MP, L, SD, S, M, V, KD, C i Region Skåne har svarat på Birth Rights Swedens frågor inför regionvalet 2022

Miljöpartiet

Region Skåne

1. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen har sedan 2015 överenskommelser om insatser för en förbättrad förlossningsvård och för kvinnors hälsa. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna. Flera regioner har dock inte uppvisat någon utveckling mot angivet mål och riktade medel har inte redovisats tillfredsställande. Kommer ni att investera i mödrahälso-, förlossnings- och eftervård i er region?
Ja, Miljöpartiet vill se ett rejält lyft för förlossnings- och mödravården i Region Skåne, med betydligt mer resurser än idag. Det är helt oacceptabelt att statsbidragen under flera år inte har gått dit de ska. När bidragen har delats ut till verksamheterna har de gått till att täcka upp finansiella underskott, inte till de satsningar på förlossningsvård och mödrahälsovård som behövs. Allianspartierna M, C, L och KD har gång på gång underfinansierat den skånska förlossningsvården. Region Skåne måste bättre redovisa att statsbidragen går till mödrahälso-, förlossnings- och eftervård. Det behövs ökade resurser till att rekrytera och behålla personal, bättre arbetsmiljö, flexiblare arbetsvillkor, och möjligheten för fler sjuksköterskor som vill vidareutbilda sig till barnmorskor att göra det på betald arbetstid. I vårt budgetförslag för Region Skåne 2022 satsade vi 90 miljoner på förlossningsvården. Miljöpartiet vill även att staten tar ett ökat ansvar för finansieringen av sjukvården. Med start 2023 vill Miljöpartiet att staten satsar tio miljarder varje år på sjukvården. Från 2026 ska statsbidragen vara på en permanent högre nivå med 40 miljarder kronor. Pengarna ska vara sektorsbidrag till kommuner och regionerna och ska bland annat användas till fler medarbetare och högre löner inom vården. De höjda statsbidragen ska också räcka till fler och bättre utbildade chefer och mer pengar till den återhämtningsbonus för sjukvårdspersonal som infördes förra året. Bonusen ska gå till återhämtning för personalen, och har möjliggjort satsningar på exempelvis förkortad arbetstid och anställning av mer servicepersonal som kan avlasta sjuksköterskor. Därtill vill MP se en nollvision för arbetsrelaterad ohälsa och en skärpt arbetsmiljölagstiftning, som möjliggör vite för brister även i den sociala och organisatoriska arbetsmiljön.

2. Bland målen som SKR och regeringen är överens om att arbeta med berörs flera områden där vi inte har sett någon förbättring. Det saknas i flera regioner t.ex. amningsmottagningar, bäckenbottenmottagningar, adekvat bemanning med relevant kompetens, trygghet för föräldrar gällande vårdplatser och vårdformer som ger kontinuitet genom graviditet till förlossning och eftervård. Vad kommer ni vilja satsa på i er region?
Förlossningsvården och mödravården är en av de viktigaste frågorna för oss i Miljöpartiet. Som vi beskrev i svaret på frågan ovan vill vi tillföra kvinnosjukvården betydligt ökade resurser. Vi vill skapa en förlossningsvård som sätter den gravida och nyförlösta i centrum och som blir bättre på att lyssna på den gravida och hens partner. I Region Skåne driver Miljöpartiet följande satsningar för en mer sammanhållen, personcentrerad och trygg förlossningsvård. Satsningarna beskrivs mer utförligt under respektive svar. MP vill:

● Vi vill införa caseload midwifery för en mer sammanhållen vårdkedja.

● En garanti att alla ska få föda på den förlossningsavdelning se själva valt.

● Att målet om en barnmorska per aktiv förlossning blir verklighet.

● Införa en nollvision för förlossningsskador och sänka trösklarna för de som drabbas av förlossningsskador.

● Vi vill också utveckla olika screeningprogram under graviditeten, till exempel för tillväxthämning och sviktade moderkaksfunktion.

● Vården vid rektusdiastas, det vill säga magmuskeldelning, måste prioriteras högre.

● Erbjuda möjligheten till extra stöd från en doula eller kulturdoula.

● BB-hemma där den som vill kan få vård i hemmet efter en okomplicerad förlossning.

● De sjuksköterskor som vill utbilda sig till barnmorskor ska få göra det på betald arbetstid.

