MP, M, KD i Region Västmanland har svarat på Birth Rights Swedens frågor inför regionvalet 2022

Kristdemokraterna

Region Västmanland

Satsningar 

1. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen har sedan 2015 överenskommelser  om insatser för en förbättrad förlossningsvård och för kvinnors hälsa. Under 2022 fördelas  totalt 1 382 miljoner kr till regionerna. Flera regioner har dock inte uppvisat någon utveckling  mot angivet mål och riktade medel har inte redovisats tillfredsställande. Kommer ni att  investera i mödrahälso-, förlossnings- och eftervård i er region? 

Efter hårda påtryckningar från KD så uppdagades att S-styret valt att använda stora delar av de statliga pengarna till annat, under de första åren. 60 miljoner kr av statsbidraget användes till annan sjukvård och till att säkra ett gott ekonomiskt resultat, dvs täcka upp för sjukvårdens underskott. Dessutom finns heller ingen övergripande utvecklingsplan för vad satsningen ska leda till. En sådan borde ha fastställts politiskt då det rör sig om stora summor pengar. KD driver nationellt ökade satsningar bl a ekonomiskt till regionerna för att utveckla vården. Statliga medel är en förutsättning för att klara större ekonomiska satsningar på området. Men lokalt kommer vi ändå kräva att realistiska förankrade mål tas fram och fortsätta granska att västmanländska kvinnor erbjuds lika god vård som kvinnor i andra län.

2. Bland målen som SKR och regeringen är överens om att arbeta med berörs flera områden där  vi inte har sett någon förbättring. Det saknas i flera regioner t.ex. amningsmottagningar,  bäckenbottenmottagningar, adekvat bemanning med relevant kompetens, trygghet för  föräldrar gällande vårdplatser och vårdformer som ger kontinuitet genom graviditet till  förlossning och eftervård. Vad kommer ni vilja satsa på i er region? 

Det ska öppnas familjecentraler i varje kommun, mödrahälsovården ska vara jämlik och mer tillgänglig. Regelverket för vårdcentralerna behöver därför göras om. Eftervården behöver stärkas, men för att klara det behöver först bemanning på förlossningen, BB och inom mödrahälsovården stabiliseras. Vi vill också göra en analys av prioritering av operationsresurserna, då det enligt viss statistik ser ut som att västmanländska kvinnor i mycket låg utsträckning erbjuds operation för exempelvis framfall och andra problem som kan ha uppstått i samband med förlossning. Sexuellt våld mot kvinnor är ytterligare ett angeläget område att stärka där vi gärna ser fler internutbildningar för personalen.

Vårdkedjan 

3. Som komplement till överenskommelsen om att satsa på en förbättrad förlossningsvård har  SKR och regeringen en tilläggsöverenskommelse för åren 2021-2022 om bl.a. “att utveckla en  sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserat på kvinnors olika behov från  graviditet till förlossning och eftervård”. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till  regionerna, varav 445 miljoner medel från tilläggsöverenskommelsen. Flera regioner har dock  inte visat någon utveckling mot angivet mål om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad  vårdkedja från graviditet till förlossning och eftervård. Kommer ni att driva förbättringsarbetet enligt SKR och regeringens överenskommelse om en  sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserad på kvinnors  olika behov från graviditet till förlossning och eftervård? 

Ja vi kommer driva förbättringsarbete! Det som behövs är gemensamma mål för hur vårdkedjan ska se ut och fungera i Västmanland, vilket inte tagits fram, med undantag för amning. Uppföljning av målen ska sedan rapporteras till regionstyrelsen.

4. Internationell forskning visar att både medicinska och psykologiska utfall gynnas av en  kontinuerlig vårdkedja kring den gravida. En vårdform som ger en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja med barnmorskekontinuitet och relationell vård är Caseload  Midwifery. Vårdformen har bedrivits i Region Stockholm sedan 2018 och är i ett par andra  regioner i uppstartsfas. Hur kommer ni att förbättra kontinuiteten och den  sammanhållna vårdkedjan i er region genom graviditet till förlossning och  eftervård? 

Vi vill börja med att göra om regelverket för vårdcentralerna. Det går inte att bemanna så många enheter i Västmanland och samtidigt klara en kompetens- och ambitionshöjning. Vi anser att den här typen av utveckling med kontinuerlig vårdkedja kring den gravida ska ske samtidigt i hela landet – därför behöver staten sätta upp mål för utveckling av förlossningsvården. Därför borde staten ha ansvaret för sjukvården. Vi vill gärna pröva caseload midwifery, men det ska inte ske på bekostnad av att några får sämre vård. Ett sätt är att börja med riskpatienter alternativt förlossningsrädda.

5. När kommer vi att se resultat av ert förbättringsarbete? 

KD har senaste mandatperiod varit i opposition i Region Västmanland liksom på nationell nivå. Trots det har vi hårt drivit på för att stärka förlossningsvården. Med KD i ett regionstyre skulle resultat ses kommande mandatperiod.

Barnafödande och eftervård 

6. Anser ni att alla gravida i er region ska ha möjlighet att få bestämma på vilket  sätt de föder barn? 

Alla gravida borde ha rätt att välja barnmorskemottagning utan att byta vårdcentral, så ser det inte ut i Västmanland idag. I det kritiska bemanningsläge som förlossningen har idag skulle det vara omöjligt att tillgodose varje gravid kvinnas olika önskemål om typ av förlossning. Däremot ska varje kvinna vara delaktig i planeringen och det ska finnas tillräckligt med barnmorskor/ undersköterskor/ läkare för att ha en god dialog före, efter och under förlossningen.

7. Idag är möjligheten att föda med kejsarsnitt på annat än medicinsk grund svårt att få beviljad  och regionernas riktlinjer skiljer sig markant. Anledningarna till att vilja föda med så kallat  elektivt kejsarsnitt varierar och kan handla om en önskan om att bestämma över sin egen  kropp, tidigare traumatisk förlossningsupplevelse, övergreppshistorik, negativa upplevelser av  vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd vid en vaginal födsel eller förlossningsrädsla.  Det finns inte någon generell rutin inom mödrahälsovården för att identifiera  förlossningsrädsla och effekten av det individualiserade stöd som kan erbjudas vid  specialenheter kan inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda  resultatet, enligt SBU, 2021. I praktiken innebär det att den gravida i bästa fall får ett  kejsarsnitt beviljat så sent som i vecka 36, eller i värsta fall tvingas att genomgå en vaginal  förlossning mot sin vilja. Väntetiden och osäkerheten leder till otrygghet, stress och oro under  graviditeten, och leder för många till psykisk ohälsa. Vill ni bereda möjlighet för att  gravida i er region ska kunna få välja att föda med elektivt kejsarsnitt? 

