MP, V, M, KD, C, L i Region Stockholm har svarat på Birth Rights Swedens frågor inför regionvalet 2022
Tack till medlemmar Lisa-Marie Larisch och Helena Myrin som har kontaktat de regionala partierna!
Miljöpartiet
Region Stockholm
Satsningar
1. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen har sedan 2015 överenskommelser om insatser för en förbättrad förlossningsvård och för kvinnors hälsa. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna. Flera regioner har dock inte uppvisat någon utveckling mot angivet mål och riktade medel har inte redovisats tillfredsställande. Kommer ni att investera i mödrahälso-, förlossnings- och eftervård i er region?
Svar: Ja, vi både vill och behöver investera, i hela vårdkedjan från graviditet och förlossning till eftervård. Vi är väldigt nöjda med det tillskott som gjordes i budgeten för 2022, med stora satsningar i ett åttapunktsprogram för förlossningsvården. Men mer behövs, och vi kommer bevaka och driva på en utveckling tills vi har en fungerande vård i hela kedjan.
2. Bland målen som SKR och regeringen är överens om att arbeta med berörs flera områden där vi inte har sett någon förbättring. Det saknas i flera regioner t.ex. amningsmottagningar, bäckenbottenmottagningar, adekvat bemanning med relevant kompetens, trygghet för föräldrar gällande vårdplatser och vårdformer som ger kontinuitet genom graviditet till förlossning och eftervård. Vad kommer ni vilja satsa på i er region?
Svar: Dels vill vi fortsätta satsa på förlossningsvården, men även se över vilka behov som finns inom vården före och efter själva förlossningen. Kvinnors hälsa har länge prioriterats ner, och vi vill få en helhetsbild av läget i Region Stockholm för att se var behoven av att stärka upp är som störst och börja där.
Vårdkedjan
3. Som komplement till överenskommelsen om att satsa på en förbättrad förlossningsvård har SKR och regeringen en tilläggsöverenskommelse för åren 2021-2022 om bl.a. “att utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserat på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård”. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna, varav 445 miljoner medel från tilläggsöverenskommelsen. Flera regioner har dock inte visat någon utveckling mot angivet mål om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja från graviditet till förlossning och eftervård. Kommer ni att driva förbättringsarbetet enligt SKR och regeringens överenskommelse om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserad på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård?
Svar: Ja. Det är en bra överenskommelse, och det finns mycket som behöver göras i Region Stockholm. För att få till en fungerande vårdorganisation behöver inte minst barnmorskornas anställningsvillkor förbättras, vilket i sin tur är en förutsättning för att kunna få in de medarbetare som behövs i vården. Men vi vill även utveckla vårdens organisation. Förlossningsvård och vård under och efter graviditet är ett av Miljöpartiets högst prioriterade områden inför nästa mandatperiod.
4. Internationell forskning visar att både medicinska och psykologiska utfall gynnas av en kontinuerlig vårdkedja kring den gravida. En vårdform som ger en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja med barnmorskekontinuitet och relationell vård är Caseload Midwifery. Vårdformen har bedrivits i Region Stockholm sedan 2018 och är i ett par andra regioner i uppstartsfas. Hur kommer ni att förbättra kontinuiteten och den sammanhållna vårdkedjan i er region genom graviditet till förlossning och eftervård?
Svar: Just Min Barnmorska, som ju bygger på Caseload Midwifery, har Miljöpartiet värnat den här mandatperioden i Region Stockholm, och prioriterat i förhandlingarna - både att det ska finnas kvar, och nu även sedan förra året när vi fick igenom att det ska byggas ut till att finnas på alla sjukhus med förlossningsverksamhet. För vår del skulle det gärna få bli standard för alla gravida som önskar, och vi kommer driva på åtminstone att det ska utvidgas ytterligare, samt även att annan förlossningsvård knyts närmare MVC och eftervården.
5. När kommer vi att se resultat av ert förbättringsarbete?
Svar: Så snart som möjligt, men de reformer vi behöver genomdriva tar tid. Inte minst för att det saknas medarbetare, och att anställningsvillkoren många gånger måste förbättras för att det ska gå att rekrytera och behålla personal. Men ju förr vi lyckas skapa goda arbetsvillkor och minska stressen för medarbetarna, och hitta anställningsformer som gör det lättare att vara anställd på flera arbetsplatser inom vården och kombinera olika tjänster, desto snabbare kommer det också gå att få till en riktigt fungerande vård. Om vi får igenom våra förhandlingskrav så kommer det se bättre ut redan inom ett par år.
Barnafödande och eftervård
6. Anser ni att alla gravida i er region ska ha möjlighet att få bestämma på vilket sätt de föder barn?
Svar: I stort sett ja. Det finns situationer där t.ex. patientsäkerheten inte kan garanteras vid hemförlossning, och då är det bättre att föda på klinik även om andra önskemål finns. Även vid t.ex. de önskemål om kejsarsnitt som bottnar i förlossningsrädsla - då ska möjligheten till Min Barnmorska erbjudas som alternativ (vilket också varit mycket uppskattat). Men vår grundprincip är att valfriheten är en fråga om den födandes egenmakt och att den ska värnas.
7. Idag är möjligheten att föda med kejsarsnitt på annat än medicinsk grund svårt att få beviljad och regionernas riktlinjer skiljer sig markant. Anledningarna till att vilja föda med så kallat elektivt kejsarsnitt varierar och kan handla om en önskan om att bestämma över sin egen kropp, tidigare traumatisk förlossningsupplevelse, övergreppshistorik, negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd vid en vaginal födsel eller förlossningsrädsla. Det finns inte någon generell rutin inom mödrahälsovården för att identifiera förlossningsrädsla och effekten av det individualiserade stöd som kan erbjudas vid specialenheter kan inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda resultatet, enligt SBU, 2021. I praktiken innebär det att den gravida i bästa fall får ett kejsarsnitt beviljat så sent som i vecka 36, eller i värsta fall tvingas att genomgå en vaginal förlossning mot sin vilja. Väntetiden och osäkerheten leder till otrygghet, stress och oro under graviditeten, och leder för många till psykisk ohälsa. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda med elektivt kejsarsnitt?
Svar: I vissa fall bygger önskan om kejsarsnitt på okunskap, då den som ska föda uppfattar att det skulle vara mindre komplicerat än vaginal förlossning - och det stämmer inte alla gånger. Om det finns särskilda skäl så bör kejsarsnitt erbjudas, men det är viktigt att säkerställa att information också ges om alternativen, t.ex. Min Barnmorska (se svar på fråga 6). Vi vill också säkra upp så att rätt psykologiskt stöd ges till den som har behov och önskar få det under och efter graviditeten.
8. Idag är möjligheten till att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor ytterst begränsad i Sverige. Anledningarna till att vilja föda hemma varierar och kan handla om en önskan att bestämma över sin egen kropp, tidigare negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd eller önskan om att få en äkta individualiserad vård. Efterfrågan ökar och eftersom det finns bristande tillgång på hembarnmorskor som dessutom som huvudregel finansieras av familjerna själva, väljer en del att föda hemma utan barnmorskestöd. Mellan 2002 och 2019 finansierades hembarnmorska av Region Stockholm för kvinnor som uppfyllde kriterier om att vara lågriskföderska och bo inom ett visst avstånd till sjukhus. Under denna period var 95% av hemfödslarna okomplicerade förlossningar med frisk mor och friskt barn. De övriga 5% var okomplicerade överföringar till sjukhus, oftast för att mamman var trött eller ville ha mer smärtlindring. Ingen annan vårdform har i studier så hög andel nöjda födande och så få komplikationer eller förlossningsskador. Internationellt uppmuntras hemfödslar både av medicinska såväl som ekonomiska skäl för den stora andelen av kvinnor med komplikationsfria graviditeter som inte behöver högspecialiserad vård. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor?
Svar: Ja. Vi har under många år tagit ställning och verkat för att möjligheten till hemförlossning ska finnas i Region Stockholm, och vi vill att det ska vara tillgängligt i hela länet.
9. Hur kommer ni att ge kvinnor möjlighet att välja förlossningssätt?
Svar: Vi behöver säkra tillgången till olika förlossningssätt, till att börja med. Det ska finnas utbyggd förlossningsvård inom både hemförlossning, Min Barnmorska på förlossningsklinik och kliniker med hemliknande miljö, samt högspecialiserad förlossningsvård när det behövs. Och information om alternativen ska finnas väl tillgängliga, så att alla som ska föda får en överblick över möjligheterna och kan göra ett aktivt val.
10. Det ser väldigt olika ut i landet med eftervård och en väl fungerande vårdkedja. Vissa regioner kan exempelvis ge möjlighet att föda hemma, att föda i vatten eller att ha samma barnmorska hela vägen. Platsbristen i sig gör att många kvinnor skickas hem för tidigt efter en förlossning utan att få möjlighet till bedömning eller samtal. Ett fåtal regioner har amningsmottagningar, men tendensen att stänga ner är högre än att öppna nya. Vissa har bäckenbottenmottagningar som specialiserar sig på efterkontroller och uppföljningar av skador eller om kvinnor upplever att något känns fel. Ett fåtal regioner är snabba med uppföljningar och andra har inte den möjligheten och mycket riskerar falla mellan stolarna. Många regioner har inte tillräckligt med kompetens och inte heller rutin för att erbjuda specialistremiss eller second opinion vid misstanke om skada. Detta leder till mycket onödigt lidande och stora ekonomiska följder både för individ och samhälle. Hur ser er regionala eftervårdsstruktur ut idag?
Svar: Det finns brister i eftervården i Region Stockholm, men iom åttapunktsprogrammet som antogs i november förra året pågår det nu en översyn över hur hela vårdkedjan kan förbättras, och hur eftervården ska kopplas ihop tydligare med mödrahälsovård och förlossningsvård. Vi ser det som väldigt viktigt, och är stolta över att ha drivit på den här satsningen och översynen.
11. Kommer ni att satsa särskilt på eftervården?
Svar: Ja. Vi vill ju att hela vårdkedjan ska bli integrerad, och att ingen som fött barn ska riskera att falla mellan stolarna och riskera att inte få eventuella problem uppmärksammade i tid. Det förutsätter att även eftervården ses över. Vi följer den översyn som nu görs och kommer driva på för att förbättringar verkligen genomförs.
12. Vad kommer ni att vilja satsa på inom eftervården i er region?
Svar: Vi inväntar resultatet av översynen som nu görs för att få en tydlig bild av var de största behoven finns. Vår utgångspunkt är givetvis att allt ska fungera, både amningsstöd, psykiskt stöd och vid behov vård, och somatisk vård och rehabilitering när det behövs.
Barnmorskors arbetsmiljö
13. Arbetsmiljön inom förlossningsvården har allvarliga brister och det drabbar i förlängningen de födande och deras familjer, visar flera studier. Barnmorskorna hinner inte stanna hos de födande utan måste springa mellan rummen, hinner inte ta rast eller knappt gå på toaletten. Det är ett oroväckande högt arbetstempo med höga krav och för lite personal. Förlossningsavdelningarna och eftervården slår gång på gång larm om att de inte hinner med, med ökad risk att patientsäkerheten äventyras och skador som följd. Istället för att värna om kvinnans egna önskemål blir vården medikaliserad med standardiserade rutiner istället för individanpassad vård. Alla kvinnor blir sjukfall i den moderna förlossningsfabriken. Barnmorskor som älskar sina arbeten slutar av utmattning och upplever att de inte kan stå för den undermåliga vård som systemet tvingar dem att leverera och ingen vill ta vakanta tjänster. Av 45 nyutexaminerade barnmorskor var det 3 som kunde tänka sig arbete på förlossning enligt nya studier. Lön dvs ersättning för utfört arbete är för låg, likaså grundbemanningen. Med bemanningspersonal som lösning skenar kostnaderna samtidigt som laganda, samverkan i ett tryggt och känt arbetslag försvinner. Kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?
Svar: Ja, det är ett av de områden som vi verkligen vill prioritera. Vi är väldigt glada över att vi fick igenom de långsiktiga satsningar som gjordes i årets budget, men det räcker inte. Nyckeln till en fungerande förlossningsvård är just att säkra en god arbetsmiljö för barnmorskorna, och det arbete som nu har påbörjats måste fortsätta och intensifieras. Det handlar om både lön, arbetstider och en rimlig arbetsbelastning. Det är riktigt illa idag på många håll, och vi måste säkerställa bland annat tid för återhämtning och möjlighet att påverka sitt arbetsschema, fortbildning under arbetstid, en rimlig lönetrappa och möjligheten till arbetsplatsrotation, så att fler vill och orkar jobba inom förlossningsvården. En barnmorska per födande är redan på gång, men för att det ska fungera i praktiken så behöver också fler vilja arbeta på förlossningsklinikerna.
14. Hur kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?
Svar: Se bland annat svar på fråga 13 ovan. Politiken ska inte detaljstyra exakt hur mycket pengar som går vart, men vi ser behovet av att resurssätta de reformer som behövs, och som efterfrågas av bland annat fackförbunden.
