C, MP i Västra Götalandsregionen svarar på Birth Rights Swedens frågor inför regionvalet 2022

Tack till medlem Stina Nyrén som har kontaktat de regionala partierna!

Miljöpartiet

Västra Götlanadsregionen

 

Satsningar

1. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen har sedan 2015 överenskommelser om insatser för en förbättrad förlossningsvård och för kvinnors hälsa. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna. Flera regioner har dock inte uppvisat någon utveckling mot angivet mål och riktade medel har inte redovisats tillfredsställande. Kommer ni att investera i mödrahälso-, förlossnings- och eftervård i er region?

Svar: Ja, Miljöpartiet vill se ett rejält lyft för förlossnings- och mödravården i Västra Götalandsregionen, med betydligt mer resurser än idag. Det är helt oacceptabelt att statsbidragen under flera år inte har gått dit de ska. Vi behöver tydligare uppföljning på statsbidragen till mödra- och förlossningsvård så att medlen inte gå till saker som inte rör verksamheten.  


Det behövs ökade resurser till att rekrytera och behålla personal, bättre arbetsmiljö, flexiblare arbetsvillkor, och möjligheten för fler sjuksköterskor som vill vidareutbilda sig

till barnmorskor att göra det på betald arbetstid. Miljöpartiet vill även att staten tar ett ökat ansvar för finansieringen av sjukvården. Med start 2023 vill Miljöpartiet att staten satsar tio miljarder varje år på sjukvården. Från 2026 ska statsbidragen vara på en permanent högre nivå med 40 miljarder kronor. Pengarna ska vara sektorsbidrag till kommuner och regioner och ska bland annat användas till fler medarbetare och högre löner inom vården. De höjda statsbidragen ska också räcka till fler och bättre utbildade chefer och mer pengar till den återhämtningsbonus för sjukvårdspersonal som infördes förra året. Bonusen ska gå till återhämtning för personalen, och har möjliggjort satsningar på exempelvis förkortad arbetstid och anställning av mer servicepersonal som kan avlasta sjuksköterskor. Därtill vill MP se en nollvision för arbetsrelaterad ohälsa och en skärpt arbetsmiljölagstiftning, som möjliggör vite för brister även i den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. 

2. Bland målen som SKR och regeringen är överens om att arbeta med berörs flera områden där vi inte har sett någon förbättring. Det saknas i flera regioner t.ex. amningsmottagningar, bäckenbottenmottagningar, adekvat bemanning med relevant kompetens, trygghet för föräldrar gällande vårdplatser och vårdformer som ger kontinuitet genom graviditet till förlossning och eftervård. Vad kommer ni vilja satsa på i er region?

Svar:

Förlossningsvården och mödravården är en av de viktigaste frågorna för oss i Miljöpartiet, som vi beskrev i svaret på frågan ovan vill vi tillföra kvinnosjukvården betydligt ökade resurser. Vi vill skapa en förlossningsvård som sätter den gravida och nyförlösta i centrum och som blir bättre på att lyssna på den gravida och hens partner. 

I Västra Götalandsregionen driver Miljöpartiet följande satsningar för en mer sammanhållen, personcentrerad och trygg förlossningsvård. Satsningarna beskrivs mer utförligt under respektive svar. MP vill: 

  • Införa caseload midwifery för en mer sammanhållen vårdkedja. 

  • Att målet om en barnmorska per aktiv förlossning blir verklighet.

  • Införa en nollvision för förlossningsskador och sänka trösklarna för de som drabbas av förlossningsskador. 

  • Erbjuda möjligheten till extra stöd från en doula eller kulturdoula. 

  • De sjuksköterskor som vill utbilda sig till barnmorskor ska få göra det på betald arbetstid. 

Vårdkedjan

3. Som komplement till överenskommelsen om att satsa på en förbättrad förlossningsvård har SKR och regeringen en tilläggsöverenskommelse för åren 2021-2022 om bl.a. “att utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserat på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård”. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna, varav 445 miljoner medel från tilläggsöverenskommelsen. Flera regioner har dock inte visat någon utveckling mot angivet mål om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja från graviditet till förlossning och eftervård. Kommer ni att driva förbättringsarbetet enligt SKR och regeringens överenskommelse om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserad på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård?

Svar: Ja, vi kommer att driva att statsbidraget går till de satsningar på förlossning och eftervård som de är avsedda till. Vi vill skapa en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja genom att rekrytera fler barnmorskor, möjliggöra för sjuksköterskor att utbilda sig till barnmorskor på arbetstid, införa caseload midwifery, en barnmorska per aktiv förlossning, en garanti att alla ska få föda på den förlossningsavdelning de själva valt. 