3. Som komplement till överenskommelsen om att satsa på en förbättrad förlossningsvård har SKR och regeringen en tilläggsöverenskommelse för åren 2021-2022 om bl.a. “att utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserat på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård”. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna, varav 445 miljoner medel från tilläggsöverenskommelsen. Flera regioner har dock inte visat någon utveckling mot angivet mål om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja från graviditet till förlossning och eftervård. Kommer ni att driva förbättringsarbetet enligt SKR och regeringens överenskommelse om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserad på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård?
Ja, vi kommer att driva att statsbidraget går till de satsningar på förlossning och eftervård som de är avsedda till. Vi vill skapa en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja genom att rekrytera fler barnmorskor, möjliggöra för sjuksköterskor att utbilda sig till barnmorskor på arbetstid, införa caseload midwifery, en barnmorska per aktiv förlossning, en garanti att alla ska få föda på den förlossningsavdelning de själva valt.

4. Internationell forskning visar att både medicinska och psykologiska utfall gynnas av en kontinuerlig vårdkedja kring den gravida. En vårdform som ger en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja med barnmorskekontinuitet och relationell vård är Caseload Midwifery. Vårdformen har bedrivits i Region Stockholm sedan 2018 och är i ett par andra regioner i uppstartsfas. Hur kommer ni att förbättra kontinuiteten och den sammanhållna vårdkedjan i er region genom graviditet till förlossning och eftervård?
Ja, vi har drivit att Region Skåne inför möjligheten att få träffa samma team av barnmorskor både inför, under och efter förlossningen, via metoden caseload midwifery. Regionfullmäktige biföll redan i oktober 2019 Miljöpartiets motion om att utreda hur metoden caseload midwifery kan införas på skånska sjukhus. Men Alliansen har om och om igen förhalat införandet av metoden. Nu är det dags att följa fullmäktiges beslut, under 2022 måste metoden faktiskt införas i den skånska förlossningsvården. Dagens organisering, där den gravida först träffar en barnmorska på mödravårdscentralen, sedan helt andra barnmorskor på förlossningen och till sist ytterligare en ny barnmorska under eftervården, skapar onödiga hack i vården. Caseload midwifery är en vårdform som visat sig minska både förlossningsrädslor och antalet kejsarsnitt, ryggbedövningar, klipp och prematura förlossningar. För en mer sammanhållen vårdkedja vill vi även att Region Skåne inrättar en garanti att i princip alla ska få föda på den förlossningsavdelning de själva valt. Ingen ska tvingas åka till ett annat sjukhus. Alla skånska sjukhus med förlossningsavdelning ska ha ett familje-BB, där även partner är välkommen att stanna med den förlösta och det nyfödda barnet.

5. När kommer vi att se resultat av ert förbättringsarbete?
De senaste åren har Miljöpartiet, trots att vi varit i opposition, fått igenom satsningar för att stärka förlossningsvården och kvinnors hälsa. Regionfullmäktige biföll, som vi nämnt i en tidigare fråga, redan i oktober 2019 Miljöpartiets motion att utreda hur metoden caseload midwifery kan införas på samtliga sjukhus med förlossningsavdelning i Region Skåne. Men sedan dess har frågan dragits i långbänk. På hälso- och sjukvårdsnämnden i februari i år beslutades att förvaltningen ska utreda metoden vidare innan ett pilotprojekt kan införas. Det har alltså tagit tagit snart 3 år att införa metoden från att Region Skåne beslutade om att införa den. I Skåne var förlossningsavdelningen på Helsingborgs lasarett i startgroparna för att starta ett pilotprojekt redan för flera år sedan. Men nästan direkt efter förra valet, då Alliansen tog över makten i Region Skåne, stoppades projektet. Om Miljöpartiet sitter i styret i Region Skåne under nästa mandatperiod kommer vi att förhandla om ytterligare satsningar på förlossningsvården.

6. Anser ni att alla gravida i er region ska ha möjlighet att få bestämma på vilket sätt de föder barn?
Vi vill skapa en förlossningsvård som sätter den gravida och nyförlösta i centrum och som blir bättre på att lyssna på den gravida och hens partner. Med ökad valfrihet och fler möjligheter till individanpassad vård ska ingen behöva kämpa för att få hjälp.