15.Vad har ni för planer för att en barnmorska i er region ska kunna arbeta enligt principen “en barnmorska - en födande”?
Svar: Vi har drivit på för en barnmorska per födande i aktiv fas, och är väldigt glada att vi fick igenom ett skarpt beslut (med resurser för att täcka kostnaderna) i höstas. Men för att det ska bli verklighet så behöver vi ju också säkerställa att arbetsmiljön är så god att det faktiskt finns tillräckligt med personal. Och det jobbar vi också med, se bl.a. tidigare svar om åttapunktsprogrammet.
Patientlagen
16. Patientlagen infördes år 2015 med syftet att förbättra patienters ställning och rättigheter. Att bli fråntagen sin autonomi och inte längre fritt kunna bestämma över sin kropp eller att uppleva en avhumaniserande behandling under födandet är brott mot mänskliga rättigheter. I vår senaste rapport, Mörkertalet, uppmärksammar vi att det finns brister i patientlagens implementering och efterlevnad, vilket leder till att patienters rättigheter inte värnas. Det finns i nuläget inte ens ett system för att mäta efterlevnaden av patientlagen och därmed säkra rätten till självbestämmande, samtycke och delaktighet i vården. Myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys gör samma slutsats och rekommenderar regeringen att ta initiativ till att förtydliga patientlagen avseende vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad samt dess innehåll. Kommer ni att säkerställa patientlagens efterlevnad?
Svar: Vi ser positivt på en eventuell skärpt lagstiftning, men vill i Region Stockholm givetvis att patientsäkerhetsarbetet ska vara bra, med eller utan lag. Vi har försökt få igenom satsningar på patientsäkerhet men inte lyckats få andra partier med oss, och kommer fortsätta driva dessa frågor även nästa mandatperiod.
17. Rapporten Mörkertalets vittnesmål är indelade per region. Analysen visade att kvinnorna upplever främst brist på inhämtande av samtycke samt att de saknar stöd och respektfullt bemötande. Att förlora sin autonomi och inte bli lyssnad på samt att inte tillåtas vara delaktig i sin vård är ytterligare huvudteman. Hur kommer ni att säkerställa att patientlagen efterlevs på era kliniker och mottagningar?
Svar: Region Stockholm har antagit en handlingsplan för patientsäkerhet som är bra, men det gäller också att den efterlevs. Vi vill att regionen ska ha ett tydligare fokus på det arbetet inom alla vårdområden, inte minst förlossningsvården, och vill bland annat se en tydligare politisk styrning för att säkerställa att det sker. En förutsättning för att kunna arbeta mer patientsäkert på vårdavdelningarna är också att få in fler medarbetare, för att undvika skador kopplade till stress och underbemanning, samt ge tid för återhämtning och även ordentlig avvikelserapportering, och därför är just personalsatsningar, inom förlossningsvården men även generellt, prioriterat för oss inför nästa mandatperiod.
18. Hur planerar ni att informera medborgarna med korrekt information om patienters rättigheter, rådande rutiner och möjligheten till att göra val inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?
Svar: Det är framför allt i vårdmötet med patienten som vi behöver säkerställa att informationen lämnas, men det ska givetvis finnas lättillgänglig på hemsidor och 1177, samt i tryckt format. Det görs genom att ställa krav på vårdgivare och leverantörer i avtalen, och att kraven verkligen utformas på ett sådant sätt att de efterlevs, vilket behöver ses över och utvärderas löpande.
Samverkan med patienter
19. Vikten av samverkan mellan vård och patientrepresentanter för att åstadkomma förbättring finns dokumenterad inom flera olika projekt, bland annat inom kvinnohälsa och förlossningsvård. Vården bör utformas tillsammans med de som kommer att använda sig av den. Att inte ta vara på patienternas kunskap och engagemang är inte längre hållbart, när studier visar att samverkan kan leda till förbättring och förändring i vården. Patienter har möjlighet att ta ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att patienten ska få en möjlighet att delta i sin egen vård och behandling. Trots försök att göra vården mer patientinvolverad kvarstår utmaningar och initiativ saknas i många regionerna. Har ni samarbete med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?
Svar: Som parti har vi sedan länge haft regelbunden kontakt med olika patient- och brukarorganisationer, för att ha en uppdaterad bild av hur vården upplevs och fungerar. Inom regionen är det framför allt förvaltningen som ska ha den kontakten, för att kunna göra mer kvalificerade bedömningar när vården utvecklas. Det ska ske, men hur det fungerar i praktiken ansvarar hälso- och sjukvårdsförvaltningen för.
20. Hur planerar ni att utveckla samverkan med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?
Svar: Vi vill dels fortsätta och även utöka de egna kontakter vi som parti har med patientorganisationer på området, men dels också säkerställa att förvaltningen tar med patientperspektiv i bedömningen när beslut som rör vården skrivs fram.
Vänsterpartiet
Region Stockholm
Satsningar
1. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen har sedan 2015 överenskommelser om insatser för en förbättrad förlossningsvård och för kvinnors hälsa. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna. Flera regioner har dock inte uppvisat någon utveckling mot angivet mål och riktade medel har inte redovisats tillfredsställande. Kommer ni att investera i mödrahälso-, förlossnings- och eftervård i er region?
Svar: Ja. Vänsterpartiet i region Stockholm vill förstärka förlossningsvården genom att omedelbart öppna upp KS förlossning för ytterligare 1000 förlossningar per år. Vi var kritiska när förvaltningen och den styrande koalitionen valde att skriva ner prognosen för förväntade förlossningar och skjuta upp öppnandet av förlossning på St Göran. Vi ansåg att minskat antal förlossningar istället borde ha lett till förbättringar i arbetsmiljö och patientsäkerhet. Vi vill att alla kvinnor ska ha rätt till egen barnmorska i det aktiva förlossningsarbetet, samt att MVC, BB och BVC knyts ihop bättre för en sammanhållen och stark vårdkedja. Det görs olika försök med att förstärka vårdkedjan i regionen, men det tråkiga är att det är just försök då det borde implementeras permanent.
2. Bland målen som SKR och regeringen är överens om att arbeta med berörs flera områden där vi inte har sett någon förbättring. Det saknas i flera regioner t.ex. amningsmottagningar, bäckenbottenmottagningar, adekvat bemanning med relevant kompetens, trygghet för föräldrar gällande vårdplatser och vårdformer som ger kontinuitet genom graviditet till förlossning och eftervård. Vad kommer ni vilja satsa på i er region?
Svar: Vi vill öka tryggheten för föräldrar genom att omedelbart tillföra 1000 nya förlossningsplatser i region Stockholm. På sikt kommer flera platser att behövas för att garantera säkra förlossningar. St Görans förlossning borde redan ha öppnats enligt planering. Vi vill även garantera alla en barnmorska per födande kvinna för att ge den kontinuitet och bemanning som behövs. Dessutom vill vi se en avveckling av vårdval förlossning, och att all förlossningsverksamhet istället organiseras i egen regi för att säkra vårdtillgången i hela regionen, forskning samt kompetensförsörjning av personal inom området. Vi var kritiska till att amningsmottagningarna i Region Stockholm stängdes innan alternativt stöd var utbyggt i hela regionen. Vi behöver bygga upp amningsstödet i hela regionen så att alla kvinnor kan få det stöd de behöver.
Vårdkedjan
3. Som komplement till överenskommelsen om att satsa på en förbättrad förlossningsvård har SKR och regeringen en tilläggsöverenskommelse för åren 2021-2022 om bl.a. “att utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserat på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård”. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna, varav 445 miljoner medel från tilläggsöverenskommelsen. Flera regioner har dock inte visat någon utveckling mot angivet mål om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja från graviditet till förlossning och eftervård. Kommer ni att driva förbättringsarbetet enligt SKR och regeringens överenskommelse om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserad på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård?
Svar: Ja. Den positiva effekten av en sammanhållen vårdkedja för både föräldrar och barn är imperativ, därför kommer vi driva på en permanentning av projektet Min Barnmorska. Vi vill även se en förkortad arbetstid med bibehållen lön för att uppnå målet om en barnmorska per födande, samt att få fler att arbeta och stanna kvar inom förlossningsvården.
4. Internationell forskning visar att både medicinska och psykologiska utfall gynnas av en kontinuerlig vårdkedja kring den gravida. En vårdform som ger en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja med barnmorskekontinuitet och relationell vård är Caseload Midwifery. Vårdformen har bedrivits i Region Stockholm sedan 2018 och är i ett par andra regioner i uppstartsfas. Hur kommer ni att förbättra kontinuiteten och den sammanhållna vårdkedjan i er region genom graviditet till förlossning och eftervård?
Svar: Vi vill förbättra kontinuiteten genom att slopa vårdvalsmodellen, den splittrar verksamheter och personal samt har ett synsätt på förlossningar som vore de fabriker. Vi ser gärna att vårdformen CaseLoad Midwifery fortsätter och att den på sikt implementeras för alla gravida som så önskar i Region Stockholm. (vi har det i budgeten)
5. När kommer vi att se resultat av ert förbättringsarbete?
Svar: Det beror på om Vänsterpartiet får möjlighet att vara med och styra i regionen efter valet, men förlossningsvården är ett prioriterat område för oss och om vi har möjlighet kommer vi att ställa krav på såväl kortsiktiga som långsiktiga förbättringar.
Barnafödande och eftervård
6. Anser ni att alla gravida i er region ska ha möjlighet att få bestämma på vilket sätt de föder barn?
Svar: Hur man föder barn ska vara upp till den gravida själv att avgöra, i samråd med professionen om de medicinska förutsättningarna för detta. Vänsterpartiet vill förstärka vården för personer med förlossningsrädsla, t ex på Auroramottagningen. Genom att implementera modeller liknande Min Barnmorska i hela regionen, ser vi att gravida får större möjlighet att vara med och påverka hur deras förlossning ska genomföras.
7. Idag är möjligheten att föda med kejsarsnitt på annat än medicinsk grund svårt att få beviljad och regionernas riktlinjer skiljer sig markant. Anledningarna till att vilja föda med så kallat elektivt kejsarsnitt varierar och kan handla om en önskan om att bestämma över sin egen kropp, tidigare traumatisk förlossningsupplevelse, övergreppshistorik, negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd vid en vaginal födsel eller förlossningsrädsla. Det finns inte någon generell rutin inom mödrahälsovården för att identifiera förlossningsrädsla och effekten av det individualiserade stöd som kan erbjudas vid specialenheter kan inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda resultatet, enligt SBU, 2021. I praktiken innebär det att den gravida i bästa fall får ett kejsarsnitt beviljat så sent som i vecka 36, eller i värsta fall tvingas att genomgå en vaginal förlossning mot sin vilja. Väntetiden och osäkerheten leder till otrygghet, stress och oro under graviditeten, och leder för många till psykisk ohälsa. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda med elektivt kejsarsnitt?
Svar: Se svar på föregående fråga.
8. Idag är möjligheten till att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor ytterst begränsad i Sverige. Anledningarna till att vilja föda hemma varierar och kan handla om en önskan att bestämma över sin egen kropp, tidigare negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd eller önskan om att få en äkta individualiserad vård. Efterfrågan ökar och eftersom det finns bristande tillgång på hembarnmorskor som dessutom som huvudregel finansieras av familjerna själva, väljer en del att föda hemma utan barnmorskestöd. Mellan 2002 och 2019 finansierades hembarnmorska av Region Stockholm för kvinnor som uppfyllde kriterier om att vara lågriskföderska och bo inom ett visst avstånd till sjukhus. Under denna period var 95% av hemfödslarna okomplicerade förlossningar med frisk mor och friskt barn. De övriga 5% var okomplicerade överföringar till sjukhus, oftast för att mamman var trött eller ville ha mer smärtlindring. Ingen annan vårdform har i studier så hög andel nöjda födande och så få komplikationer eller förlossningsskador. Internationellt uppmuntras hemfödslar både av medicinska såväl som ekonomiska skäl för den stora andelen av kvinnor med komplikationsfria graviditeter som inte behöver högspecialiserad vård. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor?
Svar: Ja, Vänsterpartiet vill att regionen ska erbjuda hemförlossningar i sitt ordinarie utbud. Vi anser att hemförlossningsteamen ska vara ett val för den gravida, oavsett var i regionen man bor. Det ska inte vara ett tillval som sjukhuset själv väljer att erbjuda. Detta åstadkommer vi genom att organisera förlossning i egen regi.
9. Hur kommer ni att ge kvinnor möjlighet att välja förlossningssätt?
Svar: Exempelvis genom att regionen erbjuder möjligheten till hemförlossning i det ordinarie utbudet, samt att personer med förlossningsrädsla får de stöd de behöver.