4. Internationell forskning visar att både medicinska och psykologiska utfall gynnas av en kontinuerlig vårdkedja kring den gravida. En vårdform som ger en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja med barnmorskekontinuitet och relationell vård är Caseload Midwifery. Vårdformen har bedrivits i Region Stockholm sedan 2018 och är i ett par andra regioner i uppstartsfas. Hur kommer ni att förbättra kontinuiteten och den sammanhållna vårdkedjan i er region genom graviditet till förlossning och eftervård?

Svar: Ja, vi har drivit att Västra Götalandsregionen inför möjligheten att få träffa samma team av barnmorskor både inför, under och efter förlossningen. Regionfullmäktige biföll redan i oktober 2019 Miljöpartiets motion om att utreda hur metoden caseload midwifery kan införas på Västra Götalandsregionen sjukhus. Dock har förvaltningen inom regionen motarbetat detta förslag, medan politiken har fortsatt driva det. I Göteborgsområdet kommer vi påbörja ett pilotprojekt med att erbjuda samma team av barnmorskor för förlossningsrädda med start hösten 2022.  

Dagens organisering, där den gravida först träffar en barnmorska på mödravårdscentralen, sedan helt andra barnmorskor på förlossningen och till sist ytterligare en ny barnmorska under eftervården, skapar onödiga hack i vården. Caseload midwifery är en vårdform som visat sig minska både förlossningsrädslor och antalet kejsarsnitt, ryggbedövningar, klipp och prematura förlossningar.

5. När kommer vi att se resultat av ert förbättringsarbete?

Svar: De senaste åren har Miljöpartiet fått igenom satsningar för att stärka förlossningsvården och kvinnors hälsa. Som vi beskrev ovan kommer vi i Göteborgsområdet påbörja ett pilotprojekt med att erbjuda samma team av barnmorskor för förlossningsrädda med start hösten 2022.  Arbetet är dock inte slut här utan kommer behöver fortsätta arbetas med kommande mandatperiod. 

Barnafödande och eftervård

6. Anser ni att alla gravida i er region ska ha möjlighet att få bestämma på vilket sätt de föder barn?

Svar: Vi vill skapa en förlossningsvård som sätter den gravida och nyförlösta i centrum och som blir bättre på att lyssna på den gravida och hens partner. Med ökad valfrihet och fler möjligheter till individanpassad vård ska ingen behöva kämpa för att få hjälp.

7. Idag är möjligheten att föda med kejsarsnitt på annat än medicinsk grund svårt att få beviljad och regionernas riktlinjer skiljer sig markant. Anledningarna till att vilja föda med så kallat elektivt kejsarsnitt varierar och kan handla om en önskan om att bestämma över sin egen kropp, tidigare traumatisk förlossningsupplevelse, övergreppshistorik, negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd vid en vaginal födsel eller förlossningsrädsla. Det finns inte någon generell rutin inom mödrahälsovården för att identifiera förlossningsrädsla och effekten av det individualiserade stöd som kan erbjudas vid specialenheter kan inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda resultatet, enligt SBU, 2021. I praktiken innebär det att den gravida i bästa fall får ett kejsarsnitt beviljat så sent som i vecka 36, eller i värsta fall tvingas att genomgå en vaginal förlossning mot sin vilja. Väntetiden och osäkerheten leder till otrygghet, stress och oro under graviditeten, och leder för många till psykisk ohälsa. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda med elektivt kejsarsnitt?

Svar: Ingen ska behöva vara rädd inför förlossningen och det är viktigt att alla som befinner sig i någon av situationerna som beskrivs i frågeställningen får kejsarsnitt beviljat i god tid. Miljöpartiet driver inte frågan om att fler helt fritt ska kunna välja att föda med elektivt kejsarsnitt i nuläget. Dock vill vi förbättra stödet till gravida som upplever rädsla inför förlossningen. Genom att ha samma barnmorskor innan som under förlossningen (via caseload midwifery) och att regionen erbjuder ett utökat personligt stöd till utsatta grupper under graviditeten och förlossningen kan stödet förbättras. I Huddinge ledde metoden caseload midwifery till att flera kvinnor avstått från planerade kejsarsnitt och vi vet att antalet förlossningsskador minskar. Miljöpartiet vill även att det ska finnas möjlighet till extra stöd från en doula eller kulturdoula. En kulturdoula ska fungera som en länk mellan den gravida och sjukvårdspersonalen, både för att stödja den gravida och förbättra och underlätta kommunikationen.