7. Idag är möjligheten att föda med kejsarsnitt på annat än medicinsk grund svårt att få beviljad och regionernas riktlinjer skiljer sig markant. Anledningarna till att vilja föda med så kallat elektivt kejsarsnitt varierar och kan handla om en önskan om att bestämma över sin egen kropp, tidigare traumatisk förlossningsupplevelse, övergreppshistorik, negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd vid en vaginal födsel eller förlossningsrädsla. Det finns inte någon generell rutin inom mödrahälsovården för att identifiera förlossningsrädsla och effekten av det individualiserade stöd som kan erbjudas vid specialenheter kan inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda resultatet, enligt SBU, 2021. I praktiken innebär det att den gravida i bästa fall får ett kejsarsnitt beviljat så sent som i vecka 36, eller i värsta fall tvingas att genomgå en vaginal förlossning mot sin vilja. Väntetiden och osäkerheten leder till otrygghet, stress och oro under graviditeten, och leder för många till psykisk ohälsa. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda med elektivt kejsarsnitt?
Ingen ska behöva vara rädd inför förlossningen och det är viktigt att alla som befinner sig i någon av situationerna som beskrivs i frågeställningen får kejsarsnitt beviljat i god tid. Miljöpartiet driver inte frågan om att fler helt fritt ska kunna välja att föda med elektivt kejsarsnitt i nuläget. Dock vill vi förbättra stödet till gravida som upplever rädsla inför förlossningen. Genom att ha samma barnmorskor innan som under förlossningen (via caseload midwifery) och att regionen erbjuder ett utökat personligt stöd till utsatta grupper under graviditeten och förlossningen kan stödet förbättras. I Huddinge ledde metoden caseload midwifery till att flera kvinnor avstått från planerade kejsarsnitt och vi vet att antalet förlossningsskador minskar. Miljöpartiet vill även att det ska finnas möjlighet till extra stöd från en doula eller kulturdoula. En kulturdoula ska fungera som en länk mellan den gravida och sjukvårdspersonalen, både för att stödja den gravida och förbättra och underlätta kommunikationen. Förra året lämnade vi in en motion om att införa kulturdoulor i Region Skåne, men Alliansen röstade tyvärr nej till motionen under Regionfullmäktiges sammanträde i april i år.

8. Idag är möjligheten till att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor ytterst begränsad i Sverige. Anledningarna till att vilja föda hemma varierar och kan handla om en önskan att bestämma över sin egen kropp, tidigare negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd eller önskan om att få en äkta individualiserad vård. Efterfrågan ökar och eftersom det finns bristande tillgång på hembarnmorskor som dessutom som huvudregel finansieras av familjerna själva, väljer en del att föda hemma utan barnmorskestöd. Mellan 2002 och 2019 finansierades hembarnmorska av Region Stockholm för kvinnor som uppfyllde kriterier om att vara lågriskföderska och bo inom ett visst avstånd till sjukhus. Under denna period var 95% av hemfödslarna okomplicerade förlossningar med frisk mor och friskt barn. De övriga 5% var okomplicerade överföringar till sjukhus, oftast för att mamman var trött eller ville ha mer smärtlindring. Ingen annan vårdform har i studier så hög andel nöjda födande och så få komplikationer eller förlossningsskador. Internationellt uppmuntras hemfödslar både av medicinska såväl som ekonomiska skäl för den stora andelen av kvinnor med komplikationsfria graviditeter som inte behöver högspecialiserad vård. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor?
Miljöpartiet driver inte frågan om att fler ska kunna välja att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor i nuläget. Förlossningsvården har stora utmaningar när det gäller bemanning och arbetsmiljö, därför prioriterar vi främst satsningar på att rekrytera fler medarbetare till förlossningsklinikerna. Vi vill dock att fler sjukhus inför BB-hemma, där den som vill kan få BB-vård i hemmet efter en okomplicerad förlossning.

9. Hur kommer ni att ge kvinnor möjlighet att välja förlossningssätt?
Det är viktigt att förlossningsvården är individanpassad och trygg, och att kvinnor känner sig lyssnade på inför och under förlossningen. Dock driver vi inte i dagsläget en utökad möjlighet att välja planerat kejsarsnitt eller förlossning hemma.