10. Det ser väldigt olika ut i landet med eftervård och en väl fungerande vårdkedja. Vissa regioner kan exempelvis ge möjlighet att föda hemma, att föda i vatten eller att ha samma barnmorska hela vägen. Platsbristen i sig gör att många kvinnor skickas hem för tidigt efter en förlossning utan att få möjlighet till bedömning eller samtal. Ett fåtal regioner har amningsmottagningar, men tendensen att stänga ner är högre än att öppna nya. Vissa har bäckenbottenmottagningar som specialiserar sig på efterkontroller och uppföljningar av skador eller om kvinnor upplever att något känns fel. Ett fåtal regioner är snabba med uppföljningar och andra har inte den möjligheten och mycket riskerar falla mellan stolarna. Många regioner har inte tillräckligt med kompetens och inte heller rutin för att erbjuda specialistremiss eller second opinion vid misstanke om skada. Detta leder till mycket onödigt lidande och stora ekonomiska följder både för individ och samhälle. Hur ser er regionala eftervårdsstruktur ut idag?
Svar: Alla föräldrar ska kunna lita på att de får en trygg och säker förlossning. En sammanhållen kedja, från barnmorskemottagningen genom förlossningen och vidare till barnavårdscentralen, där familjerna lär känna barnmorskorna, är en viktig faktor för en god föräldraupplevelse. Projektet Min barnmorska har varit lyckosamt, men enbart nått en liten del av regionens gravida. Vi vill bygga ut förlossningsvården med den inriktningen. Vänsterpartiet vill förstärka förlossningsvården så det finns en tillgänglig barnmorska per kvinna i aktivt förlossningsarbete.
11. Kommer ni att satsa särskilt på eftervården?
Svar: Vänsterpartiet vill bygga ut förlossningsvården där grunden är en sammanhållenvårdkedja genom graviditet, förlossning och eftervård. Många positiva projekt har bedrivits inom eftervården, dock har de inte permanentas då statliga medel oftast gått till att förbättra själva förlossningen. För att förlossningsupplevelsen ska bli positiv och kvinnan ska få rätt till ett fortsatt hälsosamt och friskt liv krävs att eftervården fungerar tillfredsställande och att alla ”problem” nogsamt följs upp och tas på allvar. En sammanhållen vårdkedja erbjuder också en tillförlitlig eftervård.
12. Vad kommer ni att vilja satsa på inom eftervården i er region?
Svar: Vi vill omedelbart tillföra 1000 nya förlossningsplatser, samt förbättra arbetsvillkoren för personal som jobbar inom förlossningsvården genom arbetsmodeller med kortare arbetstid och fler kollegor – detta som en del i satsningen av att föräldrar ska känna sig trygga också under eftervårdstiden. Vi behöver bygga upp amningskunskaper i hela regionen samt se till att det finns resurser att vårda och upptäcka behov hos den nyblivna mamman, inte bara hos barnet. Kvinnans hälsa skulle också kunna få mer uppmärksamhet i de s k utökade hembesöksprogrammen som finns i vissa områden i regionen.
Barnmorskors arbetsmiljö
13. Arbetsmiljön inom förlossningsvården har allvarliga brister och det drabbar i förlängningen de födande och deras familjer, visar flera studier. Barnmorskorna hinner inte stanna hos de födande utan måste springa mellan rummen, hinner inte ta rast eller knappt gå på toaletten. Det är ett oroväckande högt arbetstempo med höga krav och för lite personal. Förlossningsavdelningarna och eftervården slår gång på gång larm om att de inte hinner med, med ökad risk att patientsäkerheten äventyras och skador som följd. Istället för att värna om kvinnans egna önskemål blir vården medikaliserad med standardiserade rutiner istället för individanpassad vård. Alla kvinnor blir sjukfall i den moderna förlossningsfabriken. Barnmorskor som älskar sina arbeten slutar av utmattning och upplever att de inte kan stå för den undermåliga vård som systemet tvingar dem att leverera och ingen vill ta vakanta tjänster. Av 45 nyutexaminerade barnmorskor var det 3 som kunde tänka sig arbete på förlossning enligt nya studier. Lön dvs ersättning för utfört arbete är för låg, likaså grundbemanningen. Med bemanningspersonal som lösning skenar kostnaderna samtidigt som laganda, samverkan i ett tryggt och känt arbetslag försvinner. Kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?
Svar: Ja.
14. Hur kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?
Svar: Vi har föreslagit sex timmars arbetsdag inom förlossningen, detta för att personalen ska kunna ha ordentlig återhämtning mellan arbetspassen. Vi vill även införa en personalmiljard, som bland annat ska gå till att höja ingångslöner för specialistsjuksköterskor och undersköterskor samt erbjuda betald specialistutbildning. Därtill vill vi införa ett system med permanenta lönetrappor för personal som kvarstannar i verksamheten för att säkerställa en god löneutveckling, samt ge mer resurser till akutsjukhusen så att mer personal kan anställas och fler vårdplatser öppnas.
15.Vad har ni för planer för att en barnmorska i er region ska kunna arbeta enligt principen “en barnmorska - en födande”?
Svar: Vi vill att alla ska ha rätt till egen barnmorska i det aktiva förlossningsarbetet.
Patientlagen
16. Patientlagen infördes år 2015 med syftet att förbättra patienters ställning och rättigheter. Att bli fråntagen sin autonomi och inte längre fritt kunna bestämma över sin kropp eller att uppleva en avhumaniserande behandling under födandet är brott mot mänskliga rättigheter. I vår senaste rapport, Mörkertalet, uppmärksammar vi att det finns brister i patientlagens implementering och efterlevnad, vilket leder till att patienters rättigheter inte värnas. Det finns i nuläget inte ens ett system för att mäta efterlevnaden av patientlagen och därmed säkra rätten till självbestämmande, samtycke och delaktighet i vården. Myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys gör samma slutsats och rekommenderar regeringen att ta initiativ till att förtydliga patientlagen avseende vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad samt dess innehåll. Kommer ni att säkerställa patientlagens efterlevnad?
Svar: Självklart ska lagar efterföljas.
17. Rapporten Mörkertalets vittnesmål är indelade per region. Analysen visade att kvinnorna upplever främst brist på inhämtande av samtycke samt att de saknar stöd och respektfullt bemötande. Att förlora sin autonomi och inte bli lyssnad på samt att inte tillåtas vara delaktig i sin vård är ytterligare huvudteman. Hur kommer ni att säkerställa att patientlagen efterlevs på era kliniker och mottagningar?
Svar: Vi skulle kunna ge patientnämnden i uppdrag att särskilt följa detta under ett år.
18. Hur planerar ni att informera medborgarna med korrekt information om patienters rättigheter, rådande rutiner och möjligheten till att göra val inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?
Svar: Detta skulle också kunna vara ett uppdrag för patientnämnden.
Samverkan med patienter
19. Vikten av samverkan mellan vård och patientrepresentanter för att åstadkomma förbättring finns dokumenterad inom flera olika projekt, bland annat inom kvinnohälsa och förlossningsvård. Vården bör utformas tillsammans med de som kommer att använda sig av den. Att inte ta vara på patienternas kunskap och engagemang är inte längre hållbart, när studier visar att samverkan kan leda till förbättring och förändring i vården. Patienter har möjlighet att ta ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att patienten ska få en möjlighet att delta i sin egen vård och behandling. Trots försök att göra vården mer patientinvolverad kvarstår utmaningar och initiativ saknas i många regionerna. Har ni samarbete med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?
Svar: Vi har inget särskilt samarbete med några organiserade patientrepresentanter, men vi blir ständigt kontaktade av patienter, gravida eller nyblivna föräldrar som vill dela med sig av sina erfarenheter. Detta är mycket viktiga kontakter för oss som förtroendevalda.
20. Hur planerar ni att utveckla samverkan med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?
Svar: Vi är öppna för samarbete med patientrepresentanter och vi har kontakt med många olika patientorganisationer på regelbunden basis. Oftast är det patientorganisationerna som kontaktar oss för att träffas med särskilda punkter som de vill diskutera.
Moderaterna
Region Stockholm
Satsningar
1. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen har sedan 2015 överenskommelser om insatser för en förbättrad förlossningsvård och för kvinnors hälsa. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna. Flera regioner har dock inte uppvisat någon utveckling mot angivet mål och riktade medel har inte redovisats tillfredsställande. Kommer ni att investera i mödrahälso-, förlossnings- och eftervård i er region?
Svar: Region Stockholm satsar 550 miljoner kronor under en treårsperiod för att stärka förlossningsvården i länet. Satsningen har fått namnet åttapunktsprogrammet och målet med förändringen är tydligt: bättre arbetsmiljö, mindre stress för medarbetarna på förlossningsklinikerna och samtidigt ökad trygghet för de födande. Varje klinik utvecklar sin verksamhet så att den passar sina förutsättningar och behov.
2. Bland målen som SKR och regeringen är överens om att arbeta med berörs flera områden där vi inte har sett någon förbättring. Det saknas i flera regioner t.ex. amningsmottagningar, bäckenbottenmottagningar, adekvat bemanning med relevant kompetens, trygghet för föräldrar gällande vårdplatser och vårdformer som ger kontinuitet genom graviditet till förlossning och eftervård. Vad kommer ni vilja satsa på i er region?
Svar: Vi vill fortsätta arbetet med att stärka eftervården. I Stockholm driver regionen sex amningsmottagningar och därtill finns flera som drivs fristående. Bäckenbottensmottagningar finns bland annat på Danderyds sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Södersjukhuset och Södertälje sjukhus. Region Stockholm har också arbetat med alternativa vårdmodeller enligt ett caseload-baserat arbetssätt, där samma medarbetare har ansvar för vården före, under och efter graviditet. För närvarande erbjuds vårdformen på BB Karolinska Huddinge. Vi kommer fortsatt att satsa på detta.
Vårdkedjan
3. Som komplement till överenskommelsen om att satsa på en förbättrad förlossningsvård har SKR och regeringen en tilläggsöverenskommelse för åren 2021-2022 om bl.a. “att utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserat på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård”. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna, varav 445 miljoner medel från tilläggsöverenskommelsen. Flera regioner har dock inte visat någon utveckling mot angivet mål om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja från graviditet till förlossning och eftervård. Kommer ni att driva förbättringsarbetet enligt SKR och regeringens överenskommelse om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserad på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård?
Svar: Ja.
4. Internationell forskning visar att både medicinska och psykologiska utfall gynnas av en kontinuerlig vårdkedja kring den gravida. En vårdform som ger en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja med barnmorskekontinuitet och relationell vård är Caseload Midwifery. Vårdformen har bedrivits i Region Stockholm sedan 2018 och är i ett par andra regioner i uppstartsfas. Hur kommer ni att förbättra kontinuiteten och den sammanhållna vårdkedjan i er region genom graviditet till förlossning och eftervård?
Svar: I november 2021 beslutade vi att projektet sammanhållen vårdkedja under graviditet, förlossning och eftervård (Min Barnmorska), som vårdformen kallas i Region Stockholm, ska permanenteras och kunna erbjudas i hela regionen. Tidigare har det enbart funnits på BB Karolinska Huddinge men nu kommer alla förlossningar i Stockholm att kunna starta denna vårdform. Redan under hösten 2022 påbörjas exempelvis arbetet med att införa Min barnmorska på Danderyds förlossning.
5. När kommer vi att se resultat av ert förbättringsarbete?
Svar: Ett kvitto på att många födande i Stockholm är nöjda och trygga med sin förlossning syns i graviditetsenkäten, där kvinnor får svara på frågor innan, precis efter och ett år efter sin förlossning. Vi är medvetna om at det inte är ett perfekt mått men enkäten ger en indikation på att förlossningsvården i Stockholm förbättrats över tid. I Stockholm svarade i år 74 procent att man i hög grad fått sina vårdbehov tillgodosedda under graviditet, förlossning och eftervård – en ökning från 63 procent under 2021. Nästan nio av tio svarar också att en barnmorska var närvarande i förlossningsrummet i den utsträckning man önskade.
Barnafödande och eftervård
6. Anser ni att alla gravida i er region ska ha möjlighet att få bestämma på vilket sätt de föder barn?
Svar: Ja.
7. Idag är möjligheten att föda med kejsarsnitt på annat än medicinsk grund svårt att få beviljad och regionernas riktlinjer skiljer sig markant. Anledningarna till att vilja föda med så kallat elektivt kejsarsnitt varierar och kan handla om en önskan om att bestämma över sin egen kropp, tidigare traumatisk förlossningsupplevelse, övergreppshistorik, negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd vid en vaginal födsel eller förlossningsrädsla. Det finns inte någon generell rutin inom mödrahälsovården för att identifiera förlossningsrädsla och effekten av det individualiserade stöd som kan erbjudas vid specialenheter kan inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda resultatet, enligt SBU, 2021. I praktiken innebär det att den gravida i bästa fall får ett kejsarsnitt beviljat så sent som i vecka 36, eller i värsta fall tvingas att genomgå en vaginal förlossning mot sin vilja. Väntetiden och osäkerheten leder till otrygghet, stress och oro under graviditeten, och leder för många till psykisk ohälsa. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda med elektivt kejsarsnitt?