8. Idag är möjligheten till att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor ytterst begränsad i Sverige. Anledningarna till att vilja föda hemma varierar och kan handla om en önskan att bestämma över sin egen kropp, tidigare negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd eller önskan om att få en äkta individualiserad vård. Efterfrågan ökar och eftersom det finns bristande tillgång på hembarnmorskor som dessutom som huvudregel finansieras av familjerna själva, väljer en del att föda hemma utan barnmorskestöd. Mellan 2002 och 2019 finansierades hembarnmorska av Region Stockholm för kvinnor som uppfyllde kriterier om att vara lågriskföderska och bo inom ett visst avstånd till sjukhus. Under denna period var 95% av hemfödslarna okomplicerade förlossningar med frisk mor och friskt barn. De övriga 5% var okomplicerade överföringar till sjukhus, oftast för att mamman var trött eller ville ha mer smärtlindring. Ingen annan vårdform har i studier så hög andel nöjda födande och så få komplikationer eller förlossningsskador. Internationellt uppmuntras hemfödslar både av medicinska såväl som ekonomiska skäl för den stora andelen av kvinnor med komplikationsfria graviditeter som inte behöver högspecialiserad vård. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor? 

Svar: Miljöpartiet driver inte frågan om att fler ska kunna välja att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor i nuläget. Förlossningsvården har stora utmaningar när det gäller bemanning och arbetsmiljö, därför prioriterar vi främst satsningar på att rekrytera fler medarbetare till förlossningsklinikerna. Vi vill dock att fler sjukhus inför BB-hemma, där den som vill kan få BB-vård i hemmet efter en okomplicerad förlossning.

9. Hur kommer ni att ge kvinnor möjlighet att välja förlossningssätt?

Svar: Det är viktigt att förlossningsvården är individanpassad och trygg, och att kvinnor känner sig lyssnade på inför och under förlossningen. Dock driver vi inte i dagsläget en utökad möjlighet att välja planerat kejsarsnitt eller förlossning hemma. 

10. Det ser väldigt olika ut i landet med eftervård och en väl fungerande vårdkedja. Vissa regioner kan exempelvis ge möjlighet att föda hemma, att föda i vatten eller att ha samma barnmorska hela vägen. Platsbristen i sig gör att många kvinnor skickas hem för tidigt efter en förlossning utan att få möjlighet till bedömning eller samtal. Ett fåtal regioner har amningsmottagningar, men tendensen att stänga ner är högre än att öppna nya. Vissa har bäckenbottenmottagningar som specialiserar sig på efterkontroller och uppföljningar av skador eller om kvinnor upplever att något känns fel. Ett fåtal regioner är snabba med uppföljningar och andra har inte den möjligheten och mycket riskerar falla mellan stolarna. Många regioner har inte tillräckligt med kompetens och inte heller rutin för att erbjuda specialistremiss eller second opinion vid misstanke om skada. Detta leder till mycket onödigt lidande och stora ekonomiska följder både för individ och samhälle. Hur ser er regionala eftervårdsstruktur ut idag?

Svar: Flera upprop i sociala medier, såsom #alltserfintut, #vågavägraförlossningsskador och Födelsevrålet, visar tydligt behovet av att betydligt mer behövs göras inom eftervården. Forskningen säger samma sak. Flera organisationer har krävt att stigmat kring graviditets- och förlossningsskador bryts och att psykisk ohälsa i samband med graviditet och förlossning uppmärksammas. Vi ser att caseload midwifery är en del för att förbättra eftervårdsstrukturen. 

11. Kommer ni att satsa särskilt på eftervården?

Svar: Ja, vi vill framförallt se en bättre vård vid graviditets- och förlossningsskador och kommer att fortsätta satsa på en bättre eftervård. Den som drabbats av smärtor eller bristningar i samband med graviditeten och/eller förlossningen ska kunna räkna med att få hjälp. Ingen ska behöva vänta på att få vård och utsättas för onödigt lidande. 

12. Vad kommer ni att vilja satsa på inom eftervården i er region?

Svar: En nollvision för förlossningsskador bör införas. Den som trots allt drabbas ska erbjudas fler och tidigare uppföljningsbesök för att få den hjälp och rehabilitering som krävs. Tabut och stigmat kring graviditets- och förlossningsskador måste upphöra. Den som drabbas av en bristning, förlossningsdepression eller någon annan skada ska snabbt få uppföljningsbesök och bättre hjälp. Det gäller även vid problem efter lindrigare bristningar, det vill säga grad 1 och grad 2. 

Miljöpartiet vill att vårdgarantin för operation och behandling vid förlossningsskador skärps, från 90 dagar till 30 dagar. 

Vi vill också utveckla olika screeningprogram under graviditeten, till exempel för tillväxthämning och sviktade moderkaksfunktion. Vården vid rektusdiastas, det vill säga magmuskeldelning, måste prioriteras högre.

Vi vill att fler sjukhus inför BB-hemma, där den som vill kan få BB-vård i hemmet efter en okomplicerad förlossning.

