgärdas och läker felaktigt, eller blir felaktigt åtgärdade. Bristerna inom eftervården är omfattande och det saknas en väl fungerande vårdkedja. Vittnesmål till oss handlar om kvinnor som skickas hem alldeles för tidigt efter sin förlossning på grund av platsbrist, kvinnor som inte blir tagna på allvar när de känner att något är fel, efterkontroller och uppföljningar som faller mellan stolarna eller inte existerar. Idag måste kvinnor strida för att få vård och att bli tagna på allvar. Skador som inte lagas leder till ett stort lidande för kvinnan och hennes familj och bidrar till sjukskrivningar, anknytningsproblematik, att familjer går sönder och social isolering. Det blir även en stor kostnad för samhällsekonomin och många gånger en ekonomisk katastrof för kvinnan. Detta är en klar följd av den bristande förlossningsvård som finns i landet idag. Idag finns få bäckenbottenmottagningar med specialistkompetens och amningsmottagningar saknas eller läggs ner. Det råder stora regionala skillnader i vårdpersonalens kompetens och det är svårt att få tid till specialister som kan göra en bedömning eller en second opinion. Kommer ni att satsa särskilt på eftervården?

Ja, det är oacceptabelt att kvinnor lider och inte får hjälp. Miljöpartiet ser eftervården  som oerhört viktig. I regeringen gjorde vi satsningar på förlossningsvården där just frågan om förlossningsskador lyftes specifikt. Miljöpartiet vill fortsatt satsa på förlossningsvården, bland annat för att få till en sammanhållen vårdkedja från graviditeten till förlossningen och eftervården och uppnå målet om en barnmorska per födande kvinna. Genom att stärka upp hela vårdkedjan och satsa på beprövade arbetsmetoder kan vi minska risken för att förlossningsskador uppstår och bli bättre på att upptäcka och vårda när skadorna ändå uppstår. 

9. Hur kommer ni att satsa på eftervården?

Eftervården måste fungera. Att veta att eftervården fungerar väl skapar även större trygghet för kvinnor inför förlossningen, vilket också kan ha stor betydelse för hela förloppet. Vi vill sänka vårdgarantin för förlossningsskada från 90 till 30 dagar.  Vi vill också se tätare uppföljning. Den  stora statliga satsning på personalens villkor - för fler nyanställningar och högre löner - som Miljöpartiet vill göra räknar vi med kommer kunna bidra till att bemanna viktiga enheter och öka möjligheterna till att vidareutveckla eftervården och säkerställa att den blir individanpassad.  

Barnmorskors arbetsmiljö

10. Arbetsmiljön inom förlossningsvården har allvarliga brister och det drabbar i förlängningen de födande och deras familjer, visar flera studier. Barnmorskorna hinner inte stanna hos de födande utan måste springa mellan rummen, hinner inte ta rast eller knappt gå på toaletten. Det är ett oroväckande högt arbetstempo med höga krav och för lite personal. Förlossningsavdelningarna och eftervården slår gång på gång larm om att de inte hinner med, med ökad risk att patientsäkerheten äventyras och skador som följd. Istället för att värna om kvinnans egna önskemål blir vården medikaliserad med standardiserade rutiner istället för individanpassad vård. Alla kvinnor blir sjukfall i den moderna förlossningsfabriken. Barnmorskor som älskar sina arbeten slutar av utmattning och upplever att de inte kan stå för den undermåliga vård som systemet tvingar dem att leverera och ingen vill ta vakanta tjänster. Av 45 nyutexaminerade barnmorskor var det 3 som kunde tänka sig arbete på förlossning enligt nya studier. Lön dvs ersättning för utfört arbete är för låg, likaså grundbemanningen. Med bemanningspersonal som lösning skenar kostnaderna samtidigt som laganda, samverkan i ett tryggt och känt arbetslag försvinner. Kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

Ja, den stora statliga permanenta satsning på 40 miljarder årligen som Miljöpartiet vill göra på personalens villkor i vården och omsorgen syftar till att förbättra arbetsmiljön. Medlen ska vikas för nyanställningar och högre löner.  Med mer personal kan tempot bli lugnare och säkerheten bli bättre, vilket i sin tur också kan öka attraktiviteten i yrket.

Vi vill också utöka den så kallade återhämtningsbonusen som Miljöpartiet drev igenom 2021 till 2 miljarder årligen. Den möjliggör för personalgrupper att söka medel för att kunna pröva olika modeller och egna idéer för förbättrad arbetsmiljö, inklusive arbetstidsmodeller såsom förkortad arbetstid.

Miljöpartiet vill också se en nollvision för arbetsrelaterad ohälsa, med vården som fokusområde. Det gäller i allra högsta grad förlossningsvården. Vi vill också skärpa arbetsmiljölagstiftningen så att Arbetsmiljöverket på samma sätt som för fysiska brister även ska kunna utdöma vite om det finns  brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. 

11. Hur kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

Miljöpartiet ambition är att styra mot en barnmorska per födande kvinna. Då behövs pengar. Vi vill satsa på förlossningsvården och även  som tidigare nämnts göra en stor satsning på förbättrade arbetsvillkor i hälso- och sjukvården och omsorgen som utökas med 10 miljarder årligen för att fr o m 2026 vara 40 miljarder permanent. Satsningen ska vikas för att möjliggöra nyanställningar och höjda löner. Det kommer vara fack och ledning i respektive region som gör avtal om hur den satsningen specifikt ska utformas i respektive region. Vi vill också fördubbla återhämtningsbonusen från 1 till 2 miljarder, pengar som ska gå till att personal i vården ska få bättre återhämtning och kunna pröva egna idéer för bättre  arbetsmiljö, inklusive arbetstidsmodeller.  