Detta anser vi vara en medicinsk bedömning och inte en politisk fråga. Däremot anser vi att vården i Sverige ska vara jämlik, och vi vill i Västmanland öka stödet till den som är förlossningsrädd. Alla ska känna sig trygga inför sin förlossning. Vi ser med oro på att samtalsstödet verkar dras in då det blir svårt med bemanning.

8. Idag är möjligheten till att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor ytterst  begränsad i Sverige. Anledningarna till att vilja föda hemma varierar och kan handla om en  önskan att bestämma över sin egen kropp, tidigare negativa upplevelser av vården, otrygghet  kring förlossningsvårdens stöd eller önskan om att få en äkta individualiserad vård.  Efterfrågan ökar och eftersom det finns bristande tillgång på hembarnmorskor som dessutom  som huvudregel finansieras av familjerna själva, väljer en del att föda hemma utan barnmorskestöd. Mellan 2002 och 2019 finansierades hembarnmorska av Region Stockholm  för kvinnor som uppfyllde kriterier om att vara lågriskföderska och bo inom ett visst avstånd till  sjukhus. Under denna period var 95% av hemfödslarna okomplicerade förlossningar med frisk  mor och friskt barn. De övriga 5% var okomplicerade överföringar till sjukhus, oftast för att  mamman var trött eller ville ha mer smärtlindring. Ingen annan vårdform har i studier så hög  andel nöjda födande och så få komplikationer eller förlossningsskador. Internationellt  uppmuntras hemfödslar både av medicinska såväl som ekonomiska skäl för den stora andelen  av kvinnor med komplikationsfria graviditeter som inte behöver högspecialiserad vård. Vill ni  bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda hemma  med skattefinansierade barnmorskor? 

En sådan utveckling i länet behöver komma från professionen/ personalen. Utifrån vårt perspektiv är högsta prioritet i det korta perspektivet att stabilisera bemanning inom mödrahälsovården, på förlossningen i Västerås och att utveckla eftervården. För att personalen ska känna att de har möjlighet att utvecklas i sitt yrke skulle hemförlossningar eller mindre barnmorskeledda enheter vara ett alternativ, men sådan utveckling ska i första hand drivas på av professionen.

9. Hur kommer ni att ge kvinnor möjlighet att välja förlossningssätt? 

Vi kommer arbeta för ökad nationell styrning med mer jämlik vård i hela landet, att öka möjligheterna för kvinnosjukvårdens personal att utvecklas i sitt yrke och att utveckla verksamheterna. Vid nationella rekommendationer om att alla regioner ska ge kvinnor den möjligheten kommer vi följa upp att så sker även i Västmanland

10. Det ser väldigt olika ut i landet med eftervård och en väl fungerande vårdkedja. Vissa  regioner kan exempelvis ge möjlighet att föda hemma, att föda i vatten eller att ha samma  barnmorska hela vägen. Platsbristen i sig gör att många kvinnor skickas hem för tidigt efter en  förlossning utan att få möjlighet till bedömning eller samtal. Ett fåtal regioner har  amningsmottagningar, men tendensen att stänga ner är högre än att öppna nya. Vissa har bäckenbottenmottagningar som specialiserar sig på efterkontroller och uppföljningar av  skador eller om kvinnor upplever att något känns fel. Ett fåtal regioner är snabba med  uppföljningar och andra har inte den möjligheten och mycket riskerar falla mellan stolarna.  Många regioner har inte tillräckligt med kompetens och inte heller rutin för att erbjuda  specialistremiss eller second opinion vid misstanke om skada. Detta leder till mycket onödigt  lidande och stora ekonomiska följder både för individ och samhälle. Hur ser er regionala  eftervårdsstruktur ut idag?  

De första veckorna efter förlossningen har kvinnokliniken ansvaret. Därefter Eftervården ser uppföljning hos mödrahälsovården som remitterar till kvinnokliniken vid behov, alternativt att kvinnan själv hör av sig till kvinnokliniken.

11. Kommer ni att satsa särskilt på eftervården? 

En satsning har gjorts med hjälp av de statliga pengarna så att fler kontrolleras efter förlossningen, det är bra, men hur väl eftervården verkligen fungerar i Västmanland behöver granskas ytterligare. De signaler vi får från patienter är att den är otillräcklig. Vi anser att mer behöver göras för att förbättra eftervården. Men en satsning behövs – ja.

12. Vad kommer ni att vilja satsa på inom eftervården i er region? 

Se svar i fråga 11. En jämförelse och utvärdering av hur väl eftervården i Västmanland behöver göras. Exakt vilka insatser som behöver göras och hur eventuella statsbidrag ska användas behöver utgå från en medicinsk prioritering och vilka personella möjligheter det finns.

Barnmorskors arbetsmiljö 

13. Arbetsmiljön inom förlossningsvården har allvarliga brister och det drabbar i förlängningen de  födande och deras familjer, visar flera studier. Barnmorskorna hinner inte stanna hos de  födande utan måste springa mellan rummen, hinner inte ta rast eller knappt gå på toaletten.  Det är ett oroväckande högt arbetstempo med höga krav och för lite personal.  Förlossningsavdelningarna och eftervården slår gång på gång larm om att de inte hinner  med, med ökad risk att patientsäkerheten äventyras och skador som följd. Istället för att värna  om kvinnans egna önskemål blir vården medikaliserad med standardiserade rutiner istället för  individanpassad vård. Alla kvinnor blir sjukfall i den moderna förlossningsfabriken.  Barnmorskor som älskar sina arbeten slutar av utmattning och upplever att de inte kan stå för  den undermåliga vård som systemet tvingar dem att leverera och ingen vill ta vakanta tjänster.  Av 45 nyutexaminerade barnmorskor var det 3 som kunde tänka sig arbete på förlossning  enligt nya studier. Lön dvs ersättning för utfört arbete är för låg, likaså grundbemanningen.  Med bemanningspersonal som lösning skenar kostnaderna samtidigt som laganda, samverkan  i ett tryggt och känt arbetslag försvinner. Kommer ni att rikta resurser för att  förbättra barnmorskors arbetsmiljö? 