Som nämnt tidigare är caseload midwifery en viktig åtgärd som vi driver för en tryggare förlossning och eftervård. 

Kontinuerlig utbildning till vårdpersonal och personalens arbetsmiljö är två av de viktigaste komponenterna i att förhindra förlossningsskador. 

Barnmorskors arbetsmiljö

13. Arbetsmiljön inom förlossningsvården har allvarliga brister och det drabbar i förlängningen de födande och deras familjer, visar flera studier. Barnmorskorna hinner inte stanna hos de födande utan måste springa mellan rummen, hinner inte ta rast eller knappt gå på toaletten. Det är ett oroväckande högt arbetstempo med höga krav och för lite personal. Förlossningsavdelningarna och eftervården slår gång på gång larm om att de inte hinner med, med ökad risk att patientsäkerheten äventyras och skador som följd. Istället för att värna om kvinnans egna önskemål blir vården medikaliserad med standardiserade rutiner istället för individanpassad vård. Alla kvinnor blir sjukfall i den moderna förlossningsfabriken. Barnmorskor som älskar sina arbeten slutar av utmattning och upplever att de inte kan stå för den undermåliga vård som systemet tvingar dem att leverera och ingen vill ta vakanta tjänster. Av 45 nyutexaminerade barnmorskor var det 3 som kunde tänka sig arbete på förlossning enligt nya studier. Lön dvs ersättning för utfört arbete är för låg, likaså grundbemanningen. Med bemanningspersonal som lösning skenar kostnaderna samtidigt som laganda, samverkan i ett tryggt och känt arbetslag försvinner. Kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

Svar: Ja, vi vill att stora regionala och nationella resurser ska riktas för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö. Vi har lyssnat till många vittnesmål från barnmorskor som känner sig otillräckliga när tiden inte räcker till och de inte kan ge det stöd som behövs. Många känner etisk stress.

Miljöpartiet vill att lönerna för sjuksköterskor, barnmorskor och andra yrkesgrupper inom sjukvården ska höjas. Under lång tid har kvinnodominerade yrken värderats lägre, vilket drabbar kvinnors ekonomi hela livet. Det behövs en lönesatsning för att fler ska vilja arbeta och stanna kvar inom förlossningsvården. Vi vill se ökade regionala medel och ökade statsbidrag, och att statsbidragen går dit dem ska. 

För att komma till rätta med många av arbetsmiljöproblemen i förlossningsvården måste fler barnmorskor anställas. Grundbemanningen behöver öka. Västra Götalandsregionen behöver därför arbeta aktivt för att skapa fler platser på barnmorskeutbildningen i regionen. Det behövs fler handledare och praktikplatser. De sjuksköterskor som vill utbilda sig till barnmorskor ska få göra det på betald arbetstid. Tempot för de anställda måste sänkas, inflytandet öka och arbetsbelastningen minska. Arbetstider och scheman ska möjliggöra ett hållbart arbetsliv.

Ett tydligt mål om att en barnmorska ska hantera en aktiv förlossning åt gången och att varje person i aktiv förlossning ska ha en barnmorska vid sin sida måste införas.  

14. Hur kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

Svar: Miljöpartiet vill avsätta resurser till förlossningsvården via Västra Götalandsregionen budget och via riktade statsbidrag. 

15.Vad har ni för planer för att en barnmorska i er region ska kunna arbeta enligt principen “en barnmorska - en födande”?

Svar: Det finns planer i Västra Götalandsregionen att arbeta enligt principen “en barnmorska - en födande”. Däremot går arbetet långsamt och Miljöpartiet ligger ofta på för att få en plan för hur detta mål ska uppnås. Men vi vet redan nu att för att nå dit krävs en utökad bemanning av barnmorskor. Västra Götalandsregionen måste därför driva på för att fler barnmorskor utbildas och förbättra arbetsvillkoren för sina medarbetare. 

Patientlagen

16. Patientlagen infördes år 2015 med syftet att förbättra patienters ställning och rättigheter. Att bli fråntagen sin autonomi och inte längre fritt kunna bestämma över sin kropp eller att uppleva en avhumaniserande behandling under födandet är brott mot mänskliga rättigheter. I vår senaste rapport, Mörkertalet, uppmärksammar vi att det finns brister i patientlagens implementering och efterlevnad, vilket leder till att patienters rättigheter inte värnas. Det finns i nuläget inte ens ett system för att mäta efterlevnaden av patientlagen och därmed säkra rätten till självbestämmande, samtycke och delaktighet i vården. Myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys gör samma slutsats och rekommenderar regeringen att ta initiativ till att förtydliga patientlagen avseende vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad samt dess innehåll. Kommer ni att säkerställa patientlagens efterlevnad?