10. Det ser väldigt olika ut i landet med eftervård och en väl fungerande vårdkedja. Vissa regioner kan exempelvis ge möjlighet att föda hemma, att föda i vatten eller att ha samma barnmorska hela vägen. Platsbristen i sig gör att många kvinnor skickas hem för tidigt efter en förlossning utan att få möjlighet till bedömning eller samtal. Ett fåtal regioner har amningsmottagningar, men tendensen att stänga ner är högre än att öppna nya. Vissa har bäckenbottenmottagningar som specialiserar sig på efterkontroller och uppföljningar av skador eller om kvinnor upplever att något känns fel. Ett fåtal regioner är snabba med uppföljningar och andra har inte den möjligheten och mycket riskerar falla mellan stolarna. Många regioner har inte tillräckligt med kompetens och inte heller rutin för att erbjuda specialistremiss eller second opinion vid misstanke om skada. Detta leder till mycket onödigt lidande och stora ekonomiska följder både för individ och samhälle. Hur ser er regionala eftervårdsstruktur ut idag?
Flera upprop i sociala medier, såsom #alltserfintut, #vågavägraförlossningsskador och Födelsevrålet, visar tydligt behovet av att betydligt mer behövs göras inom eftervården. Forskningen säger samma sak. Flera organisationer har krävt att stigmat kring graviditets- och förlossningsskador bryts och att psykisk ohälsa i samband med graviditet och förlossning uppmärksammas. De signalerna måste Region Skåne ta på allvar. De senaste åren har den skånska förlossningsvården arbetat hårt för att minska antalet komplikationer och förlossningsskador. Medarbetarnas målmedvetna arbete har gett resultat och sedan 2014 har antalet förlossningsskador inom Region Skåne halverats. Det är ett bevis på det oerhörda arbete som regionens anställda gör varje dag. Samtidigt upplever fortfarande allt för många gravida och nyförlösta att vården inte lyssnar på dem. Olika personer har olika behov och det finns inte en lösning som hjälper alla. Många upplever inga eller väldigt få problem efter förlossningen och behöver mindre hjälp – andra mår dåligt eller har drabbats av skador och behöver stöd, rådgivning och vård. Det behövas kraftigt ökade resurser till förlossningsvården för att utöka bemanningen av sjuksköterskor och barnmorskor.

11. Kommer ni att satsa särskilt på eftervården?
Ja, vi vill framförallt se en bättre vård vid graviditets- och förlossningsskador och kommer att fortsätta satsa på en bättre eftervård. Den som drabbats av smärtor eller bristningar i samband med graviditeten och/eller förlossningen ska kunna räkna med att få hjälp. Ingen ska behöva vänta på att få vård och utsättas för onödigt lidande.

12. Vad kommer ni att vilja satsa på inom eftervården i er region?
En nollvision för förlossningsskador bör införas. Den som trots allt drabbas ska erbjudas fler och tidigare uppföljningsbesök för att få den hjälp och rehabilitering som krävs. Tabut och stigmat kring graviditets- och förlossningsskador måste upphöra. Den som drabbas av en bristning, förlossningsdepression eller någon annan skada ska snabbt få uppföljningsbesök och bättre hjälp. Det gäller även vid problem efter lindrigare bristningar, det vill säga grad 1 och grad 2. Miljöpartiet vill att vårdgarantin för operation och behandling vid förlossningsskador skärps, från 90 dagar till 30 dagar. Vi vill också utveckla olika screeningprogram under graviditeten, till exempel för tillväxthämning och sviktade moderkaksfunktion. Vården vid rektusdiastas, det vill säga magmuskeldelning, måste prioriteras högre. Alla skånska sjukhus med förlossningsavdelning ska ha ett familje-BB, där även partner är välkommen att stanna med den förlösta och det nyfödda barnet. Förlossningsavdelningarna på SUS i Malmö och i Helsingborg erbjuder det som kallas BB-hemma där den som har haft en normal förlossning där barnet mår bra erbjuds möjligheten att få BB-vård i hemmet av ett mobilt team. Vi vill att fler sjukhus inför BBhemma, där den som vill kan få BB-vård i hemmet efter en okomplicerad förlossning. Som nämnt tidigare är caseload midwifery en viktig åtgärd som vi driver för en tryggare förlossning och eftervård. Kontinuerlig utbildning till vårdpersonal och personalens arbetsmiljö är två av de viktigaste komponenterna i att förhindra förlossningsskador.