Vi vill stärka arbetsmiljön generellt inom Region Västmanland som har alldeles för höga sjuktal. Kvinnosjukvården är tätt sammankopplad med mängder av andra verksamheter och är beroende av att hela sjukvården fungerar väl. Vi vill att det ska göras en oberoende granskning av arbetsmiljön på kvinnokliniken i synnerhet förlossningen och att denna rapporteras till regionstyrelsen, då det varit ovanligt många som slutat, vilket leder till begränsningar i verksamheten. Särskilt allvarligt är att många seniora barnmorskor lämnat. Det krävs åtgärder för att få tillbaka kompetensen inom kvinnokliniken. Generellt anser vi att det behövs ett omtag gällande lönepolicy för bemanning av helger och nätter, dvs bemanning av jour som blir ett allt större problem i hela sjukvården. Vi vill begränsa antalet medarbetare per chef och vi vill avsätta pengar för att inrätta fler karriärtjänster för patientnära arbete. Det skulle till exempel vara en barnmorska som fördjupar sin kunskap och blir klinisk expert.

14. Hur kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?  

Vi har avsatt pengar till att kunna inrätta fler tjänster med högre lön för personal med särskilt hög kompetens, vilket exempelvis kan vara seniora barnmorskor. Det är helt nödvändigt att se över ersättningar för natt och helg, vilket är en fråga vi kommer driva under kommande mandatperiod.

15.Vad har ni för planer för att en barnmorska i er region ska kunna arbeta enligt  principen “en barnmorska - en födande”? 

I det svåra bemanningsläge som råder nu på i synnerhet förlossningen behövs en prioriteringsordning för vilka mål som är viktigast att göra först. Om en barnmorska – en födande är ett realistiskt första mål och det som är viktigast för att stärka länets förlossningsvård inklusive eftervård är vi beredda att stötta det.

Patientlagen 

16. Patientlagen infördes år 2015 med syftet att förbättra patienters ställning och rättigheter. Att  bli fråntagen sin autonomi och inte längre fritt kunna bestämma över sin kropp eller att  uppleva en avhumaniserande behandling under födandet är brott mot mänskliga rättigheter. I  vår senaste rapport, Mörkertalet, uppmärksammar vi att det finns brister i patientlagens  implementering och efterlevnad, vilket leder till att patienters rättigheter inte värnas. Det finns i  nuläget inte ens ett system för att mäta efterlevnaden av patientlagen och därmed säkra rätten  till självbestämmande, samtycke och delaktighet i vården. Myndigheten för Vård- och  Omsorgsanalys gör samma slutsats och rekommenderar regeringen att ta initiativ till att  förtydliga patientlagen avseende vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad samt dess  innehåll. Kommer ni att säkerställa patientlagens efterlevnad? 

Detta är främst en riksdagsfråga. I regionen har vi vid åtskilliga tillfällen efterfrågat och försökt säkerställa att patientlagen efterlevs.

17. Rapporten Mörkertalets vittnesmål är indelade per region. Analysen visade att kvinnorna  upplever främst brist på inhämtande av samtycke samt att de saknar stöd och respektfullt  bemötande. Att förlora sin autonomi och inte bli lyssnad på samt att inte tillåtas vara delaktig i sin vård är ytterligare huvudteman. Hur kommer ni att säkerställa att patientlagen  efterlevs på era kliniker och mottagningar? 

Att få vara delaktig i sin vård är en del av patientlagen. Det är också en del av utvecklingen mot en mer nära vård. Vi förutsätter att verksamheterna följer gällande lagstiftning. Samtidigt handlar brister många gånger om bristande kompetensutveckling, bristande rutiner eller brist på personal. Vi vill ställa högre krav på att medarbetarna faktiskt genomgår nödvändig utbildning, att cheferna ska ha ett rimligt antal medarbetare för att hinna med att säkerställa god arbetsmiljö och uppfyllnad av patientsäkerhet. Vi har också avsatt särskilda ekonomiska medel för kompetensutveckling, se svar 13.

18. Hur planerar ni att informera medborgarna med korrekt information om  patienters rättigheter, rådande rutiner och möjligheten till att göra val inom  graviditet-, förlossnings- och eftervård? 

Korrekt information ska finnas på hemsidan för 1177. Därtill ska medarbetarna ha kunskap om detta. Ett visst ansvar vilar också på patienten att själv läsa på under graviditet och inför förlossningen. Vi vill också uppmuntra till starkare samarbete mellan föreningsliv/ civilsamhälle och Region Västmanland då patienter och invånare kan få mycket information och stöd via andra aktörer.

Samverkan med patienter 

19. Vikten av samverkan mellan vård och patientrepresentanter för att åstadkomma förbättring  finns dokumenterad inom flera olika projekt, bland annat inom kvinnohälsa och förlossningsvård. Vården bör utformas tillsammans med de som kommer att använda sig av  den. Att inte ta vara på patienternas kunskap och engagemang är inte längre hållbart, när  studier visar att samverkan kan leda till förbättring och förändring i vården. Patienter har  möjlighet att ta ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att  patienten ska få en möjlighet att delta i sin egen vård och behandling. Trots försök att göra  vården mer patientinvolverad kvarstår utmaningar och initiativ saknas i många regionerna.  Har ni samarbete med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och  eftervård? 

Vi kan inte svara på vilken dialog de olika verksamheterna har med patientrepresentanter. Inom den politiska organisationen finns ett forum för samråd med bland annat patientorganisationer. Som enskilt parti och enskilda företrädare är vi angelägna om att ofta träffa såväl patienter som medarbetare för att få en god och bred bild av hur verksamheten fungerar.