Svar: Vi vill att den födandes önskemål ska styra förlossningen. Ingen ska tvingas föda på ett visst sätt. I Region Stockholm finns rutiner på plats för när elektiva kejsarsnitt beviljas. Kejsarsnitt på grund av förlossningsrädsla tas upp med barnmorska på MVC som skickar en remiss till en auroramottagning, där särskild kompetens finns för samtal, stöd och planering av förlossning för födande som känner oro.
8. Idag är möjligheten till att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor ytterst begränsad i Sverige. Anledningarna till att vilja föda hemma varierar och kan handla om en önskan att bestämma över sin egen kropp, tidigare negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd eller önskan om att få en äkta individualiserad vård. Efterfrågan ökar och eftersom det finns bristande tillgång på hembarnmorskor som dessutom som huvudregel finansieras av familjerna själva, väljer en del att föda hemma utan barnmorskestöd. Mellan 2002 och 2019 finansierades hembarnmorska av Region Stockholm för kvinnor som uppfyllde kriterier om att vara lågriskföderska och bo inom ett visst avstånd till sjukhus. Under denna period var 95% av hemfödslarna okomplicerade förlossningar med frisk mor och friskt barn. De övriga 5% var okomplicerade överföringar till sjukhus, oftast för att mamman var trött eller ville ha mer smärtlindring. Ingen annan vårdform har i studier så hög andel nöjda födande och så få komplikationer eller förlossningsskador. Internationellt uppmuntras hemfödslar både av medicinska såväl som ekonomiska skäl för den stora andelen av kvinnor med komplikationsfria graviditeter som inte behöver högspecialiserad vård. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor?
Svar: I dag finns möjlighet till hemförlossning i Stockholm genom Karolinska Universitetssjukhuset som erbjuder hemfödslar inom vårdformen ”min barnmorska”.
9. Hur kommer ni att ge kvinnor möjlighet att välja förlossningssätt?
Svar: I dagsläget erbjuds alla förlossningssätt inom Region Stockholm. Verksamheterna utvärderas kontinuerligt för att säkerställa en god kvalitet och att födande i Stockholm ska ha möjlighet att göra informerade val om hur de vill föda.
10. Det ser väldigt olika ut i landet med eftervård och en väl fungerande vårdkedja. Vissa regioner kan exempelvis ge möjlighet att föda hemma, att föda i vatten eller att ha samma barnmorska hela vägen. Platsbristen i sig gör att många kvinnor skickas hem för tidigt efter en förlossning utan att få möjlighet till bedömning eller samtal. Ett fåtal regioner har amningsmottagningar, men tendensen att stänga ner är högre än att öppna nya. Vissa har bäckenbottenmottagningar som specialiserar sig på efterkontroller och uppföljningar av skador eller om kvinnor upplever att något känns fel. Ett fåtal regioner är snabba med uppföljningar och andra har inte den möjligheten och mycket riskerar falla mellan stolarna. Många regioner har inte tillräckligt med kompetens och inte heller rutin för att erbjuda specialistremiss eller second opinion vid misstanke om skada. Detta leder till mycket onödigt lidande och stora ekonomiska följder både för individ och samhälle. Hur ser er regionala eftervårdsstruktur ut idag?
Svar: Inom region Stockholm finns ett antal amningsmottagningar och bäckenbottenmottagningar samt möjligheter att välja förlossningssätt och ha samma barnmorska hela vägen. Flera nya amningsmottagningar har öppnats under mandatperioden. Under våren 2023 öppnar en ny förlossning på St Görans sjukhus som fullt utbyggd kommer att ta emot 4000 födande per år, vilket kommer att minska trycket på övriga förlossningar i Stockholm. Förbättrade processer i kedjan Graviditet-Förlossning-Eftervård är en del av regionen åtgärdsprogram för att förbättra förlossningsvården som presenterades 2021.
11. Kommer ni att satsa särskilt på eftervården?
Svar: Ja.
12. Vad kommer ni att vilja satsa på inom eftervården i er region?
Svar: Fortsatt säkerställa att förlossningskliniker och mödravård har en stabil finansiering så att en bra uppföljning efter graviditet och förlossning kan ske.
Barnmorskors arbetsmiljö
13. Arbetsmiljön inom förlossningsvården har allvarliga brister och det drabbar i förlängningen de födande och deras familjer, visar flera studier. Barnmorskorna hinner inte stanna hos de födande utan måste springa mellan rummen, hinner inte ta rast eller knappt gå på toaletten. Det är ett oroväckande högt arbetstempo med höga krav och för lite personal. Förlossningsavdelningarna och eftervården slår gång på gång larm om att de inte hinner med, med ökad risk att patientsäkerheten äventyras och skador som följd. Istället för att värna om kvinnans egna önskemål blir vården medikaliserad med standardiserade rutiner istället för individanpassad vård. Alla kvinnor blir sjukfall i den moderna förlossningsfabriken. Barnmorskor som älskar sina arbeten slutar av utmattning och upplever att de inte kan stå för den undermåliga vård som systemet tvingar dem att leverera och ingen vill ta vakanta tjänster. Av 45 nyutexaminerade barnmorskor var det 3 som kunde tänka sig arbete på förlossning enligt nya studier. Lön dvs ersättning för utfört arbete är för låg, likaså grundbemanningen. Med bemanningspersonal som lösning skenar kostnaderna samtidigt som laganda, samverkan i ett tryggt och känt arbetslag försvinner. Kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?
Svar: Under hösten 2021 lade vi ett åtgärdspaket för att möta barnmorskornas krav på bättre arbetsmiljö i förlossningsvården. Paketet omfattar åtta punkter med åtgärder; en födande per barnmorska, arbetsplatsrotation, ökad läkarbemanning, förbättrade processer i kedjan Graviditet-Förlossning-Eftervård, kompetensstege, handledning och mentorskap, utvärdering av 24/7-avtalet och uppgiftsväxling för servicepersonal.
14. Hur kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?
Svar: Den nu pågående satsningen omfattar om 550 miljoner kronor över en period om tre år.
15.Vad har ni för planer för att en barnmorska i er region ska kunna arbeta enligt principen “en barnmorska - en födande”?
Svar: En barnmorska per födande införs just nu i Region Stockholm med målet att det ska vara infört i hela regionen under hösten 2022.
Patientlagen
16. Patientlagen infördes år 2015 med syftet att förbättra patienters ställning och rättigheter. Att bli fråntagen sin autonomi och inte längre fritt kunna bestämma över sin kropp eller att uppleva en avhumaniserande behandling under födandet är brott mot mänskliga rättigheter. I vår senaste rapport, Mörkertalet, uppmärksammar vi att det finns brister i patientlagens implementering och efterlevnad, vilket leder till att patienters rättigheter inte värnas. Det finns i nuläget inte ens ett system för att mäta efterlevnaden av patientlagen och därmed säkra rätten till självbestämmande, samtycke och delaktighet i vården. Myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys gör samma slutsats och rekommenderar regeringen att ta initiativ till att förtydliga patientlagen avseende vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad samt dess innehåll. Kommer ni att säkerställa patientlagens efterlevnad?
Svar: Ja.
17. Rapporten Mörkertalets vittnesmål är indelade per region. Analysen visade att kvinnorna upplever främst brist på inhämtande av samtycke samt att de saknar stöd och respektfullt bemötande. Att förlora sin autonomi och inte bli lyssnad på samt att inte tillåtas vara delaktig i sin vård är ytterligare huvudteman. Hur kommer ni att säkerställa att patientlagen efterlevs på era kliniker och mottagningar?
Svar: En handlingsplan med ett antal aktiveter som ska bidra till att stärka och stödja det regionala patientsäkerhetsarbetet, både på en övergripande nivå och hos de enskilda vårdgivarna i regionen är på plats sedan 2020.
18. Hur planerar ni att informera medborgarna med korrekt information om patienters rättigheter, rådande rutiner och möjligheten till att göra val inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?
Svar: Det är främst inom mödravården som man i Stockholm får information om detta. Tillsammans med sin barnmorska gör den födande val av förlossningsklinik och i slutet av graviditeten sammanfattar man tillsammans information om medicinsk bakgrund, hur graviditeten har varit, förväntningar inför födandet och tankar kring amning som förs in i den födandes journal. Vid samtycke delas sedan denna information med den förlossning som den födande kommer till. Som komplement till detta kan den födande även välja att skriva ett eget förlossningsbrev med tankar och önskemål.
Förutom den regionala handlingsplanen om patientsäkerhet finns även patientvägledare på alla sjukhus. Till patientvägledaren kan man vända sig om man inte känner att man fått rätt kontakt, information eller har synpunkter på vården och behöver prata med någon som är opartisk.
Samverkan med patienter
19. Vikten av samverkan mellan vård och patientrepresentanter för att åstadkomma förbättring finns dokumenterad inom flera olika projekt, bland annat inom kvinnohälsa och förlossningsvård. Vården bör utformas tillsammans med de som kommer att använda sig av den. Att inte ta vara på patienternas kunskap och engagemang är inte längre hållbart, när studier visar att samverkan kan leda till förbättring och förändring i vården. Patienter har möjlighet att ta ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att patienten ska få en möjlighet att delta i sin egen vård och behandling. Trots försök att göra vården mer patientinvolverad kvarstår utmaningar och initiativ saknas i många regionerna. Har ni samarbete med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?
Svar: Region Stockholm har genom sin tjänst Vårdgivarguiden utvecklat stöd och verktyg för patientsamverkan som regionens verksamheter kan använda sig av. Sedan våren 2020 har det varit möjligt för patienter att när de lämnar in sina synpunkter eller klagomål till patientnämnden i Region Stockholm, också föreslå idéer och innovationer för att förbättra vården. Ett förslag som en vårdgivare konkret tagit till sig handlar om att neonatalavdelningar borde vara byggda så att möjlighet finns för föräldrarna att sova bredvid sitt barn. Från sjukhuset berättar man att det precis är så man nu bygger. Rummen kallas för familjerum och hela familjen bor där under vårdtiden.
20. Hur planerar ni att utveckla samverkan med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?
Svar: Förutom nu pågående insatser planeras särskilda fokusgrupper för födande och andra parter inom ramen för den regionala förlossningssamordnarens uppdrag.
Kristdemokraterna
Region Stockholm
Satsningar
1. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen har sedan 2015 överenskommelser om insatser för en förbättrad förlossningsvård och för kvinnors hälsa. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna. Flera regioner har dock inte uppvisat någon utveckling mot angivet mål och riktade medel har inte redovisats tillfredsställande. Kommer ni att investera i mödrahälso-, förlossnings- och eftervård i er region?
Svar: Ja, i Region Stockholm har vi gjort stora satsningar för att förbättra mödra- och förlossningsvården. Vi satsar 550 miljoner kronor extra under tre år för att finansiera en barnmorska per födande, arbetsrotation, kompetens- och karriärmodeller, handledning och mentorskap, arbetstidsmodellens tillämpning ska utvärderas och servicepersonal ska ta över uppgifter som att städa rum och flytta sängar.
2. Bland målen som SKR och regeringen är överens om att arbeta med berörs flera områden där vi inte har sett någon förbättring. Det saknas i flera regioner t.ex. amningsmottagningar, bäckenbottenmottagningar, adekvat bemanning med relevant kompetens, trygghet för föräldrar gällande vårdplatser och vårdformer som ger kontinuitet genom graviditet till förlossning och eftervård. Vad kommer ni vilja satsa på i er region?
Svar: Vi behöver följa upp satsningarna som nu genomförs, inte minst en barnmorska per födande. Vi ser också ett behov utav att stärka eftervården. KD Stockholm vill bland annat att alla nyblivna mammor ska erbjudas uppföljande hälsosamtal samt att en mamma-rehab-check.
Vårdkedjan
3. Som komplement till överenskommelsen om att satsa på en förbättrad förlossningsvård har SKR och regeringen en tilläggsöverenskommelse för åren 2021-2022 om bl.a. “att utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserat på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård”. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna, varav 445 miljoner medel från tilläggsöverenskommelsen. Flera regioner har dock inte visat någon utveckling mot angivet mål om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja från graviditet till förlossning och eftervård. Kommer ni att driva förbättringsarbetet enligt SKR och regeringens överenskommelse om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserad på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård?
Svar: Ja, se svar på föregående fråga. Vi har även beslutat om att permanenta och utöka den uppskattade vårdformen ”min barnmorska” (Caseload Midwifery) som vänder sig till förlossningsrädda. Därutöver vill vi införa Nationella riktlinjer för att förebygga förlossningsskador och säkra kompetensutveckling bland vårdpersonalen.
4. Internationell forskning visar att både medicinska och psykologiska utfall gynnas av en kontinuerlig vårdkedja kring den gravida. En vårdform som ger en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja med barnmorskekontinuitet och relationell vård är Caseload Midwifery. Vårdformen har bedrivits i Region Stockholm sedan 2018 och är i ett par andra regioner i uppstartsfas. Hur kommer ni att förbättra kontinuiteten och den sammanhållna vårdkedjan i er region genom graviditet till förlossning och eftervård?