13. Arbetsmiljön inom förlossningsvården har allvarliga brister och det drabbar i förlängningen de födande och deras familjer, visar flera studier. Barnmorskorna hinner inte stanna hos de födande utan måste springa mellan rummen, hinner inte ta rast eller knappt gå på toaletten. Det är ett oroväckande högt arbetstempo med höga krav och för lite personal. Förlossningsavdelningarna och eftervården slår gång på gång larm om att de inte hinner med, med ökad risk att patientsäkerheten äventyras och skador som följd. Istället för att värna om kvinnans egna önskemål blir vården medikaliserad med standardiserade rutiner istället för individanpassad vård. Alla kvinnor blir sjukfall i den moderna förlossningsfabriken. Barnmorskor som älskar sina arbeten slutar av utmattning och upplever att de inte kan stå för den undermåliga vård som systemet tvingar dem att leverera och ingen vill ta vakanta tjänster. Av 45 nyutexaminerade barnmorskor var det 3 som kunde tänka sig arbete på förlossning enligt nya studier. Lön dvs ersättning för utfört arbete är för låg, likaså grundbemanningen. Med bemanningspersonal som lösning skenar kostnaderna samtidigt som laganda, samverkan i ett tryggt och känt arbetslag försvinner. Kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?
Ja, vi vill att stora regionala och nationella resurser ska riktas för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö. Vi har lyssnat till många vittnesmål från barnmorskor som känner sig otillräckliga när tiden inte räcker till och de inte kan ge det stöd som behövs. Många känner etisk stress. Miljöpartiet vill att lönerna för sjuksköterskor, barnmorskor och andra yrkesgrupper inom sjukvården ska höjas. Under lång tid har kvinnodominerade yrken värderats lägre, vilket drabbar kvinnors ekonomi hela livet. Det behövs en lönesatsning för att fler ska vilja arbeta och stanna kvar inom förlossningsvården. Vi vill se ökade regionala medel och ökade statsbidrag, och att statsbidragen går dit dem ska. För att komma till rätta med många av arbetsmiljöproblemen i förlossningsvården måste fler barnmorskor anställas. Grundbemanningen behöver öka. Region Skåne behöver därför arbeta aktivt för att skapa fler platser på barnmorskeutbildningen i Skåne. Det behövs fler handledare och praktikplatser. De sjuksköterskor som vill utbilda sig till barnmorskor ska få göra det på betald arbetstid. Tempot för de anställda måste sänkas, inflytandet öka och arbetsbelastningen minska. Arbetstider och scheman ska möjliggöra ett hållbart arbetsliv. Ett tydligt mål om att en barnmorska ska hantera en aktiv förlossning åt gången och att varje person i aktiv förlossning ska ha en barnmorska vid sin sida måste införas. Region Skåne behöver ta fram en handlingsplan för hur det målet ska nås.

14. Hur kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?
Miljöpartiet vill avsätta resurser till förlossningsvården via Region Skånes budget och via riktade statsbidrag och vi har gjort så i de budgetar vi presenterat i opposition de senaste åren.

15. Vad har ni för planer för att en barnmorska i er region ska kunna arbeta enligt principen “en barnmorska - en födande”?
Det finns inga planer vad vi känner till i Region Skåne att arbeta enligt principen “en barnmorska - en födande”. Därför lämnade Miljöpartiet in en motion till regionfullmäktige i november förra året, där vi föreslår vi att Region Skåne ska införa ett tydligt mål om en barnmorska per aktiv förlossning. För att nå dit vill Miljöpartiet att Region Skåne tar fram en handlingsplan och en tidsplan för hur målet ska nås. Men vi vet redan nu att för att nå dit krävs en utökad bemanning av barnmorskor. Region Skåne måste därför driva på för att fler barnmorskor utbildas och förbättra arbetsvillkoren för sina medarbetare.

16. Patientlagen infördes år 2015 med syftet att förbättra patienters ställning och rättigheter. Att bli fråntagen sin autonomi och inte längre fritt kunna bestämma över sin kropp eller att uppleva en avhumaniserande behandling under födandet är brott mot mänskliga rättigheter. I vår senaste rapport, Mörkertalet, uppmärksammar vi att det finns brister i patientlagens implementering och efterlevnad, vilket leder till att patienters rättigheter inte värnas. Det finns i nuläget inte ens ett system för att mäta efterlevnaden av patientlagen och därmed säkra rätten till självbestämmande, samtycke och delaktighet i vården. Myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys gör samma slutsats och rekommenderar regeringen att ta initiativ till att förtydliga patientlagen avseende vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad samt dess innehåll. Kommer ni att säkerställa patientlagens efterlevnad?
Miljöpartiet värnar patientlagen och ser gärna ett omtag kring implementering och efterlevnad. Det är såklart oerhört viktigt att patientlagen följs, och något vi på nationell nivå arbetat mycket med.