20. Hur planerar ni att utveckla samverkan med patientrepresentanter inom  graviditet-, förlossnings- och eftervård? 

Ett förslag vi lämnat tillsammans med Moderaterna är att patientorganisationer som erhåller bidrag från Region Västmanland skulle finnas med på regionens hemsida och därmed bli mer synliga både för invånare och medarbetare. Inom den politiska organisationen finns funktionen ”invånardialog” den skulle kunna användas med riktade frågor just kring graviditet, men även de nationella enkätsvaren ska användas. Vi vill att dialog med olika patientrepresentanter, liksom anmälningar till patientnämnden och medarbetarnas avvikelserapportering ska ske mer systematiskt än idag så att systemfel uppmärksammas och att erfarenheterna verkligen leder till förändring.

Moderaterna

Region Västmanland

Satsningar 

1. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen har sedan 2015 överenskommelser  om insatser för en förbättrad förlossningsvård och för kvinnors hälsa. Under 2022 fördelas  totalt 1 382 miljoner kr till regionerna. Flera regioner har dock inte uppvisat någon utveckling  mot angivet mål och riktade medel har inte redovisats tillfredsställande. Kommer ni att  investera i mödrahälso-, förlossnings- och eftervård i er region? 

Ja. Det finns flera delar som behöver förbättras. Västmanland ligger högt gällande förlossningsskador och det finns brister i bemanningen. Vi vill genomföra en omorganisation av mödrahälsovården inom regionen i dialog med obstetriker och barnmorskor. Problemet är inte bara bristen på antalet barnmorskor utan även bristen på erfarna barnmorskor. Det finns en stor svaghet i hur mödravården är organiserad. Det största problemet är att organisationen är så splittrad där många av mottagningarna är små och har bara en barnmorska vilket gör dem väldigt sårbara. Större enheter skulle göra det enklare att rotera att sprida kompetens. Vi vill även införa rotationstjänster inom mödrahälsovården för att bättre stärka bemanningen inom såväl förlossningsvården som mödrahälsovården.

2. Bland målen som SKR och regeringen är överens om att arbeta med berörs flera områden där  vi inte har sett någon förbättring. Det saknas i flera regioner t.ex. amningsmottagningar,  bäckenbottenmottagningar, adekvat bemanning med relevant kompetens, trygghet för  föräldrar gällande vårdplatser och vårdformer som ger kontinuitet genom graviditet till  förlossning och eftervård. Vad kommer ni vilja satsa på i er region? 

Vi vill satsa på att öka tillgängligheten till såväl kvinnokliniken som till mödrahälsovården. En grundförutsättning för detta är bemanning med rätt kompetens. Det är därför vi föreslår att mödrahälsovården ska omorganiseras och att vi ska införa rotationstjänster. Om man har större enheter skulle man kunna knyta en obstetriker som skulle vara ansvarig för respektive enhet. Man skulle kunna utföra mer avancerade undersökningar i öppenvården vilket skulle avlasta slutenvården och på så sätt undvika undanträngningseffekter. I Västmanland finns amningsmottagning och bäckenbottenmottagning.

Vårdkedjan 

3. Som komplement till överenskommelsen om att satsa på en förbättrad förlossningsvård har  SKR och regeringen en tilläggsöverenskommelse för åren 2021-2022 om bl.a. “att utveckla en  sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserat på kvinnors olika behov från  graviditet till förlossning och eftervård”. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till  regionerna, varav 445 miljoner medel från tilläggsöverenskommelsen. Flera regioner har dock  inte visat någon utveckling mot angivet mål om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad  vårdkedja från graviditet till förlossning och eftervård. Kommer ni att driva förbättringsarbetet enligt SKR och regeringens överenskommelse om en  sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserad på kvinnors  olika behov från graviditet till förlossning och eftervård? 

Ja, de överenskommelser som SKR och regeringen kommer överens om ska vi följa och arbeta efter.

4. Internationell forskning visar att både medicinska och psykologiska utfall gynnas av en  kontinuerlig vårdkedja kring den gravida. En vårdform som ger en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja med barnmorskekontinuitet och relationell vård är Caseload  Midwifery. Vårdformen har bedrivits i Region Stockholm sedan 2018 och är i ett par andra  regioner i uppstartsfas. Hur kommer ni att förbättra kontinuiteten och den  sammanhållna vårdkedjan i er region genom graviditet till förlossning och  eftervård? 

Genom att införa rotationstjänster mellan mödrahälsovården och förlossningsvården skapas förutsättningar för ökad kontinuitet i hela vårdkedjan.

5. När kommer vi att se resultat av ert förbättringsarbete? 

Om valresultatet skapar förutsättningar för ett moderatlett styre ser vi framför oss att resultat kommer synas under mandatperioden.

Barnafödande och eftervård 

6. Anser ni att alla gravida i er region ska ha möjlighet att få bestämma på vilket  sätt de föder barn? 

Alla gravida ska ha rätt att själva bestämma på vilket sätt de föder barn. Men den skattefinansierade vården kommer inte kunna erbjuda ett helt fritt val. Både resurser och patientsäkerhet kommer och ska sätta gränser för vilken typ av förlossning som regionen erbjuder.

7. Idag är möjligheten att föda med kejsarsnitt på annat än medicinsk grund svårt att få beviljad  och regionernas riktlinjer skiljer sig markant. Anledningarna till att vilja föda med så kallat  elektivt kejsarsnitt varierar och kan handla om en önskan om att bestämma över sin egen  kropp, tidigare traumatisk förlossningsupplevelse, övergreppshistorik, negativa upplevelser av  vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd vid en vaginal födsel eller förlossningsrädsla.  Det finns inte någon generell rutin inom mödrahälsovården för att identifiera  förlossningsrädsla och effekten av det individualiserade stöd som kan erbjudas vid  specialenheter kan inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda  resultatet, enligt SBU, 2021. I praktiken innebär det att den gravida i bästa fall får ett  kejsarsnitt beviljat så sent som i vecka 36, eller i värsta fall tvingas att genomgå en vaginal  förlossning mot sin vilja. Väntetiden och osäkerheten leder till otrygghet, stress och oro under  graviditeten, och leder för många till psykisk ohälsa. Vill ni bereda möjlighet för att  gravida i er region ska kunna få välja att föda med elektivt kejsarsnitt? 

I Västmanland har vi en så kallad Klara-verksamhet med läkare, barnmorskor och psykolog. Hit kan man få komma efter att rutinultraljudet är gjort och elektivt snitt kan beviljas på både medicinska och psykologiska grunder. Professionen i dialog med den födande ska göra bedömningen vilken förlossning som är mest lämplig.