Svar: Miljöpartiet värnar patientlagen och ser gärna ett omtag kring implementering och efterlevnad. Det är såklart oerhört viktigt att patientlagen följs, och något vi på nationell nivå arbetat mycket med. 
 

17. Rapporten Mörkertalets vittnesmål är indelade per region. Analysen visade att kvinnorna upplever främst brist på inhämtande av samtycke samt att de saknar stöd och respektfullt bemötande. Att förlora sin autonomi och inte bli lyssnad på samt att inte tillåtas vara delaktig i sin vård är ytterligare huvudteman. Hur kommer ni att säkerställa att patientlagen efterlevs på era kliniker och mottagningar?

Svar: Det behövs kunskapshöjande insatser inte bara hos hälso- och sjukvårdspersonal utan även chefer, politiker och allmänhet. Allmänhet behöver veta vad de kan förvänta sig av hälso- och sjukvården. Här har Patientnämnden en viktig funktion. Patientnämndens kunskap om alla klagomål som inkommer måste tas tillvara för att förbättra hälso- och sjukvården. 

18. Hur planerar ni att informera medborgarna med korrekt information om patienters rättigheter, rådande rutiner och möjligheten till att göra val inom graviditet-, förlossnings- och eftervård? 

Svar: Att medborgarna får ta del av aktuell information om rättigheter inom vården är en demokratiskt viktig fråga och Patientnämnden har här en viktig funktion. Vi kan dock inte uttala oss mer exakt hur informationen bäst ges utan det är upp till verksamheterna. 

Samverkan med patienter

19. Vikten av samverkan mellan vård och patientrepresentanter för att åstadkomma förbättring finns dokumenterad inom flera olika projekt, bland annat inom kvinnohälsa och förlossningsvård. Vården bör utformas tillsammans med de som kommer att använda sig av den. Att inte ta vara på patienternas kunskap och engagemang är inte längre hållbart, när studier visar att samverkan kan leda till förbättring och förändring i vården. Patienter har möjlighet att ta ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att patienten ska få en möjlighet att delta i sin egen vård och behandling. Trots försök att göra vården mer patientinvolverad kvarstår utmaningar och initiativ saknas i många regionerna. Har ni samarbete med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

Svar: Vi som parti anser att insynen som patientorganisationer inom förlossningsvården men även andra vårdområden kan bidra med är värdefulla och deras synpunkter och ideér ska efterfrågas och ges politisk vikt vid relevanta beslut. Miljöpartiet anser att all vård utvecklas genom ett nära samarbete med brukar- och patientorganisationer. 

20. Hur planerar ni att utveckla samverkan med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

Svar: Samverkan med patientrepresentanter bör formaliseras för att fungera och vi anser också att kontinuerlig brukarrevision är centralt för utveckling av kvalitet i verksamheten. Miljöpartiet anser också att riskanalyser i vården är ett eftersatt område. Genom att göra systematiska riskanalyser där också brukare, patienter och deras organisationer är involverade kan mycket förändras och förbättras i vården. Det gäller både bemötande-frågor och att i så hög grad det bara är möjligt ha vårdflöden där risker för felbehandling, misstag eller vårdskador minimeras. Kunskap, erfarenhet och reflektioner från vårdens samtliga yrkeskategorier och fackorganisationer ska tas på högsta allvar. I vissa fall krävs mer resurser, åtminstone initialt för att göra noggranna analyser, men när vården utformas så att den fungerar på bästa möjliga sätt är det också möjligt att frigöra resurser. Inte minst eftersom varje felbehandling eller skada är kostsam, både ur ett individperspektiv och ur ett samhällsperspektiv. Patientsäkerhetsforskning är ett viktigt område som behöver stärkas. 

Centerpartiet

Västra Götlanadsregionen

 

Satsningar

1. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen har sedan 2015 överenskommelser om insatser för en förbättrad förlossningsvård och för kvinnors hälsa. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna. Flera regioner har dock inte uppvisat någon utveckling mot angivet mål och riktade medel har inte redovisats tillfredsställande. Kommer ni att investera i mödrahälso-, förlossnings- och eftervård i er region?

Svar: Ja och det pågår nu en rad åtgärder som vi vill fullfölja. Nya bemanningsmål är fastställda. Översyn av olika arbetstidsmodeller som kan utveckla mödra- och förlossningsvården samt en förbättrad arbetsmiljön.

2. Bland målen som SKR och regeringen är överens om att arbeta med berörs flera områden där vi inte har sett någon förbättring. Det saknas i flera regioner t.ex. amningsmottagningar, bäckenbottenmottagningar, adekvat bemanning med relevant kompetens, trygghet för föräldrar gällande vårdplatser och vårdformer som ger kontinuitet genom graviditet till förlossning och eftervård. Vad kommer ni vilja satsa på i er region?