Svar: Ja, vi utökar och permanentar vårdformen Caseload Midwifery (min barnmorska) så att den ska erbjudas i hela regionen. Tidigare har det enbart funnits på BB Karolinska Huddinge men nu kommer alla förlossningar i Stockholm att kunna erbjuda denna vårdform.
5. När kommer vi att se resultat av ert förbättringsarbete?
Svar: Så snart som möjligt. Reformerna som vi nämner ovan håller på att implementeras nu och under 2023 öppnar en förlossningsklinik på St Görans sjukhus för att avlasta övriga kliniker i regionen. Vi följer också kontinuerligt upp resultaten som framkommer av graviditetsenkäten.
Barnafödande och eftervård
6. Anser ni att alla gravida i er region ska ha möjlighet att få bestämma på vilket sätt de föder barn?
Svar: Ja.
7. Idag är möjligheten att föda med kejsarsnitt på annat än medicinsk grund svårt att få beviljad och regionernas riktlinjer skiljer sig markant. Anledningarna till att vilja föda med så kallat elektivt kejsarsnitt varierar och kan handla om en önskan om att bestämma över sin egen kropp, tidigare traumatisk förlossningsupplevelse, övergreppshistorik, negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd vid en vaginal födsel eller förlossningsrädsla. Det finns inte någon generell rutin inom mödrahälsovården för att identifiera förlossningsrädsla och effekten av det individualiserade stöd som kan erbjudas vid specialenheter kan inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda resultatet, enligt SBU, 2021. I praktiken innebär det att den gravida i bästa fall får ett kejsarsnitt beviljat så sent som i vecka 36, eller i värsta fall tvingas att genomgå en vaginal förlossning mot sin vilja. Väntetiden och osäkerheten leder till otrygghet, stress och oro under graviditeten, och leder för många till psykisk ohälsa. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda med elektivt kejsarsnitt?
Svar: Det är och ska vara upp till hälso- och sjukvårdspersonalen i samråd med den födande kvinnan att avgöra detta. Vi har dock beslutat om att utöka och permanentera vårdformen ”min barnmorska” som riktar sig till förlossningsrädda.
8. Idag är möjligheten till att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor ytterst begränsad i Sverige. Anledningarna till att vilja föda hemma varierar och kan handla om en önskan att bestämma över sin egen kropp, tidigare negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd eller önskan om att få en äkta individualiserad vård. Efterfrågan ökar och eftersom det finns bristande tillgång på hembarnmorskor som dessutom som huvudregel finansieras av familjerna själva, väljer en del att föda hemma utan barnmorskestöd. Mellan 2002 och 2019 finansierades hembarnmorska av Region Stockholm för kvinnor som uppfyllde kriterier om att vara lågriskföderska och bo inom ett visst avstånd till sjukhus. Under denna period var 95% av hemfödslarna okomplicerade förlossningar med frisk mor och friskt barn. De övriga 5% var okomplicerade överföringar till sjukhus, oftast för att mamman var trött eller ville ha mer smärtlindring. Ingen annan vårdform har i studier så hög andel nöjda födande och så få komplikationer eller förlossningsskador. Internationellt uppmuntras hemfödslar både av medicinska såväl som ekonomiska skäl för den stora andelen av kvinnor med komplikationsfria graviditeter som inte behöver högspecialiserad vård. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor?
Svar: I Region Stockholm finns det möjlighet att söka tilläggsuppdrag för hemförlossning. Karolinska har fått godkänt ett sådant uppdrag och därmed finns möjligheten till hemförlossning i regionen. Däremot kan eller bör vi inte från politikens sida tvinga vårdgivare och förlossningskliniker att erbjuda detta om man inte anser det vara patientsäkert.
9. Hur kommer ni att ge kvinnor möjlighet att välja förlossningssätt?
Svar: Idag erbjuds alla förlossningssätt i Region Stockholm och en övervägande majoritet (över 90% år 2021) får föda på den förlossningsklinik som man har valt.
10. Det ser väldigt olika ut i landet med eftervård och en väl fungerande vårdkedja. Vissa regioner kan exempelvis ge möjlighet att föda hemma, att föda i vatten eller att ha samma barnmorska hela vägen. Platsbristen i sig gör att många kvinnor skickas hem för tidigt efter en förlossning utan att få möjlighet till bedömning eller samtal. Ett fåtal regioner har amningsmottagningar, men tendensen att stänga ner är högre än att öppna nya. Vissa har bäckenbottenmottagningar som specialiserar sig på efterkontroller och uppföljningar av skador eller om kvinnor upplever att något känns fel. Ett fåtal regioner är snabba med uppföljningar och andra har inte den möjligheten och mycket riskerar falla mellan stolarna. Många regioner har inte tillräckligt med kompetens och inte heller rutin för att erbjuda specialistremiss eller second opinion vid misstanke om skada. Detta leder till mycket onödigt lidande och stora ekonomiska följder både för individ och samhälle. Hur ser er regionala eftervårdsstruktur ut idag?
Svar: Förlossningskliniker och barnmorskemottagningar har ett gemensamt ansvar för eftervården (för kvinnan och barnet) de sju första dagarna efter en förlossning. Det gäller oavsett vilka komplikationer som uppstår under förlossningen eller tiden efter förlossningen. Om allvarliga komplikationer uppstår finns specialistmottagningar av olika slag, exempelvis bäckenbottencentrum/bäckenbottenmottagning och auroramottagningar (som tar emot kvinnor som känner stark oro och rädsla under graviditeten och inför att föda). Vid Södersjukhuset finns även en specialistmottagning vid komplicerad amning. Hit kommer man när stödet i primärvården inte räcker till.
Barnmorskemottagningens ansvar fortsätter sedan upp till sexton veckor efter förlossningen. En insats som erbjuds är att barnmorskan ringer upp den nyförlösta kvinnan senast två veckor efter förlossningen för att erbjuda samtal om förlossningsupplevelsen, ge amningsstöd, samtala om kvinnans egen hälsa samt vid behov hänvisa till rätt vårdnivå. Barnmorskemottagningarna erbjuder alla kvinnor eftervårdsbesök efter förlossningen samt eftervårdsgrupper. Vid de här besöken tas frågor såsom bäckenbottens anatomi och fysiologi, knipövningar samt fysisk aktivitet efter förlossning upp. Det har dock tidigare inte kunnat hållas så många eftervårdsgrupper på grund av pandemin.
Mödrahälsovårdsenheten, som är en kunskapsorganisation för barnmorskemottagningarna, har utvecklat riktlinjer som gäller för det individuella eftervårdsbesöket. Kvinnan ska erbjudas en gynekologisk undersökning samt en fördjupad uppföljning av graviditets- och förlossningsupplevelsen. Även frågor om den fysiska och psykiska hälsan ska tas upp liksom stöd kring amning samt preventivmedelsrådgivning.
Vad gäller amningsmottagningar har alla 110 barnavårdscentraler i länet ett uppdrag att stödja i basal amningsrådgivning efter första veckan. På nio barnavårdscentraler, fördelade över länet (den nionde startar under hösten), finns ett särskilt tilläggsuppdrag om utökat amningsstöd. De nio barnavårdscentralerna ska samverka med alla andra BVC så att alla kvinnor kan få stöd oavsett på vilken BVC barnet är listat. Spridningen och antalet mottagningar är enligt den förhoppning och plan som fanns när uppdraget inrättades. Som en följd av att tilläggsuppdraget inrättades för några år sedan har uppdragsinitierade högskoleutbildningar erbjudits för att snabbt möjliggöra för mottagningarna att ha rätt kompetens.
11. Kommer ni att satsa särskilt på eftervården?
Svar: Ja, vi vill att alla nyblivna mammor ska erbjudas uppföljande hälsosamtal samt en mamma-rehab-check.
12. Vad kommer ni att vilja satsa på inom eftervården i er region?
Svar: Ja, se svar på tidigare frågor.
Barnmorskors arbetsmiljö
13. Arbetsmiljön inom förlossningsvården har allvarliga brister och det drabbar i förlängningen de födande och deras familjer, visar flera studier. Barnmorskorna hinner inte stanna hos de födande utan måste springa mellan rummen, hinner inte ta rast eller knappt gå på toaletten. Det är ett oroväckande högt arbetstempo med höga krav och för lite personal. Förlossningsavdelningarna och eftervården slår gång på gång larm om att de inte hinner med, med ökad risk att patientsäkerheten äventyras och skador som följd. Istället för att värna om kvinnans egna önskemål blir vården medikaliserad med standardiserade rutiner istället för individanpassad vård. Alla kvinnor blir sjukfall i den moderna förlossningsfabriken. Barnmorskor som älskar sina arbeten slutar av utmattning och upplever att de inte kan stå för den undermåliga vård som systemet tvingar dem att leverera och ingen vill ta vakanta tjänster. Av 45 nyutexaminerade barnmorskor var det 3 som kunde tänka sig arbete på förlossning enligt nya studier. Lön dvs ersättning för utfört arbete är för låg, likaså grundbemanningen. Med bemanningspersonal som lösning skenar kostnaderna samtidigt som laganda, samverkan i ett tryggt och känt arbetslag försvinner. Kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?
Svar: Ja, är uppe i arbetet att genomföra de satsningar som nämns ovan. Ytterligare resurser kan behöva riktas framöver.
14. Hur kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?
Svar: Satsningar har gjorts på kunskaps- och kompetenshöjande insatser. Satsningar har också genomförts på förbättrade lärandemiljöer under praktiken till barnmorska liksom även så kallad arbetsuppgiftsväxling (för att övriga personalkategorier ska kunna avlasta barnmorskorna). I budget för 2022 gjorde vi även en satsning på 100 miljoner kronor till bättre arbetsmiljö och hälsa för vårdens medarbetare. Projektet kring en sammanhållen vårdkedja, som implementerades som ett tilläggsuppdrag i vårdval förlossning, syftar också till att skapa en möjlighet för barnmorskor att arbeta på ett annorlunda vis än traditionell förlossningsvård.
15.Vad har ni för planer för att en barnmorska i er region ska kunna arbeta enligt principen “en barnmorska - en födande”?
Svar: En barnmorska per födande ska bli verklighet i Region Stockholm. För att förlossningsklinikerna ska kunna genomföra dessa förslag har ersättningarna. I ett första steg har vi utökat budgetramen med 100 miljoner kronor.
Patientlagen
16. Patientlagen infördes år 2015 med syftet att förbättra patienters ställning och rättigheter. Att bli fråntagen sin autonomi och inte längre fritt kunna bestämma över sin kropp eller att uppleva en avhumaniserande behandling under födandet är brott mot mänskliga rättigheter. I vår senaste rapport, Mörkertalet, uppmärksammar vi att det finns brister i patientlagens implementering och efterlevnad, vilket leder till att patienters rättigheter inte värnas. Det finns i nuläget inte ens ett system för att mäta efterlevnaden av patientlagen och därmed säkra rätten till självbestämmande, samtycke och delaktighet i vården. Myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys gör samma slutsats och rekommenderar regeringen att ta initiativ till att förtydliga patientlagen avseende vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad samt dess innehåll. Kommer ni att säkerställa patientlagens efterlevnad?
Svar: Samtliga vårdgivare är skyldiga att ha upparbetade rutiner för att omhänderta alla patientärenden som inkommer till respektive enhet, direkt eller via patientnämnden. Varje enskild förlossningsenhet/barnmorskeverksamhet/barnavårdscentral ska följa följsamheten till de här rutinerna. Patientärendena, samt de patientsäkerhetshöjande aktiviteter de bidrar till, ger en ökad patientsäkerhet och förbättrar därmed även patienternas och de närståendes upplevelser av vården. På nationell nivå vill Kristdemokraterna revidera och skärpa patientlagen.
17. Rapporten Mörkertalets vittnesmål är indelade per region. Analysen visade att kvinnorna upplever främst brist på inhämtande av samtycke samt att de saknar stöd och respektfullt bemötande. Att förlora sin autonomi och inte bli lyssnad på samt att inte tillåtas vara delaktig i sin vård är ytterligare huvudteman. Hur kommer ni att säkerställa att patientlagen efterlevs på era kliniker och mottagningar?
Svar: Varje vårdgivare måste följa patientlagen och andra krav som ställs på dem. Sedan 2020 finns en handlingsplan med ett antal aktiviteter för att stärka och stödja det regionala patientsäkerhetsarbetet.
18. Hur planerar ni att informera medborgarna med korrekt information om patienters rättigheter, rådande rutiner och möjligheten till att göra val inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?
Svar: Information om patienters rättigheter och gällande lagar går att hitta på 1177.se. Vi ser ständigt över och utökar information som finns på 1177.se.
På barnmorskemottagningarna ges information för att stötta den gravida kvinnan och de blivande föräldrarna. Basprogrammet innehåller information både om de medicinska kontrollerna och rättigheterna kring t.ex. journalföring. Stöd ges i form av kontinuerliga besök, föräldragrupper och samverkan med andra vårdgivare. Informationen kan anpassas utifrån behov av utökad vård och stöd. Barnmorskemottagningarna informerar även om t.ex. vilka ultraljudsmottagningar, förlossningskliniker och barnavårdscentraler som den gravida kvinnan/föräldrarna kan välja mellan. För närvarande väljer den gravida kvinnan förlossningsklinik med barnmorskans hjälp. Men en teknisk lösning är på gång så att kvinnan själv ska kunna göra valet.