8. Idag är möjligheten till att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor ytterst  begränsad i Sverige. Anledningarna till att vilja föda hemma varierar och kan handla om en  önskan att bestämma över sin egen kropp, tidigare negativa upplevelser av vården, otrygghet  kring förlossningsvårdens stöd eller önskan om att få en äkta individualiserad vård.  Efterfrågan ökar och eftersom det finns bristande tillgång på hembarnmorskor som dessutom  som huvudregel finansieras av familjerna själva, väljer en del att föda hemma utan barnmorskestöd. Mellan 2002 och 2019 finansierades hembarnmorska av Region Stockholm  för kvinnor som uppfyllde kriterier om att vara lågriskföderska och bo inom ett visst avstånd till  sjukhus. Under denna period var 95% av hemfödslarna okomplicerade förlossningar med frisk  mor och friskt barn. De övriga 5% var okomplicerade överföringar till sjukhus, oftast för att  mamman var trött eller ville ha mer smärtlindring. Ingen annan vårdform har i studier så hög  andel nöjda födande och så få komplikationer eller förlossningsskador. Internationellt  uppmuntras hemfödslar både av medicinska såväl som ekonomiska skäl för den stora andelen  av kvinnor med komplikationsfria graviditeter som inte behöver högspecialiserad vård. Vill ni  bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda hemma  med skattefinansierade barnmorskor? 

Nej det är inget vi ser framför oss de närmaste åren. Prioriterat för oss är att få en säker och trygg bemanning inom mödrahälsovården och förlossningsvården. När vi uppnått det är vi beredda att se över frågan men då i tät dialog med professionen där patientsäkerheten kommer vara vägledande för beslutet.

9. Hur kommer ni att ge kvinnor möjlighet att välja förlossningssätt? 

Professionen i dialog med den födande ska göra bedömningen vilken förlossning som är mest lämplig. 

10. Det ser väldigt olika ut i landet med eftervård och en väl fungerande vårdkedja. Vissa  regioner kan exempelvis ge möjlighet att föda hemma, att föda i vatten eller att ha samma  barnmorska hela vägen. Platsbristen i sig gör att många kvinnor skickas hem för tidigt efter en  förlossning utan att få möjlighet till bedömning eller samtal. Ett fåtal regioner har  amningsmottagningar, men tendensen att stänga ner är högre än att öppna nya. Vissa har bäckenbottenmottagningar som specialiserar sig på efterkontroller och uppföljningar av  skador eller om kvinnor upplever att något känns fel. Ett fåtal regioner är snabba med  uppföljningar och andra har inte den möjligheten och mycket riskerar falla mellan stolarna.  Många regioner har inte tillräckligt med kompetens och inte heller rutin för att erbjuda  specialistremiss eller second opinion vid misstanke om skada. Detta leder till mycket onödigt  lidande och stora ekonomiska följder både för individ och samhälle. Hur ser er regionala  eftervårdsstruktur ut idag?  

Region Västmanland erbjuder inte hemförlossning. Det finns möjlighet att föda i vatten om man vill. I Västmanland kan man välja allt från tidig hemgång till att vara kvar på BB tills man känner sig mogen för att gå hem. Vi har en väl fungerande amningsmottagning. Vi har en strukturerad uppföljning av bäckenbottenskador med barnmorskor, fysioterapeut och läkare. Regionen har precis lanserat ett nytt vårdprogram för efterkontroll som bl a innebär att barnmorskan på BMM kontaktar patienten senast 14 dagar efter förlossningen och sedan följs det upp med fysiskt besök på BMM 8-12 veckor post partum. Mycket stor vikt ska läggas på uppföljning av funktionen i bäckenbotten. Under senaste året har regionen haft återkommande utbildning vilket är bra.

11. Kommer ni att satsa särskilt på eftervården? 

Ja. En bättre eftervård måste till. Idag har vi till exempel två sjuksköterskor som tillsammans ser över bristningar efter förlossning vilket är bra, men det behövs mer. Ett exempel på lämplig reform är en mottagning där man snabbt kan få undersökning av erfaren barnmorska vid misstanke om förlossningsskada.

12. Vad kommer ni att vilja satsa på inom eftervården i er region? 

Vi är öppna för satsningar inom flera områden, uppföljning av funktion i bäckenbotten är viktigt. Specifika satsningar ska ske i dialog med obstetriker och barnmorskor.

Barnmorskors arbetsmiljö 

13. Arbetsmiljön inom förlossningsvården har allvarliga brister och det drabbar i förlängningen de  födande och deras familjer, visar flera studier. Barnmorskorna hinner inte stanna hos de  födande utan måste springa mellan rummen, hinner inte ta rast eller knappt gå på toaletten.  Det är ett oroväckande högt arbetstempo med höga krav och för lite personal.  Förlossningsavdelningarna och eftervården slår gång på gång larm om att de inte hinner  med, med ökad risk att patientsäkerheten äventyras och skador som följd. Istället för att värna  om kvinnans egna önskemål blir vården medikaliserad med standardiserade rutiner istället för  individanpassad vård. Alla kvinnor blir sjukfall i den moderna förlossningsfabriken.  Barnmorskor som älskar sina arbeten slutar av utmattning och upplever att de inte kan stå för  den undermåliga vård som systemet tvingar dem att leverera och ingen vill ta vakanta tjänster.  Av 45 nyutexaminerade barnmorskor var det 3 som kunde tänka sig arbete på förlossning  enligt nya studier. Lön dvs ersättning för utfört arbete är för låg, likaså grundbemanningen.  Med bemanningspersonal som lösning skenar kostnaderna samtidigt som laganda, samverkan  i ett tryggt och känt arbetslag försvinner. Kommer ni att rikta resurser för att  förbättra barnmorskors arbetsmiljö? 

Ja, vi vill att patientnära arbete och arbete i 24/7 verksamhet ska premieras mer än idag. Samtidigt vill vi genomföra reformer för fler karriärvägar inom det patientnära arbetet och införa rotationstjänster. Riktade resurser finns redan idag i form av statsbidrag men vi vill ge mer resurser till hälso- och sjukvården vilket inkluderar förlossningsvården genom att minska administrationen inom Region Västmanland.