Svar:

  • En förstärkt eftervård så att kvinnor snabbare ska kunna få tillgång till vård och behandling av förlossningsskador. Vi behöver också öka kunskapen om förlossningsskador och stärka upp det förebyggande arbetet för att förebygga förlossningsskador.

  • Säkerställa att alla kvinnor får det amningsstöd de behöver

  • Arbeta för en mer sammanhållen vårdkedja för ökad kontinuitet under graviditet och förlossning

  • Förstärka förlossningsvården för en mer jämlik vård inom förlossning i regionen

Vårdkedjan

3. Som komplement till överenskommelsen om att satsa på en förbättrad förlossningsvård har SKR och regeringen en tilläggsöverenskommelse för åren 2021-2022 om bl.a. “att utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserat på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård”. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna, varav 445 miljoner medel från tilläggsöverenskommelsen. Flera regioner har dock inte visat någon utveckling mot angivet mål om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja från graviditet till förlossning och eftervård. Kommer ni att driva förbättringsarbetet enligt SKR och regeringens överenskommelse om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserad på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård?

Svar: Ja och vi ser att vi behöver olika lösningar för att kunna erbjuda en mer personcentrerad vårdkedja. Vad gäller en mer sammanhållen vårdkedja har vi i regionen fattat beslut om en pilot som nu ska genomföras i Göteborg.

4. Internationell forskning visar att både medicinska och psykologiska utfall gynnas av en kontinuerlig vårdkedja kring den gravida. En vårdform som ger en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja med barnmorskekontinuitet och relationell vård är Caseload Midwifery. Vårdformen har bedrivits i Region Stockholm sedan 2018 och är i ett par andra regioner i uppstartsfas. Hur kommer ni att förbättra kontinuiteten och den sammanhållna vårdkedjan i er region genom graviditet till förlossning och eftervård?

Svar: En sammanhållen kvinnosjukvård är en stark kvinnosjukvård. I Göteborg inför man nu ett pilotprojekt riktat mot förlossningsrädda som innebär att en gravid kvinna får ha samma barnmorska (barnmorsketeam) från graviditet, under förlossning, till eftervård.

5. När kommer vi att se resultat av ert förbättringsarbete?

Svar: Förbättringsarbete pågår kontinuerligt i verksamheterna. 

Barnafödande och eftervård

6. Anser ni att alla gravida i er region ska ha möjlighet att få bestämma på vilket sätt de föder barn?

Svar: Delaktighet runt hur förlossningen ska gå till är oerhört viktig, liksom den rent medicinska prioriteringen där hänsyn tas till både barnet och mamman.  

7. Idag är möjligheten att föda med kejsarsnitt på annat än medicinsk grund svårt att få beviljad och regionernas riktlinjer skiljer sig markant. Anledningarna till att vilja föda med så kallat elektivt kejsarsnitt varierar och kan handla om en önskan om att bestämma över sin egen kropp, tidigare traumatisk förlossningsupplevelse, övergreppshistorik, negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd vid en vaginal födsel eller förlossningsrädsla. Det finns inte någon generell rutin inom mödrahälsovården för att identifiera förlossningsrädsla och effekten av det individualiserade stöd som kan erbjudas vid specialenheter kan inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda resultatet, enligt SBU, 2021. I praktiken innebär det att den gravida i bästa fall får ett kejsarsnitt beviljat så sent som i vecka 36, eller i värsta fall tvingas att genomgå en vaginal förlossning mot sin vilja. Väntetiden och osäkerheten leder till otrygghet, stress och oro under graviditeten, och leder för många till psykisk ohälsa. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda med elektivt kejsarsnitt?

Svar: All hälso- och sjukvård måste i grunden utgå ifrån individens behov av vård. Vid en förlossning måste dock både barnets och den födandes behov vägas samman.

8. Idag är möjligheten till att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor ytterst begränsad i Sverige. Anledningarna till att vilja föda hemma varierar och kan handla om en önskan att bestämma över sin egen kropp, tidigare negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd eller önskan om att få en äkta individualiserad vård. Efterfrågan ökar och eftersom det finns bristande tillgång på hembarnmorskor som dessutom som huvudregel finansieras av familjerna själva, väljer en del att föda hemma utan barnmorskestöd. Mellan 2002 och 2019 finansierades hembarnmorska av Region Stockholm för kvinnor som uppfyllde kriterier om att vara lågriskföderska och bo inom ett visst avstånd till sjukhus. Under denna period var 95% av hemfödslarna okomplicerade förlossningar med frisk mor och friskt barn. De övriga 5% var okomplicerade överföringar till sjukhus, oftast för att mamman var trött eller ville ha mer smärtlindring. Ingen annan vårdform har i studier så hög andel nöjda födande och så få komplikationer eller förlossningsskador. Internationellt uppmuntras hemfödslar både av medicinska såväl som ekonomiska skäl för den stora andelen av kvinnor med komplikationsfria graviditeter som inte behöver högspecialiserad vård. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor? 