Samverkan med patienter
19. Vikten av samverkan mellan vård och patientrepresentanter för att åstadkomma förbättring finns dokumenterad inom flera olika projekt, bland annat inom kvinnohälsa och förlossningsvård. Vården bör utformas tillsammans med de som kommer att använda sig av den. Att inte ta vara på patienternas kunskap och engagemang är inte längre hållbart, när studier visar att samverkan kan leda till förbättring och förändring i vården. Patienter har möjlighet att ta ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att patienten ska få en möjlighet att delta i sin egen vård och behandling. Trots försök att göra vården mer patientinvolverad kvarstår utmaningar och initiativ saknas i många regionerna. Har ni samarbete med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?
Svar: Vi träffar löpande företrädare från olika patientorganisationer. I utvecklingen av sjukvården använder sig Region Stockholm också många gånger utav av referensgrupper bestående av patientföreträdare av olika slag.
20. Hur planerar ni att utveckla samverkan med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?
Svar: Vi ser fortsatt fram emot dialog med patientrepresentanter om dessa frågor.
Centerpartiet
Region Stockholm
Satsningar
1. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen har sedan 2015 överenskommelser om insatser för en förbättrad förlossningsvård och för kvinnors hälsa. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna. Flera regioner har dock inte uppvisat någon utveckling mot angivet mål och riktade medel har inte redovisats tillfredsställande. Kommer ni att investera i mödrahälso-, förlossnings- och eftervård i er region?
Svar: Ja, vi både har och kommer investera i förlossningsvården på många sätt! I Region Stockholm har vi använt både de överenskomna pengarna samt skjutit till än mer. Vi har arbetat för att nå målet om en barnmorska per födande men också många andra insatser för att förbättra förlossningsvården såsom ökad läkarbemanning, arbetsplatsrotation för de barnmorskor som vill, handledning och mentorskap, samt översyn av arbetstidsmodellens tillämpning. Därtill utökade anslag för förlossningsvården om totalt 555,5 miljoner kronor över tre år. Vi har också fattat beslut om att öppna en ny förlossningsklinik på St Görans sjukhus tidigare än planerat samt möjliggjort för alla förlossningskliniker att bedriva upp till 15% av sina förlossningar enligt Caseload Midwifery (Min Barnmorska)-modellen, som innebär att ett team av barnmorskor följer den födande under hela graviditeten, är med vid förlossningen och ger eftervård i hemmet. Vi i Centerpartiet vill skala upp och erbjuda alla som önskar att föda enligt modellen.
2. Bland målen som SKR och regeringen är överens om att arbeta med berörs flera områden där vi inte har sett någon förbättring. Det saknas i flera regioner t.ex. amningsmottagningar, bäckenbottenmottagningar, adekvat bemanning med relevant kompetens, trygghet för föräldrar gällande vårdplatser och vårdformer som ger kontinuitet genom graviditet till förlossning och eftervård. Vad kommer ni vilja satsa på i er region?
Svar: Kvinnosjukvården är generellt eftersatt och det måste vi ändra på. I Region Stockholm finns amningsmottagningar och särskilda bäckenbottenmottagningar, men de behöver mer resurser. Vi kommer verka för en förlossningsvård där den födande får välja mellan hemförlossning, barnmorskeledda förlossningsenheter eller ordinarie förlossningskliniker. Vi vill också att alla som önskar ska få föda enligt Caseload Midwifery (Min Barnmorska) -modellen. Vi vill också införa en nollvision för oupptäckta förlossningsskador samt en eftervårdsgaranti där familjen alltid vet var de ska vända sig vid frågor veckorna efter förlossningen. Vi ser också nyttan av att alla gravida erbjuds besök hos fysioterapeut under och efter graviditet för kunskap kring rörelse under graviditeten för att förebygga smärta och kroppsliga följdverkningar.
Vårdkedjan
3. Som komplement till överenskommelsen om att satsa på en förbättrad förlossningsvård har SKR och regeringen en tilläggsöverenskommelse för åren 2021-2022 om bl.a. “att utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserat på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård”. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna, varav 445 miljoner medel från tilläggsöverenskommelsen. Flera regioner har dock inte visat någon utveckling mot angivet mål om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja från graviditet till förlossning och eftervård. Kommer ni att driva förbättringsarbetet enligt SKR och regeringens överenskommelse om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserad på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård?
Svar: Ja, det kommer vi. Förlossningsvården är eftersatt och håller inte den nivå den borde. Tryggheten för den födande behöver öka och vi vill att alla som önskar ska få föda enligt Min Barnmorska-modellen, även om det är ca 6500 kr dyrare per förlossning så är tryggheten det skapar och de minskade komplikationerna det medför gör det väl värt varje krona. Vi vill ha en förlossningsvård där den födande kan välja mellan hemförlossning, barnmorskeledda förlossningsenheter eller ordinarie förlossningskliniker där vi garanterar en barnmorska per födande. Alla som önskar ska få föda enligt Caseload Midwifery (Min Barnmorska) - modellen. Därtill vill vi införa en eftervårdsgaranti där familjen alltid vet var de ska vända sig vid frågor veckorna efter förlossningen. Alla gravida erbjuds besök hos fysioterapeut under och efter graviditet för kunskap kring rörelse under graviditeten för att förebygga smärta och kroppsliga följdverkningar. Vi vill se en nollvision för oupptäckta förlossningsskador.
4. Internationell forskning visar att både medicinska och psykologiska utfall gynnas av en kontinuerlig vårdkedja kring den gravida. En vårdform som ger en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja med barnmorskekontinuitet och relationell vård är Caseload Midwifery. Vårdformen har bedrivits i Region Stockholm sedan 2018 och är i ett par andra regioner i uppstartsfas. Hur kommer ni att förbättra kontinuiteten och den sammanhållna vårdkedjan i er region genom graviditet till förlossning och eftervård?
Svar: Vi kommer verka för att alla som önskar ska få föda enligt Caseload Midwifery (Min Barnmorska-modellen), även om det är ca 6500 kr dyrare per förlossning så ser vi att tryggheten det skapar och de minskade komplikationerna det medför gör det väl värt varje krona.
5. När kommer vi att se resultat av ert förbättringsarbete?
Svar: Det tar alltid tid innan en politisk prioritering syns på golvet. Verksamheterna behöver tid för att jobba in sig i den nya organisationen. Tillsättningen av en förlossningssamordnare med genuin erfarenhet av förlossningsvård har drivit arbetet framåt på ett mycket positivt sätt. Vi följer kontinuerligt upp kvaliteten både på kort och lång sikt.
Barnafödande och eftervård
6. Anser ni att alla gravida i er region ska ha möjlighet att få bestämma på vilket sätt de föder barn?
Svar: Ja! Vi vill ha en förlossningsvård där den födande kan välja mellan hemförlossning, barnmorskeledda förlossningsenheter eller ordinarie förlossningskliniker.
7. Idag är möjligheten att föda med kejsarsnitt på annat än medicinsk grund svårt att få beviljad och regionernas riktlinjer skiljer sig markant. Anledningarna till att vilja föda med så kallat elektivt kejsarsnitt varierar och kan handla om en önskan om att bestämma över sin egen kropp, tidigare traumatisk förlossningsupplevelse, övergreppshistorik, negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd vid en vaginal födsel eller förlossningsrädsla. Det finns inte någon generell rutin inom mödrahälsovården för att identifiera förlossningsrädsla och effekten av det individualiserade stöd som kan erbjudas vid specialenheter kan inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda resultatet, enligt SBU, 2021. I praktiken innebär det att den gravida i bästa fall får ett kejsarsnitt beviljat så sent som i vecka 36, eller i värsta fall tvingas att genomgå en vaginal förlossning mot sin vilja. Väntetiden och osäkerheten leder till otrygghet, stress och oro under graviditeten, och leder för många till psykisk ohälsa. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda med elektivt kejsarsnitt?
Svar: Det är en svår balansgång eftersom kejsarsnitt är en stor bukoperation (med de risker det medför- och ja, vaginala förlossningar innebär också risker) samtidigt som vi värnar människors frihet att själva välja det som passar dem bäst. Dagens ordning med samtal och medicinsk bedömning tycker vi är bra, men kejsarsnitt bör i stort sett aldrig nekas. Ingen födande ska heller behöva välja kejsarsnitt av oro att det inte kommer finnas plats på förlossningen när det är dags, eller av oro att bli lämnad ensam. Det är av stor vikt att kvinnor med förlossningsrädsla får allt det stöd de behöver i form av samtal med specialistutbildade barnmorskor och med förlossningsläkare för att garanterat bli hörda i sina tankar och rädslor. Vi vill också se över möjligheten att vara garanterad plats på en viss förlossning samt erbjuda alla som vill att föda enligt Min barnmorska-modellen som skapar kontinuitet och trygghet genom hela graviditeten.
8. Idag är möjligheten till att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor ytterst begränsad i Sverige. Anledningarna till att vilja föda hemma varierar och kan handla om en önskan att bestämma över sin egen kropp, tidigare negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd eller önskan om att få en äkta individualiserad vård. Efterfrågan ökar och eftersom det finns bristande tillgång på hembarnmorskor som dessutom som huvudregel finansieras av familjerna själva, väljer en del att föda hemma utan barnmorskestöd. Mellan 2002 och 2019 finansierades hembarnmorska av Region Stockholm för kvinnor som uppfyllde kriterier om att vara lågriskföderska och bo inom ett visst avstånd till sjukhus. Under denna period var 95% av hemfödslarna okomplicerade förlossningar med frisk mor och friskt barn. De övriga 5% var okomplicerade överföringar till sjukhus, oftast för att mamman var trött eller ville ha mer smärtlindring. Ingen annan vårdform har i studier så hög andel nöjda födande och så få komplikationer eller förlossningsskador. Internationellt uppmuntras hemfödslar både av medicinska såväl som ekonomiska skäl för den stora andelen av kvinnor med komplikationsfria graviditeter som inte behöver högspecialiserad vård. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor?
Svar: Ja, Region Stockholm har redan idag (mycket tack vare oss i C) hemförlossning som ett tilläggsuppdrag. Vi vill dock utöka det och ha en förlossningsvård där den födande får välja mellan hemförlossning, barnmorskeledda förlossningsenheter eller ordinarie förlossningskliniker.
9. Hur kommer ni att ge kvinnor möjlighet att välja förlossningssätt?
Svar: Vi verkar för en förlossningsvård där det finns valmöjlighet mellan hemförlossningar, barnmorskeledda förlossningsenheter och ordinarie förlossningskliniker.
10. Det ser väldigt olika ut i landet med eftervård och en väl fungerande vårdkedja. Vissa regioner kan exempelvis ge möjlighet att föda hemma, att föda i vatten eller att ha samma barnmorska hela vägen. Platsbristen i sig gör att många kvinnor skickas hem för tidigt efter en förlossning utan att få möjlighet till bedömning eller samtal. Ett fåtal regioner har amningsmottagningar, men tendensen att stänga ner är högre än att öppna nya. Vissa har bäckenbottenmottagningar som specialiserar sig på efterkontroller och uppföljningar av skador eller om kvinnor upplever att något känns fel. Ett fåtal regioner är snabba med uppföljningar och andra har inte den möjligheten och mycket riskerar falla mellan stolarna. Många regioner har inte tillräckligt med kompetens och inte heller rutin för att erbjuda specialistremiss eller second opinion vid misstanke om skada. Detta leder till mycket onödigt lidande och stora ekonomiska följder både för individ och samhälle. Hur ser er regionala eftervårdsstruktur ut idag?
Svar: Eftervårdsstrukturen kan tyvärr upplevas som otydligt och vi vill därför införa en eftervårdsgaranti så att det aldrig råder osäkerhet kring var den nyblivna familjen ska vända sig vid frågor eller funderingar. I Region Stockholm är det idag så att den första veckan efter förlossningen har förlossningskliniken och barnmorskemottagningen ett gemensamt ansvar för eftervården, därefter är det barnmorskemottagningen som har ansvaret i 16 veckor. Alla nyförlösta får ett samtal från dem för att få möjlighet att samtala om förlossningsupplevelsen, ge amningsstöd, samtala om kvinnans egen hälsa samt vid behov hänvisa till annan vårdnivå. Alla erbjuds dessutom ett eftervårdsbesök. I Stockholm har vi amningsmottagningar som är kopplade till BVC för mer amningsstöd än vanliga BVC kan ge. Vi har också särskilda bäckenbottenmottagningar där flera olika vårdprofessioner samarbetar.