14. Hur kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?  

Genom att minska administrationen inom Region Västmanland och ge mer resurser till hälso- och sjukvårdsförvaltningen.

15.Vad har ni för planer för att en barnmorska i er region ska kunna arbeta enligt  principen “en barnmorska - en födande”? 

Vi prioriterar att få en tillräcklig grundbemanning inom förlossningsvården i Västmanland. Att idag säga att principen ”en barnmorska – en födande” ska bli verklighet är inte realistiskt under de närmaste 4 åren.

Patientlagen 

16. Patientlagen infördes år 2015 med syftet att förbättra patienters ställning och rättigheter. Att  bli fråntagen sin autonomi och inte längre fritt kunna bestämma över sin kropp eller att  uppleva en avhumaniserande behandling under födandet är brott mot mänskliga rättigheter. I  vår senaste rapport, Mörkertalet, uppmärksammar vi att det finns brister i patientlagens  implementering och efterlevnad, vilket leder till att patienters rättigheter inte värnas. Det finns i  nuläget inte ens ett system för att mäta efterlevnaden av patientlagen och därmed säkra rätten  till självbestämmande, samtycke och delaktighet i vården. Myndigheten för Vård- och  Omsorgsanalys gör samma slutsats och rekommenderar regeringen att ta initiativ till att  förtydliga patientlagen avseende vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad samt dess  innehåll. Kommer ni att säkerställa patientlagens efterlevnad? 

För oss är patientens ställning helt central och vi vill både stärka och förtydliga patientens rättigheter inom hälso- och sjukvården. Vi vill stärka patientnämnden som organ för att på det sättet ge mer resurser till patienter som inte får sina rättigheter tillgodosedda. Frågan måste dock primärt hanteras på nationell nivå.

17. Rapporten Mörkertalets vittnesmål är indelade per region. Analysen visade att kvinnorna  upplever främst brist på inhämtande av samtycke samt att de saknar stöd och respektfullt  bemötande. Att förlora sin autonomi och inte bli lyssnad på samt att inte tillåtas vara delaktig i sin vård är ytterligare huvudteman. Hur kommer ni att säkerställa att patientlagen  efterlevs på era kliniker och mottagningar? 

Vi vill stärka patientnämnden som organ så att den med mer resurser och verktyg kan tillvarata patientens intresse och rättigheter.

18. Hur planerar ni att informera medborgarna med korrekt information om  patienters rättigheter, rådande rutiner och möjligheten till att göra val inom  graviditet-, förlossnings- och eftervård? 

Vi har inga planer på en sådan informationskampanj men är inte heller motståndare till en sådan. 

Samverkan med patienter 

19. Vikten av samverkan mellan vård och patientrepresentanter för att åstadkomma förbättring  finns dokumenterad inom flera olika projekt, bland annat inom kvinnohälsa och förlossningsvård. Vården bör utformas tillsammans med de som kommer att använda sig av  den. Att inte ta vara på patienternas kunskap och engagemang är inte längre hållbart, när  studier visar att samverkan kan leda till förbättring och förändring i vården. Patienter har  möjlighet att ta ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att  patienten ska få en möjlighet att delta i sin egen vård och behandling. Trots försök att göra  vården mer patientinvolverad kvarstår utmaningar och initiativ saknas i många regionerna.  Har ni samarbete med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och  eftervård? 

För oss är det viktigt att stödja patient- och funktionsrättsorganisationer och ta del av deras kunskap och synpunkter men utifrån vår vetskap finns det ingen organiserad form av samarbete med patientrepresentanter inom området i Västmanland. Sedan december 2020 erbjuds gravida kvinnor och nyblivna mammor att svara på Graviditetsenkäten. Syftet är att fånga kvinnornas upplevelser av sin hälsa samt erfarenheter av vården under graviditet, förlossning och tiden efter. Svaren ska användas för att förbättra vården till det bättre. 

20. Hur planerar ni att utveckla samverkan med patientrepresentanter inom  graviditet-, förlossnings- och eftervård? 

För oss är det viktigt att stödja patient- och funktionsrättsorganisationer och ta del av deras kunskap och synpunkter men utifrån vår vetskap finns det ingen organiserad form av samarbete med patientrepresentanter inom området i Västmanland. 

Miljöpartiet de gröna

Region Västmanland

Satsningar 

1. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen har sedan 2015 överenskommelser  om insatser för en förbättrad förlossningsvård och för kvinnors hälsa. Under 2022 fördelas  totalt 1 382 miljoner kr till regionerna. Flera regioner har dock inte uppvisat någon utveckling  mot angivet mål och riktade medel har inte redovisats tillfredsställande. Kommer ni att  investera i mödrahälso-, förlossnings- och eftervård i er region? 

Ja.

2. Bland målen som SKR och regeringen är överens om att arbeta med berörs flera områden där  vi inte har sett någon förbättring. Det saknas i flera regioner t.ex. amningsmottagningar,  bäckenbottenmottagningar, adekvat bemanning med relevant kompetens, trygghet för  föräldrar gällande vårdplatser och vårdformer som ger kontinuitet genom graviditet till  förlossning och eftervård. Vad kommer ni vilja satsa på i er region? 

Vi vill stärka förlossningsvården, bygga en sammanhållen vårdkedja och satsa på ökad kompetens kring förlossningsskador.

Vårdkedjan 

3. Som komplement till överenskommelsen om att satsa på en förbättrad förlossningsvård har  SKR och regeringen en tilläggsöverenskommelse för åren 2021-2022 om bl.a. “att utveckla en  sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserat på kvinnors olika behov från  graviditet till förlossning och eftervård”. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till  regionerna, varav 445 miljoner medel från tilläggsöverenskommelsen. Flera regioner har dock  inte visat någon utveckling mot angivet mål om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad  vårdkedja från graviditet till förlossning och eftervård. Kommer ni att driva förbättringsarbetet enligt SKR och regeringens överenskommelse om en  sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserad på kvinnors  olika behov från graviditet till förlossning och eftervård? 