Svar: Nej. Däremot önskar vi att det finns mer hemlika förlossningsrum och mottagningar för att erbjuda en lugnare och mer hemlik miljö.

9. Hur kommer ni att ge kvinnor möjlighet att välja förlossningssätt?

Svar: Val av förlossningssätt måste alltid göras individuellt med hänsyn till både barnet och den födande.

10. Det ser väldigt olika ut i landet med eftervård och en väl fungerande vårdkedja. Vissa regioner kan exempelvis ge möjlighet att föda hemma, att föda i vatten eller att ha samma barnmorska hela vägen. Platsbristen i sig gör att många kvinnor skickas hem för tidigt efter en förlossning utan att få möjlighet till bedömning eller samtal. Ett fåtal regioner har amningsmottagningar, men tendensen att stänga ner är högre än att öppna nya. Vissa har bäckenbottenmottagningar som specialiserar sig på efterkontroller och uppföljningar av skador eller om kvinnor upplever att något känns fel. Ett fåtal regioner är snabba med uppföljningar och andra har inte den möjligheten och mycket riskerar falla mellan stolarna. Många regioner har inte tillräckligt med kompetens och inte heller rutin för att erbjuda specialistremiss eller second opinion vid misstanke om skada. Detta leder till mycket onödigt lidande och stora ekonomiska följder både för individ och samhälle. Hur ser er regionala eftervårdsstruktur ut idag?

Svar: Eftervården behöver utvecklas i regionen och det handlar både om att utveckla eftervården men också om att kunna erbjuda en mer jämlik eftervård i hela regionen.

11. Kommer ni att satsa särskilt på eftervården?

Svar: Ja.

12. Vad kommer ni att vilja satsa på inom eftervården i er region?

Svar: Det behövs också mer resurser för att stärka eftervården. Föda barn är naturligt men likväl en enorm påfrestning för kroppen. Vi behöver öka kunskapen om förlossningsskador och stärka upp eftervården samt arbeta förebyggande för att förebygga förlossningsskador.

Barnmorskors arbetsmiljö

13. Arbetsmiljön inom förlossningsvården har allvarliga brister och det drabbar i förlängningen de födande och deras familjer, visar flera studier. Barnmorskorna hinner inte stanna hos de födande utan måste springa mellan rummen, hinner inte ta rast eller knappt gå på toaletten. Det är ett oroväckande högt arbetstempo med höga krav och för lite personal. Förlossningsavdelningarna och eftervården slår gång på gång larm om att de inte hinner med, med ökad risk att patientsäkerheten äventyras och skador som följd. Istället för att värna om kvinnans egna önskemål blir vården medikaliserad med standardiserade rutiner istället för individanpassad vård. Alla kvinnor blir sjukfall i den moderna förlossningsfabriken. Barnmorskor som älskar sina arbeten slutar av utmattning och upplever att de inte kan stå för den undermåliga vård som systemet tvingar dem att leverera och ingen vill ta vakanta tjänster. Av 45 nyutexaminerade barnmorskor var det 3 som kunde tänka sig arbete på förlossning enligt nya studier. Lön dvs ersättning för utfört arbete är för låg, likaså grundbemanningen. Med bemanningspersonal som lösning skenar kostnaderna samtidigt som laganda, samverkan i ett tryggt och känt arbetslag försvinner. Kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

Svar: Ja, bland annat genom att utveckla karriärutvecklingsmodell för barnmorskor. Förstärka introduktionsprogram för nyblivna barnmorskor i 24/7 verksamheten. Utöka betald utbildning för barnmorskor på jämlika villkor i Västra Götalandsregionen. Säkerställa att det finns tillräckligt med utbildningsplatser för barnmorskor. Införa ett reaktiveringsprogram för barnmorskor som inte har arbetat i 24/7 verksamheten på ett tag, även för de som inte har arbetat i öppenvården den senaste tiden. Samverka med Sahlgrenska Akademin kring forskningstjänster, på 20 procent, för barnmorskor. Samt utöka möjlighet till rotationstjänstgöring inom samtliga verksamheter, även mellan öppenvård/slutenvård.

14. Hur kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

Svar: Förlossningsvården i Västra Götaland håller mycket hög klass. All den kunskap och kompetens som finns inom förlossningsvården är livsviktig. Duktiga barnmorskor träffar blivande föräldrar i den mest sköra och överväldigande tiden i livet, och våra medarbetare gör allt de kan för att skapa en så positiv upplevelse som möjligt för de familjer som ska välkomna nya barn i världen. Men vi behöver fler medarbetare, fler händer. 