11. Kommer ni att satsa särskilt på eftervården?
Svar: Ja, men också på att förebygga så att färre behöver drabbas av en skada. Idag får mer än hälften av alla kvinnor en muskelbristning i bäckenbotten i samband med förlossning. Det är oacceptabelt och måste minska. Dessutom måste vården bli betydligt bättre på att upptäcka skador. Vi vill införa en nollvision för oupptäckta förlossningsskador. Vi vill att kvinnor snabbare får tillgång till vård och behandling av förlossningsskador. Det ökar inte bara möjligheten till ett fungerande liv utan smärta och besvär för den som fått en förlossningsskada, det är även samhällsekonomiskt lönsamt.
12. Vad kommer ni att vilja satsa på inom eftervården i er region?
Svar: Vi vill införa en eftervårdsgaranti där familjen alltid vet var de ska vända sig vid frågor veckorna efter förlossningen. Alla gravida erbjuds besök hos fysioterapeut under och efter graviditet för kunskap kring rörelse under graviditeten för att förebygga smärta och kroppsliga följdverkningar. Vi vill se en nollvision för oupptäckta förlossningsskador.
Barnmorskors arbetsmiljö
13. Arbetsmiljön inom förlossningsvården har allvarliga brister och det drabbar i förlängningen de födande och deras familjer, visar flera studier. Barnmorskorna hinner inte stanna hos de födande utan måste springa mellan rummen, hinner inte ta rast eller knappt gå på toaletten. Det är ett oroväckande högt arbetstempo med höga krav och för lite personal. Förlossningsavdelningarna och eftervården slår gång på gång larm om att de inte hinner med, med ökad risk att patientsäkerheten äventyras och skador som följd. Istället för att värna om kvinnans egna önskemål blir vården medikaliserad med standardiserade rutiner istället för individanpassad vård. Alla kvinnor blir sjukfall i den moderna förlossningsfabriken. Barnmorskor som älskar sina arbeten slutar av utmattning och upplever att de inte kan stå för den undermåliga vård som systemet tvingar dem att leverera och ingen vill ta vakanta tjänster. Av 45 nyutexaminerade barnmorskor var det 3 som kunde tänka sig arbete på förlossning enligt nya studier. Lön dvs ersättning för utfört arbete är för låg, likaså grundbemanningen. Med bemanningspersonal som lösning skenar kostnaderna samtidigt som laganda, samverkan i ett tryggt och känt arbetslag försvinner. Kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?
Svar: De 555 miljoner som satsas nu på förlossningsvården i regionen fokuseras till stor del på att skapa lika delar en god miljö för födande som en god arbetsmiljö för barnmorskor eftersom det som är bra för den ena gruppen även är bra för den andra. En barnmorska per födande kommer att avhjälpa en stor del av den etiska stress det kan innebära för en barnmorska att behöva prioritera mellan två eller flera kvinnor i aktiv förlossning trots samtidiga behov. Förutom ovanstående satsning har vi i årets budget även en riktad satsning mot arbetsmiljö för personal inom vården i regionen. Vi vill stärka vår roll som en attraktiv arbetsgivare och har bland annat tagit bort kvarstannandekravet vid erlagd specialistutbildning. Vi ska vara en så bra arbetsgivare att barnmorskor väljer oss som arbetsgivare.
14. Hur kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?
Svar: Vi satsar en halv miljard på förlossningsvården där flera direkt arbetsmiljörelaterade åtgärder är inkluderade, däribland satsningen En barnmorska per födande. En god arbetsmiljö för barnmorskor är tätt sammanflätat med att de födande kvinnorna känner sig trygga vid förlossningen. Vi har också en riktad satsning mot arbetsmiljö för personal inom vården i regionen.
15.Vad har ni för planer för att en barnmorska i er region ska kunna arbeta enligt principen “en barnmorska - en födande”?
Svar: I Region Stockholm har vi redan riktat resurser för att möjliggöra just en barnmorska per födande i aktiv fas. Det som återstår är att förlossningenheterna behöver bygga team och sätta rutinerna för arbetet. Det råder brist på barnmorskor som vill arbeta på förlossningen i dagsläget och vi hoppas att de som lämnat sina arbetsplatser vill komma tillbaka nu när vi förbättrar förutsättningarna.
Patientlagen
16. Patientlagen infördes år 2015 med syftet att förbättra patienters ställning och rättigheter. Att bli fråntagen sin autonomi och inte längre fritt kunna bestämma över sin kropp eller att uppleva en avhumaniserande behandling under födandet är brott mot mänskliga rättigheter. I vår senaste rapport, Mörkertalet, uppmärksammar vi att det finns brister i patientlagens implementering och efterlevnad, vilket leder till att patienters rättigheter inte värnas. Det finns i nuläget inte ens ett system för att mäta efterlevnaden av patientlagen och därmed säkra rätten till självbestämmande, samtycke och delaktighet i vården. Myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys gör samma slutsats och rekommenderar regeringen att ta initiativ till att förtydliga patientlagen avseende vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad samt dess innehåll. Kommer ni att säkerställa patientlagens efterlevnad?
Svar: Patientlagen är en viktig lagstiftning, men som inte har fungerat i praktiken som den var avsedd att göra. Vi tror att alla partier är överens om det. Därför är det klokt att göra ett förtydligande så att den kan tillämpas på ett bättre sätt och vi välkomnar ett förtydligande. Det finns idag rutiner hos alla vårdgivare som är kopplade till att följa upp klagomål och anmälningar, men vi behöver bli bättre på hur uppföljningen har gjorts och vilka förändringar som det lett till.
17. Rapporten Mörkertalets vittnesmål är indelade per region. Analysen visade att kvinnorna upplever främst brist på inhämtande av samtycke samt att de saknar stöd och respektfullt bemötande. Att förlora sin autonomi och inte bli lyssnad på samt att inte tillåtas vara delaktig i sin vård är ytterligare huvudteman. Hur kommer ni att säkerställa att patientlagen efterlevs på era kliniker och mottagningar?
Svar: Patientlagsstiftningen är till för att säkra patientens delaktighet och integritet. Mörkertalets vittnesmål är en fruktansvärd läsning och vi i Centerpartiet ser en personalstyrka som försöker göra ett gott arbete, men att det allt för ofta saknas förutsättningar för att göra det. Vi tror att högre personaltäthet kommer ge bättre förutsättningar för en god vård och även ett bättre bemötande. Varje förlossningsenhet har upparbetade rutiner för att utreda klagomål som kommer direkt eller via patientnämnden. Målet är en ökad patientsäkerhet och är även en del i det förbättringsarbete som ständigt pågå och som förvaltningen följer upp.
18. Hur planerar ni att informera medborgarna med korrekt information om patienters rättigheter, rådande rutiner och möjligheten till att göra val inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?
Svar: Att få tillräckligt med information från vården för att kunna vara delaktig i sin vård som hälsooch sjukvårdslagen säger är jätteviktigt. I årets budget har vi sett till att fortsatta satsningar på hälsoinformatörer kommer att göras. Genom att skapa bättre förutsättningar för vårdpersonalen att göra sitt jobb kommer det skapas mer utrymme för att informera och skapa förståelse. Det behöver också finnas tydligare jämförarfunktioner, så det enkelt går att se vilka barnmorskemottagningar och förlossningskliniker man kan välja mellan, och fördelarna med de olika.
Samverkan med patienter
19. Vikten av samverkan mellan vård och patientrepresentanter för att åstadkomma förbättring finns dokumenterad inom flera olika projekt, bland annat inom kvinnohälsa och förlossningsvård. Vården bör utformas tillsammans med de som kommer att använda sig av den. Att inte ta vara på patienternas kunskap och engagemang är inte längre hållbart, när studier visar att samverkan kan leda till förbättring och förändring i vården. Patienter har möjlighet att ta ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att patienten ska få en möjlighet att delta i sin egen vård och behandling. Trots försök att göra vården mer patientinvolverad kvarstår utmaningar och initiativ saknas i många regionerna. Har ni samarbete med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?
Svar: Patientperspektivet är jätteviktigt, vården finns ju för patienternas skull! Samverkan med företrädare för patienter och anhöriga är av stor vikt. Region Stockholm har exempelvis använt sig av fokusgrupper när avtalet om amningsmottagningar utformades och även mödrahälsovården har gjort det. Patientorganisationer har bjudits in till konferenser för att genom sin medverkan där påverka utformningen av vården framåt.
20. Hur planerar ni att utveckla samverkan med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?
Svar: Vi är väldigt glada över att fokusgrupper kommer att startas, som ett led i de senaste förbättringarna inom förlossningsvården. Syftet är att bl. a. få mer information från blivande eller nyblivna föräldrar kring vilka frågor de tycker är viktigast. Det är klokt att utforma vården utifrån de behov och förväntningar som finns. Vi är övertygade om att vården blir bättre när vi både lyssnar på de som jobbar i vården och de som behöver vård.
Liberalerna
Region Stockholm
Satsningar
1. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen har sedan 2015 överenskommelser om insatser för en förbättrad förlossningsvård och för kvinnors hälsa. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna. Flera regioner har dock inte uppvisat någon utveckling mot angivet mål och riktade medel har inte redovisats tillfredsställande. Kommer ni att investera i mödrahälso-, förlossnings- och eftervård i er region?
Svar: Liberalerna och den blågröna koalitionen satsar 550 miljoner kronor under en treårsperiod för att stärka förlossningsvården i länet. Satsningen har fått namnet Framtidens förlossningsvård och innehåller ett åttapunktsprogram för Region Stockholms förlossningsvård. Målet med förändringen är tydlig: en bättre arbetsmiljö, mindre stress för medarbetarna på förlossningsklinikerna och ökad trygghet för de födande. Tillsammans med Region Stockholms förlossningssamordnare kommer varje förlossningsenhet utveckla sin verksamhet i enlighet med åttapunktsprogrammet. Enheterna - som bland annat har varierande tilläggsuppdrag och patientunderlag - arbetar i enlighet med sina egna förutsättningar och behov. Vidare ska en ny förlossningsklinik öppnas på S:t Görans sjukhus under 2023.
2. Bland målen som SKR och regeringen är överens om att arbeta med berörs flera områden där vi inte har sett någon förbättring. Det saknas i flera regioner t.ex. amningsmottagningar, bäckenbottenmottagningar, adekvat bemanning med relevant kompetens, trygghet för föräldrar gällande vårdplatser och vårdformer som ger kontinuitet genom graviditet till förlossning och eftervård. Vad kommer ni vilja satsa på i er region?
Svar: I Region Stockholm finns amningsmottagningar, fysioterapeutisk kompetens riktat mot förlossningsskador samt familjecentraler med barnmorskemottagning, barnavårdscentral, öppen förskola och socialtjänst. Därtill finns bäckenbottensmottagningar bland annat på Danderyds sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Södersjukhuset och Södertälje sjukhus. Utöver detta finns ett stort urval av barnavårdscentraler och mödravårdscentraler. Allt detta vill Liberalerna bevara - men även utveckla, inte minst ett lika tydligt program för eftervården som för graviditeten hos mödravården.
Vårdkedjan
3. Som komplement till överenskommelsen om att satsa på en förbättrad förlossningsvård har SKR och regeringen en tilläggsöverenskommelse för åren 2021-2022 om bl.a. “att utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserat på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård”. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna, varav 445 miljoner medel från tilläggsöverenskommelsen. Flera regioner har dock inte visat någon utveckling mot angivet mål om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja från graviditet till förlossning och eftervård. Kommer ni att driva förbättringsarbetet enligt SKR och regeringens överenskommelse om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserad på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård?
Svar: Ja. Som största region i landet har vi goda förutsättningar för att genomföra detta.
4. Internationell forskning visar att både medicinska och psykologiska utfall gynnas av en kontinuerlig vårdkedja kring den gravida. En vårdform som ger en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja med barnmorskekontinuitet och relationell vård är Caseload Midwifery. Vårdformen har bedrivits i Region Stockholm sedan 2018 och är i ett par andra regioner i uppstartsfas. Hur kommer ni att förbättra kontinuiteten och den sammanhållna vårdkedjan i er region genom graviditet till förlossning och eftervård?
Svar: Liberalerna och den blågröna koalitionen beslutade i november 2021 om att projektet Min barnmorska - en sammanhållen vårdkedja under graviditet, förlossning och eftervård - ska permanentas och erbjudas i hela regionen. Följaktligen kommer samtliga förlossningar i Stockholm att kunna starta denna vårdform, som tidigare enbart funnits på BB Karolinska Huddinge. Till exempel kommer Danderyds förlossning att införa vårdformen under hösten 2022.
5. När kommer vi att se resultat av ert förbättringsarbete?
Svar: Region Stockholm har en väldigt bra förlossningsvård. Nästan nio av tio nyblivna mammor svarar att de har haft en barnmorska närvarande i rummet i den utsträckning man önskat under sin förlossning. Även vården under graviditet och eftervården får goda betyg i SKR:s graviditetsenkät. Redan nu ser vi effekterna av den reform och det arbete medarbetarna utfört - 74 procent svarade i år att man i hög grad fått sina vårdbehov tillgodosedda under graviditet, förlossning och eftervård jämfört mot 63 procent i fjol. Dock är goda siffror i graviditetsenkäten inte allt - de förbättringar i arbetsmiljön som åttapuktsprogrammet syftar till behöver genomföras för att vi fortsatt ska ha en god förlossningsvård.