Ja

4. Internationell forskning visar att både medicinska och psykologiska utfall gynnas av en  kontinuerlig vårdkedja kring den gravida. En vårdform som ger en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja med barnmorskekontinuitet och relationell vård är Caseload  Midwifery. Vårdformen har bedrivits i Region Stockholm sedan 2018 och är i ett par andra  regioner i uppstartsfas. Hur kommer ni att förbättra kontinuiteten och den  sammanhållna vårdkedjan i er region genom graviditet till förlossning och  eftervård? 

Vi har redan lämnat in ett medborgarförslag om att testa Caseload Midwifery i Västmanland. Om det inte genomförs fullskaligt direkt måste ändå kommunikationen mellan MVC och förlossning / BB förbättras avsevärt.

5. När kommer vi att se resultat av ert förbättringsarbete? 

Förhoppningsvis rätt snart, men vissa saker som rekrytering och kompetenshöjning tar ju trots allt lite tid. Arbetet ska dock påbörjas snarast. Allt under förutsättning att det finns en majoritet för det i regionfullmäktige, så klart.

Barnafödande och eftervård 

6. Anser ni att alla gravida i er region ska ha möjlighet att få bestämma på vilket  sätt de föder barn? 

Gravida ska ha ökat inflytande över sin graviditet och födsel, men det behöver ske tillsammans med den medicinska kompetens som finns inom förlossningsvården. Kvinnans och barnets förutsättningar för en säker och trygg förlossning måste komma först. Förutsättningslös finansiering av en metod kan uppfattas som en kvalitetsstämpel, den signalen ska inte skickas om det inte är så. Dock är den födandes upplevelse både extremt viktig i sig och en viktig faktor för en säker förlossning, vilket så klart måste tas under beaktande i bedömningen. 

7. Idag är möjligheten att föda med kejsarsnitt på annat än medicinsk grund svårt att få beviljad  och regionernas riktlinjer skiljer sig markant. Anledningarna till att vilja föda med så kallat  elektivt kejsarsnitt varierar och kan handla om en önskan om att bestämma över sin egen  kropp, tidigare traumatisk förlossningsupplevelse, övergreppshistorik, negativa upplevelser av  vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd vid en vaginal födsel eller förlossningsrädsla.  Det finns inte någon generell rutin inom mödrahälsovården för att identifiera  förlossningsrädsla och effekten av det individualiserade stöd som kan erbjudas vid  specialenheter kan inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda  resultatet, enligt SBU, 2021. I praktiken innebär det att den gravida i bästa fall får ett  kejsarsnitt beviljat så sent som i vecka 36, eller i värsta fall tvingas att genomgå en vaginal  förlossning mot sin vilja. Väntetiden och osäkerheten leder till otrygghet, stress och oro under  graviditeten, och leder för många till psykisk ohälsa. Vill ni bereda möjlighet för att  gravida i er region ska kunna få välja att föda med elektivt kejsarsnitt? 

Ja, stor hänsyn ska tas till kvinnans önskemål inför en förlossning, och besked ska ges i god tid innan förlossningen.

8. Idag är möjligheten till att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor ytterst  begränsad i Sverige. Anledningarna till att vilja föda hemma varierar och kan handla om en  önskan att bestämma över sin egen kropp, tidigare negativa upplevelser av vården, otrygghet  kring förlossningsvårdens stöd eller önskan om att få en äkta individualiserad vård.  Efterfrågan ökar och eftersom det finns bristande tillgång på hembarnmorskor som dessutom  som huvudregel finansieras av familjerna själva, väljer en del att föda hemma utan  barnmorskestöd. Mellan 2002 och 2019 finansierades hembarnmorska av Region Stockholm  för kvinnor som uppfyllde kriterier om att vara lågriskföderska och bo inom ett visst avstånd till  sjukhus. Under denna period var 95% av hemfödslarna okomplicerade förlossningar med frisk  mor och friskt barn. De övriga 5% var okomplicerade överföringar till sjukhus, oftast för att  mamman var trött eller ville ha mer smärtlindring. Ingen annan vårdform har i studier så hög  andel nöjda födande och så få komplikationer eller förlossningsskador. Internationellt  uppmuntras hemfödslar både av medicinska såväl som ekonomiska skäl för den stora andelen  av kvinnor med komplikationsfria graviditeter som inte behöver högspecialiserad vård. Vill ni  bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda hemma  med skattefinansierade barnmorskor? 

Nej, inte allmänt för alla. Finansiering via regionen kan uppfattas som en signal att något är tryggt och säkert. Den signalen ska inte skickas om det inte är så. Dock är ju den födandes upplevelse i sig en mycket viktig faktor för en säker förlossning, vilket så klart måste tas under beaktande i bedömningen. Inte minst ska arbetet med att göra förlossningsavdelningens rum hemtrevliga och avslappnande fortsätta. 

9. Hur kommer ni att ge kvinnor möjlighet att välja förlossningssätt? 

Vi vill erbjuda val av förlossningssätt till dem som professionen anser att det är lämpligt, dvs där det inte finns risk för barnet eller modern. Dessa risker bedöms i det sammanhållna och inlyssnande vårdkedja som vi vill bygga upp. En del i kedjan är löpande kompetensutveckling för vårdpersonal, inte minst om patientlagen och bemötande i känsliga situationer. En annan del i kedjan är att säkerställa tillräckligt många vårdplatser för att kunna vara kvar i sjukhuset i högre utsträckning innan och efter förlossningen. Man ska också erbjuda olika möjligheter på plats på förlossningsavdelningen (som exempelvis nyligen infört möjlighet att föda i vatten). 

10. Det ser väldigt olika ut i landet med eftervård och en väl fungerande vårdkedja. Vissa  regioner kan exempelvis ge möjlighet att föda hemma, att föda i vatten eller att ha samma  barnmorska hela vägen. Platsbristen i sig gör att många kvinnor skickas hem för tidigt efter en  förlossning utan att få möjlighet till bedömning eller samtal. Ett fåtal regioner har  amningsmottagningar, men tendensen att stänga ner är högre än att öppna nya. Vissa har bäckenbottenmottagningar som specialiserar sig på efterkontroller och uppföljningar av  skador eller om kvinnor upplever att något känns fel. Ett fåtal regioner är snabba med  uppföljningar och andra har inte den möjligheten och mycket riskerar falla mellan stolarna.  Många regioner har inte tillräckligt med kompetens och inte heller rutin för att erbjuda  specialistremiss eller second opinion vid misstanke om skada. Detta leder till mycket onödigt  lidande och stora ekonomiska följder både för individ och samhälle. Hur ser er regionala  eftervårdsstruktur ut idag?  