Västra Götalandsregionen tar nu fram och implementerar karriärutvecklingsmodeller och har lagt 700 miljoner kr i en 3-årig satsning på konkurrenskraftiga och jämställda löner som förstärks under 2022 med en särskild lönesatsning för barnmorskor inom dygnet-runt-vården. Den satsningen betyder också mycket för att locka nya medarbetare i framtiden. Men för att lyckas rekrytera fler barnmorskor behövs fler utbildningsplatser men här saknas både disputerande lärare och tillräckligt med utbildningsplatser för barnmorskor i Västsverige.

Från politiken sida måste vi se till att ta bort all onödig byråkrati och administrativt krångel, och ge chefer möjlighet att leda och prioritera arbetet. Då frigörs mer tid för de födande kvinnorna samtidigt som personalen känner större engagemang i sitt yrke och kan ge oss Västra Götalänningar en ännu bättre hälso- och sjukvård.

15.Vad har ni för planer för att en barnmorska i er region ska kunna arbeta enligt principen “en barnmorska - en födande”?

Svar: Det finns ett gemensamt mål om ”en barnmorska” per aktivt födande framtaget av samordningsrådet. Hur man arbetar med målet ser lite olika ut vid olika sjukhus pga olika arbetssätt. Vi ser positivt på en mångfald av arbetssätt speciellt då de utgår från verksamheternas olikheter. Viktigt är dock det närvarande ledarskapet som kan leda och prioritera i arbetet.  

Patientlagen

16. Patientlagen infördes år 2015 med syftet att förbättra patienters ställning och rättigheter. Att bli fråntagen sin autonomi och inte längre fritt kunna bestämma över sin kropp eller att uppleva en avhumaniserande behandling under födandet är brott mot mänskliga rättigheter. I vår senaste rapport, Mörkertalet, uppmärksammar vi att det finns brister i patientlagens implementering och efterlevnad, vilket leder till att patienters rättigheter inte värnas. Det finns i nuläget inte ens ett system för att mäta efterlevnaden av patientlagen och därmed säkra rätten till självbestämmande, samtycke och delaktighet i vården. Myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys gör samma slutsats och rekommenderar regeringen att ta initiativ till att förtydliga patientlagen avseende vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad samt dess innehåll. Kommer ni att säkerställa patientlagens efterlevnad?

Svar: Självklart är ska patentlagen efterlevas och patienters ställning inom vården stärkas. Delaktigheten vid beslut om vård och behandling är därför av största vikt.
 

17. Rapporten Mörkertalets vittnesmål är indelade per region. Analysen visade att kvinnorna upplever främst brist på inhämtande av samtycke samt att de saknar stöd och respektfullt bemötande. Att förlora sin autonomi och inte bli lyssnad på samt att inte tillåtas vara delaktig i sin vård är ytterligare huvudteman. Hur kommer ni att säkerställa att patientlagen efterlevs på era kliniker och mottagningar?

Svar: Ett respektfullt bemötande och delaktighet i vården är jätteviktigt och utbildning och utvecklingsarbete måste intensifieras, bland annat utifrån arbetet med SKR.

18. Hur planerar ni att informera medborgarna med korrekt information om patienters rättigheter, rådande rutiner och möjligheten till att göra val inom graviditet-, förlossnings- och eftervård? 

Svar: Information och kommunikation är otroligt viktiga delar. Regionen arbetar bland annat med metoden ”Förstå mig rätt” men också Doulor som kan vara en form av kulturtolkar.

Samverkan med patienter

19. Vikten av samverkan mellan vård och patientrepresentanter för att åstadkomma förbättring finns dokumenterad inom flera olika projekt, bland annat inom kvinnohälsa och förlossningsvård. Vården bör utformas tillsammans med de som kommer att använda sig av den. Att inte ta vara på patienternas kunskap och engagemang är inte längre hållbart, när studier visar att samverkan kan leda till förbättring och förändring i vården. Patienter har möjlighet att ta ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att patienten ska få en möjlighet att delta i sin egen vård och behandling. Trots försök att göra vården mer patientinvolverad kvarstår utmaningar och initiativ saknas i många regionerna. Har ni samarbete med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

Svar: Patientrepresentanter igår i flertalet patientråd och inom kunskapsorganisationen, något sjukhus har även arbetat med ”patientbibliotek” så verksamheterna kan låna en patientrepresentat vid sina utvecklingsarbeten något vi ser mycket positivt på. Tyvärr verkar covid lagt mycket arbete på is som involverar fysiska möten.

20. Hur planerar ni att utveckla samverkan med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

Svar: Se svar fråga 19