Barnafödande och eftervård
6. Anser ni att alla gravida i er region ska ha möjlighet att få bestämma på vilket sätt de föder barn?
Svar: Ja. Det är viktigt att kvinnan får forma sitt födande i samråd med vården. Både den födandes önskemål och patientsäkerheten ska vägas in.
7. Idag är möjligheten att föda med kejsarsnitt på annat än medicinsk grund svårt att få beviljad och regionernas riktlinjer skiljer sig markant. Anledningarna till att vilja föda med så kallat elektivt kejsarsnitt varierar och kan handla om en önskan om att bestämma över sin egen kropp, tidigare traumatisk förlossningsupplevelse, övergreppshistorik, negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd vid en vaginal födsel eller förlossningsrädsla. Det finns inte någon generell rutin inom mödrahälsovården för att identifiera förlossningsrädsla och effekten av det individualiserade stöd som kan erbjudas vid specialenheter kan inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda resultatet, enligt SBU, 2021. I praktiken innebär det att den gravida i bästa fall får ett kejsarsnitt beviljat så sent som i vecka 36, eller i värsta fall tvingas att genomgå en vaginal förlossning mot sin vilja. Väntetiden och osäkerheten leder till otrygghet, stress och oro under graviditeten, och leder för många till psykisk ohälsa. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda med elektivt kejsarsnitt?
Svar: Det är tillsammans med den födande som planen för förlossningen läggs. Om kejsarsnitt är ett alternativ för den födande finns uppbyggda rutiner för när elektiva kejsarsnitt beviljas i Region Stockholm. Beslut om kejsarsnitt bör tas i samråd med vården, där ska kvinnans önskemål väga tungt, men även patientsäkerheten.
8. Idag är möjligheten till att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor ytterst begränsad i Sverige. Anledningarna till att vilja föda hemma varierar och kan handla om en önskan att bestämma över sin egen kropp, tidigare negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd eller önskan om att få en äkta individualiserad vård. Efterfrågan ökar och eftersom det finns bristande tillgång på hembarnmorskor som dessutom som huvudregel finansieras av familjerna själva, väljer en del att föda hemma utan barnmorskestöd. Mellan 2002 och 2019 finansierades hembarnmorska av Region Stockholm för kvinnor som uppfyllde kriterier om att vara lågriskföderska och bo inom ett visst avstånd till sjukhus. Under denna period var 95% av hemfödslarna okomplicerade förlossningar med frisk mor och friskt barn. De övriga 5% var okomplicerade överföringar till sjukhus, oftast för att mamman var trött eller ville ha mer smärtlindring. Ingen annan vårdform har i studier så hög andel nöjda födande och så få komplikationer eller förlossningsskador. Internationellt uppmuntras hemfödslar både av medicinska såväl som ekonomiska skäl för den stora andelen av kvinnor med komplikationsfria graviditeter som inte behöver högspecialiserad vård. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor?
Svar: Sedan 2019 är hemförlossning en del av vårdval förlossning. Det finns alltså fortfarande möjlighet till hemförlossning i Stockholms län genom Karolinska Universitetssjukhuset.
9. Hur kommer ni att ge kvinnor möjlighet att välja förlossningssätt?
Svar: Region Stockholm erbjuder i dagsläget alla förlossningssätt. Verksamheterna och formerna utvärderas kontinuerligt av både enheterna och hälso- och sjukvårdsförvaltningen för att säkerställa god kvalitet. Vi tycker att det är viktigt att värna valfriheten och att födande ska göra informerade val för sin förlossning.
10. Det ser väldigt olika ut i landet med eftervård och en väl fungerande vårdkedja. Vissa regioner kan exempelvis ge möjlighet att föda hemma, att föda i vatten eller att ha samma barnmorska hela vägen. Platsbristen i sig gör att många kvinnor skickas hem för tidigt efter en förlossning utan att få möjlighet till bedömning eller samtal. Ett fåtal regioner har amningsmottagningar, men tendensen att stänga ner är högre än att öppna nya. Vissa har bäckenbottenmottagningar som specialiserar sig på efterkontroller och uppföljningar av skador eller om kvinnor upplever att något känns fel. Ett fåtal regioner är snabba med uppföljningar och andra har inte den möjligheten och mycket riskerar falla mellan stolarna. Många regioner har inte tillräckligt med kompetens och inte heller rutin för att erbjuda specialistremiss eller second opinion vid misstanke om skada. Detta leder till mycket onödigt lidande och stora ekonomiska följder både för individ och samhälle. Hur ser er regionala eftervårdsstruktur ut idag?
Svar: Region Stockholm har en bred palett av amningsmottagningar, bäckenbottenmottagningar, familjecentraler med mera. Under denna mandatperiod har flera nya amningsmottagningar öppnats. Den nya förlossningsmottagningen på S:t Görans sjukhus kommer att ta emot ca 4 000 födande per år när den är fullt utbyggd. Det kommer minska trycket på övriga förlossningar i Stockholms län. Förbättrade processer i vårdkedjan Graviditet-Förlossning-Eftervård är en del av arbetet med Framtidens förlossningsvård. Utöver detta vill Liberalerna utveckla ett lika tydligt program för eftervård som för graviditeten hos mödravården.
11. Kommer ni att satsa särskilt på eftervården?
Svar: Ja, Liberalerna vill utveckla ett lika tydligt program för eftervård som för graviditeten hos mödravården.
12. Vad kommer ni att vilja satsa på inom eftervården i er region?
Svar: Förlossningskliniker och mödravård ska ha en stabil finansiering för en god eftervård. Utöver det vill vi se över tillgången till fysioterapeutisk kompetens och utveckla ett lika tydligt program för eftervård som för graviditeten hos mödravården. Vi vill även se över utvecklingen av digitala verktyg för att snabbt få svar på frågor och stöd efter en förlossning i telefonen.
Barnmorskors arbetsmiljö
13. Arbetsmiljön inom förlossningsvården har allvarliga brister och det drabbar i förlängningen de födande och deras familjer, visar flera studier. Barnmorskorna hinner inte stanna hos de födande utan måste springa mellan rummen, hinner inte ta rast eller knappt gå på toaletten. Det är ett oroväckande högt arbetstempo med höga krav och för lite personal. Förlossningsavdelningarna och eftervården slår gång på gång larm om att de inte hinner med, med ökad risk att patientsäkerheten äventyras och skador som följd. Istället för att värna om kvinnans egna önskemål blir vården medikaliserad med standardiserade rutiner istället för individanpassad vård. Alla kvinnor blir sjukfall i den moderna förlossningsfabriken. Barnmorskor som älskar sina arbeten slutar av utmattning och upplever att de inte kan stå för den undermåliga vård som systemet tvingar dem att leverera och ingen vill ta vakanta tjänster. Av 45 nyutexaminerade barnmorskor var det 3 som kunde tänka sig arbete på förlossning enligt nya studier. Lön dvs ersättning för utfört arbete är för låg, likaså grundbemanningen. Med bemanningspersonal som lösning skenar kostnaderna samtidigt som laganda, samverkan i ett tryggt och känt arbetslag försvinner. Kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?
Svar: Från Liberalernas sida vill vi långsiktigt fortsätta att förstärka förlossningsvården. De resurser som tillskjuts ska kunna användas i reformarbetet för en bättre förlossningsvård, bland annat genom en barnmorska per födande och utökad bemanning. Utöver detta vill Liberalerna se en årlig förstärkning av resurser i form av en indexuppräkning av vårdvalet. Förlossningsvården innebär både slutenvårdstillfällen och akutverksamhet, och bör således ersättas på liknande sätt som övrig akutverksamhet.
14. Hur kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?
Svar: I denna fråga hänvisar vi till det som sagts ovan om satsningen Framtidens förlossningsvård som omfattar 550 miljoner kronor över en treårsperiod. Många beskriver arbetet inom förlossningsvården som roligt och meningsfullt, men ett stort problem är att det kan vara stressigt att ha ansvar för flera pågående förlossningar. Därför ska Region Stockholm som första region införa konceptet en-till-en-vård, det vill säga att en barnmorska endast ansvarar för en kvinna under förlossningens aktiva fas. Det är en modell som regeringen nu vill sprida till övriga landet. För att nyutbildade barnmorskor ska känna sig säkrare och utvecklas i arbetet är det viktigt att kunna arbeta tillsammans med en mer erfaren kollega. Därför ska möjligheterna till mentorer och handledning utvecklas. Minska administration och krångel. Precis som alla andra vårdgrenar lägger medarbetare i förlossningsvården för mycket tid på byråkrati och IT-strul. Vi fortsätter satsa på att förenkla och modernisera. Barnmorskor och läkare kan dessutom få avlastning av andra yrkeskategorier med arbetsuppgifter som inte kräver deras kompetens.
15.Vad har ni för planer för att en barnmorska i er region ska kunna arbeta enligt principen “en barnmorska - en födande”?
Svar: Region Stockholm har påbörjat implementeringen av det åtta-punktsprogram för en förbättrad arbetsmiljö; en födande per barnmorska, arbetsplatsrotation, ökad läkarbemanning, förbättrade processer i kedjan Graviditet-Förlossning-Eftervård, kompetensstege, handledning och mentorskap, utvärdering av 24/7-avtalet och uppgiftsväxling för servicepersonal.
Patientlagen
16. Patientlagen infördes år 2015 med syftet att förbättra patienters ställning och rättigheter. Att bli fråntagen sin autonomi och inte längre fritt kunna bestämma över sin kropp eller att uppleva en avhumaniserande behandling under födandet är brott mot mänskliga rättigheter. I vår senaste rapport, Mörkertalet, uppmärksammar vi att det finns brister i patientlagens implementering och efterlevnad, vilket leder till att patienters rättigheter inte värnas. Det finns i nuläget inte ens ett system för att mäta efterlevnaden av patientlagen och därmed säkra rätten till självbestämmande, samtycke och delaktighet i vården. Myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys gör samma slutsats och rekommenderar regeringen att ta initiativ till att förtydliga patientlagen avseende vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad samt dess innehåll. Kommer ni att säkerställa patientlagens efterlevnad?
Svar: Ja.
17. Rapporten Mörkertalets vittnesmål är indelade per region. Analysen visade att kvinnorna upplever främst brist på inhämtande av samtycke samt att de saknar stöd och respektfullt bemötande. Att förlora sin autonomi och inte bli lyssnad på samt att inte tillåtas vara delaktig i sin vård är ytterligare huvudteman. Hur kommer ni att säkerställa att patientlagen efterlevs på era kliniker och mottagningar?
Svar: Region Stockholm har sedan 2020 en tydligt handlingsplan med ett antal aktiviteter som ska bidra till att stärka och stödja det regionala patientsäkerhetsarbetet. Detta följs upp på en övergripande nivå och anpassas hos de enskilda vårdgivarna i regionen.
Ta av svar 18.
18. Hur planerar ni att informera medborgarna med korrekt information om patienters rättigheter, rådande rutiner och möjligheten till att göra val inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?
Svar: Den födande beslutar - tillsammans med sin barnmorska - valet av förlossningsklinik. I slutet av graviditeten går man även igenom information om medicinsk bakgrund, hur graviditeten har varit, förväntningar inför födandet och tankar kring amning; allt detta förs in i den födandes journal. Om den födande ger sitt samtycke delas denna information med förlossningskliniken som den födande kommer till. Som komplement till detta kan den födande även välja att skriva ett eget förlossningsbrev, med alltifrån tankar till önskemål. Förutom den regionala handlingsplanen om patientsäkerhet finns även patientvägledare på samtliga sjukhu; till denna funktion kan man vända sig till vid synpunkter eller behov av samtal med någon som är opartisk i en aktuell fråga osv.
Samverkan med patienter
19. Vikten av samverkan mellan vård och patientrepresentanter för att åstadkomma förbättring finns dokumenterad inom flera olika projekt, bland annat inom kvinnohälsa och förlossningsvård. Vården bör utformas tillsammans med de som kommer att använda sig av den. Att inte ta vara på patienternas kunskap och engagemang är inte längre hållbart, när studier visar att samverkan kan leda till förbättring och förändring i vården. Patienter har möjlighet att ta ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att patienten ska få en möjlighet att delta i sin egen vård och behandling. Trots försök att göra vården mer patientinvolverad kvarstår utmaningar och initiativ saknas i många regionerna. Har ni samarbete med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?
Svar: Region Stockholm har genom sin tjänst Vårdgivarguiden utvecklat stöd och verktyg för patientsamverkan som regionens verksamheter kan använda sig av. Sedan 2020 kan invånare lämna in sina synpunkter eller klagomål till Region Stockholms patientnämnd. När ett klagomål lämnas in kan man också föreslå idéer och innovationer för att förbättra vården.
20. Hur planerar ni att utveckla samverkan med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?
Svar: Den regionala förlossningssamordnaren planerar för särskilda fokusgrupper för födande och andra parter. Det är viktigt att patienterna hörs när vi genomför åttapunktsprogrammet.