Patientlagen

12. Patientlagen infördes år 2015 för att stärka och tydliggöra patientens ställning samt främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Att bli fråntagen sin autonomi eller uppleva en avhumaniserande behandling under födandet kan strida mot mänskliga rättigheter. I vår senaste rapport, Mörkertalet, uppmärksammar vi allvarliga brister i patientlagens implementering och efterlevnad, vilket leder till att patienters rättigheter åsidosätts. Det finns i nuläget inget ansvarssystem för patientlagens efterlevnad som garanterar rätt till självbestämmande, samtycke och delaktighet i vården. Myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys gör samma slutsats och rekommenderar regeringen att ta initiativ till att förtydliga patientlagen avseende vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad samt dess innehåll. Kommer ni att säkerställa patientlagens efterlevnad?

JA.

13. Vittnesmålen i vår rapport Mörkertalet kommer från hela Sverige. Analysen av vittnesmålen från visade att kvinnorna upplever främst brist på inhämtande av samtycke samt att de saknar stöd och respektfullt bemötande. Att förlora sin autonomi och inte bli lyssnad på samt att inte tillåtas vara delaktig i sin vård är ytterligare huvudteman. Hur kommer ni att säkerställa att patientlagen efterlevs?

Kvinnornas egna erfarenheter måste finnas med när vården utvecklas och det är högst allvarligt varje gång patientlagen inte efterlevs. Vi vill förstärka patientlagen och samtala med olika brukar- och patientorganisationer för att samla in synpunkter och erfarenheter om det som inte fungerar för att trycka på för en bättre fungerande lag. Att ta tillvara kvinnors erfarenheter från förlossningsvården för att stärka och förbättra patientlagen är av största vikt.  

14. Hur planerar ni att informera medborgarna med korrekt information om patienters rättigheter, rådande rutiner och möjligheten till att göra val inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

Det här är något som behöver ske såväl  brett som specifikt i samverkan med brukar- och patientorganisationer för att nå ut. Information måste givetvis också finnas på olika språk. 

Samverkan med patienter

15. Vikten av samverkan mellan vård och patientrepresentanter för att åstadkomma förbättring finns dokumenterad inom flera olika projekt, bland annat inom kvinnohälsa och förlossningsvård. Vården bör utformas tillsammans med de som kommer att använda sig av den. Att inte ta vara på patienternas kunskap och engagemang är inte längre hållbart, när studier visar att samverkan kan leda till förbättring och förändring i vården. Patienter har möjlighet att ta ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att patienten ska få en möjlighet att delta i sin egen vård och behandling. Trots försök att göra vården mer patientinvolverad kvarstår utmaningar och initiativ saknas i många regionerna. Kommer ni att utveckla samverkan av patientrepresentation inom graviditet-, förlossnings- och eftervård i landet?

Ja. Miljöpartiet ser det som ett oerhört viktigt förbättringsområde och en nyckel för att utveckla vården. Perspektivet har vi med oss i all hälso- och sjukvård, och det är givetvis särskilt viktigt inom förlossningsvården och eftervården där det finns uppenbara problem och förändringar behöver göras.   

16. Hur kommer ni att stötta regionerna och myndigheterna (såsom Socialstyrelsen, SBU, Vård- och omsorgsanalys) för att de ska utveckla samverkan med patientrepresentanter?

 Vi vill  införa en patientombudsman som stärker patientens roll i vården och har nära kontakt med patientrepresentanter. Vi tror också att det vore bra att ge ett eller flera specifika myndighetsuppdrag om att utveckla samverkan. Vi vill även ändra regelverket för SIP, samordnad individuell vårdplan, så att den enskilde och den enskildes anhöriga ska ha initiativrätt och kunna ställa krav på att en SIP görs. Det ska inte som i dag bara vara upp till hälso- och sjukvården eller kommuner att bedöma. Det blir en viktig förskjutning mot ett tydligare patientperspektiv.  

17. Som ett led i att förbättra mödrahälso- och förlossningsvården har SKR skickat ut Graviditetsenkäten till drygt 90 000 gravida kvinnor och nyblivna mammor. Enkäten har dock brister och besvaras endast av drygt hälften av kvinnorna. När Graviditetsenkätens slutrapport för år 2022 publicerades blev slutsatsen att kvinnorna var nöjda med förlossningsvården, trots att ingen bortfallsanalys är utförd. Den utlovade analysen av svaren om underlivsskador saknas fortfarande. I vår rapport Mörkertalet ifrågasätter vi att Graviditetensenkäten ska ligga som underlag för brukarnas upplevelser i vården under graviditet, födsel och eftervård. Hur kan regeringen säkerställa att SKR tar fram rättvisande statistik?

Det är förstås viktigt att få fram relevant statistik om förlossningsvården, inte minst förlossningsskador. En svårighet i statistiken kan också vara att en födande kan vara nöjd med att ha fått ett friskt barn och helst vilja förtränga en problematisk förlossning som gett skador, vilket ytterligare kan göra att statistiken ej blir rättvis. Frågan om statistik är viktig att ha med sig framöver. Högst angeläget är förstås att veta att det finns ett system för att ta hand om förlossningsskador och hur det ser ut.