Idag finns vad vi vet amningsmottagning och man erbjuds efterkontroll hos MVC-barnmorskan och sen är det vårdcentral som gäller.

11. Kommer ni att satsa särskilt på eftervården? 

Ja.

12. Vad kommer ni att vilja satsa på inom eftervården i er region? 

Piloten med Caseload Midwifery är ett steg för förbättrad eftervård då en bra relation mellan den födande och barnmorskan minskar risken för skadorna och gör det lättare att ge återkoppling. Vi vill se över möjligheterna för en specialiserad mottagning för exempelvis bäckenbottenbesvär efter förlossning.  

Barnmorskors arbetsmiljö 

13. Arbetsmiljön inom förlossningsvården har allvarliga brister och det drabbar i förlängningen de  födande och deras familjer, visar flera studier. Barnmorskorna hinner inte stanna hos de  födande utan måste springa mellan rummen, hinner inte ta rast eller knappt gå på toaletten.  Det är ett oroväckande högt arbetstempo med höga krav och för lite personal.  Förlossningsavdelningarna och eftervården slår gång på gång larm om att de inte hinner  med, med ökad risk att patientsäkerheten äventyras och skador som följd. Istället för att värna  om kvinnans egna önskemål blir vården medikaliserad med standardiserade rutiner istället för  individanpassad vård. Alla kvinnor blir sjukfall i den moderna förlossningsfabriken.  Barnmorskor som älskar sina arbeten slutar av utmattning och upplever att de inte kan stå för  den undermåliga vård som systemet tvingar dem att leverera och ingen vill ta vakanta tjänster.  Av 45 nyutexaminerade barnmorskor var det 3 som kunde tänka sig arbete på förlossning  enligt nya studier. Lön dvs ersättning för utfört arbete är för låg, likaså grundbemanningen.  Med bemanningspersonal som lösning skenar kostnaderna samtidigt som laganda, samverkan  i ett tryggt och känt arbetslag försvinner. Kommer ni att rikta resurser för att  förbättra barnmorskors arbetsmiljö? 

Ja, särskilt inom förlossningsvården.

14. Hur kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?  

Vi vill i första hand säkerställa tillräckligt många kollegor inom förlossningsvården för att säkerställa en trygg arbetsmiljö. Vi vill även erbjuda försök med sänkt arbetstid med bibehållen lön för barnmorskor, samt ge rätt till finansierade arbetsskor. 

15.Vad har ni för planer för att en barnmorska i er region ska kunna arbeta enligt  principen “en barnmorska - en födande”? 

Ökad bemanning och förbättra arbetsmiljön. Att testa och utvärdera caseload midwifery kan också öka kontinuiteten och säkerställa en barnmorska per födande.  

Patientlagen 

16. Patientlagen infördes år 2015 med syftet att förbättra patienters ställning och rättigheter. Att  bli fråntagen sin autonomi och inte längre fritt kunna bestämma över sin kropp eller att  uppleva en avhumaniserande behandling under födandet är brott mot mänskliga rättigheter. I  vår senaste rapport, Mörkertalet, uppmärksammar vi att det finns brister i patientlagens  implementering och efterlevnad, vilket leder till att patienters rättigheter inte värnas. Det finns i  nuläget inte ens ett system för att mäta efterlevnaden av patientlagen och därmed säkra rätten  till självbestämmande, samtycke och delaktighet i vården. Myndigheten för Vård- och  Omsorgsanalys gör samma slutsats och rekommenderar regeringen att ta initiativ till att  förtydliga patientlagen avseende vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad samt dess  innehåll. Kommer ni att säkerställa patientlagens efterlevnad? 

Ja.

17. Rapporten Mörkertalets vittnesmål är indelade per region. Analysen visade att kvinnorna  upplever främst brist på inhämtande av samtycke samt att de saknar stöd och respektfullt  bemötande. Att förlora sin autonomi och inte bli lyssnad på samt att inte tillåtas vara delaktig i sin vård är ytterligare huvudteman. Hur kommer ni att säkerställa att patientlagen  efterlevs på era kliniker och mottagningar? 

Mycket av problematiken härstammar från för låg bemanning där personalen helt enkelt inte har tid eller ro att ha dialog med den födande. Vi vill öka bemanningen och förbättra arbetsmiljön. Utöver det vill vi öka kompetensen genom utbildningar om bemötandet. 

18. Hur planerar ni att informera medborgarna med korrekt information om  patienters rättigheter, rådande rutiner och möjligheten till att göra val inom  graviditet-, förlossnings- och eftervård? 

Då förlossningsvården idag är långt ifrån sammanhållen så finns det stor risk för olika besked i olika steg eller att information uteblir. I en välfungerande vårdkedja finns det flera lämpliga steg där information om rättigheter, rutiner och val kan delges till den födande och dess närstående. 

Samverkan med patienter 

19. Vikten av samverkan mellan vård och patientrepresentanter för att åstadkomma förbättring  finns dokumenterad inom flera olika projekt, bland annat inom kvinnohälsa och förlossningsvård. Vården bör utformas tillsammans med de som kommer att använda sig av  den. Att inte ta vara på patienternas kunskap och engagemang är inte längre hållbart, när  studier visar att samverkan kan leda till förbättring och förändring i vården. Patienter har  möjlighet att ta ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att  patienten ska få en möjlighet att delta i sin egen vård och behandling. Trots försök att göra  vården mer patientinvolverad kvarstår utmaningar och initiativ saknas i många regionerna.  Har ni samarbete med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och  eftervård? 

Vi är idag inte representerade inom regionen och vet faktiskt inte hur det ser ut med den saken där. Som parti har vi inget organiserat samarbete, men välkomnar alltid dialog.

20. Hur planerar ni att utveckla samverkan med patientrepresentanter inom  graviditet-, förlossnings- och eftervård? 

Patientrepresentanter är viktiga för kvalitetssäkring och utveckling av vården. Vi tycker att det är viktigt att alla perspektiv blir hörda, och att patientperspektivet är prioriterat i vården.