17. Rapporten Mörkertalets vittnesmål är indelade per region. Analysen visade att kvinnorna upplever främst brist på inhämtande av samtycke samt att de saknar stöd och respektfullt bemötande. Att förlora sin autonomi och inte bli lyssnad på samt att inte tillåtas vara delaktig i sin vård är ytterligare huvudteman. Hur kommer ni att säkerställa att patientlagen efterlevs på era kliniker och mottagningar?
Det behövs kunskapshöjande insatser inte bara hos hälso- och sjukvårdspersonal utan även chefer, politiker och allmänhet. Allmänhet behöver veta vad de kan förvänta sig av hälso- och sjukvården. Här har Patientnämnden en viktig funktion. Patientnämndens kunskap om alla klagomål som inkommer måste tas tillvara för att förbättra hälso- och sjukvården.

18. Hur planerar ni att informera medborgarna med korrekt information om patienters rättigheter, rådande rutiner och möjligheten till att göra val inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?
Att medborgarna får ta del av aktuell information om rättigheter inom vården är en demokratiskt viktig fråga och Patientnämnden har här en viktig funktion. Vi kan dock inte uttala oss mer exakt hur informationen bäst ges utan det är upp till verksamheterna.

19. Vikten av samverkan mellan vård och patientrepresentanter för att åstadkomma förbättring finns dokumenterad inom flera olika projekt, bland annat inom kvinnohälsa och förlossningsvård. Vården bör utformas tillsammans med de som kommer att använda sig av den. Att inte ta vara på patienternas kunskap och engagemang är inte längre hållbart, när studier visar att samverkan kan leda till förbättring och förändring i vården. Patienter har möjlighet att ta ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att patienten ska få en möjlighet att delta i sin egen vård och behandling. Trots försök att göra vården mer patientinvolverad kvarstår utmaningar och initiativ saknas i många regionerna. Har ni samarbete med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?
Miljöpartiet sitter i opposition i Region Skåne och har därför inte full insyn i hur samarbetet med patientrepresentanter ser ut. Vi som parti anser dock att insynen som patientorganisationer inom förlossningsvården men även andra vårdområden kan bidra med är värdefulla och deras synpunkter och ideér ska efterfrågas och ges politisk vikt vid relevanta beslut. Miljöpartiet anser att all vård utvecklas genom ett nära samarbete med brukar- och patientorganisationer.

20. Hur planerar ni att utveckla samverkan med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?
Samverkan med patientrepresentanter bör formaliseras för att fungera och vi anser också att kontinuerlig brukarrevision är centralt för utveckling av kvalitet i verksamheten. Miljöpartiet anser också att riskanalyser i vården är ett eftersatt område. Genom att göra systematiska riskanalyser där också brukare, patienter och deras organisationer är involverade kan mycket förändras och förbättras i vården. Det gäller både bemötande-frågor och att i så hög grad det bara är möjligt ha vårdflöden där risker för felbehandling, misstag eller vårdskador minimeras. Kunskap, erfarenhet och reflektioner från vårdens samtliga yrkeskategorier och fackorganisationer ska tas på högsta allvar. I vissa fall krävs mer resurser, åtminstone initialt för att göra noggranna analyser, men när vården utformas så att den fungerar på bästa möjliga sätt är det också möjligt att frigöra resurser. Inte minst eftersom varje felbehandling eller skada är kostsam, både ur ett individperspektiv och ur ett samhällsperspektiv. Patientsäkerhetsforskning är ett viktigt område som behöver stärkas.

Liberalerna

Region Skåne

1. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen har sedan 2015 överenskommelser om insatser för en förbättrad förlossningsvård och för kvinnors hälsa. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna. Flera regioner har dock inte uppvisat någon utveckling mot angivet mål och riktade medel har inte redovisats tillfredsställande. Kommer ni att investera i mödrahälso-, förlossnings- och eftervård i er region?
Svar: Ja. Liberalerna kommer att investera i mödra-, förlossnings- och eftervården i Region Skåne och har gjort ett antal olika satsningar under mandatperioden som exempelvis att införa Caseload och tillskjutit mer medel till förlossningsvården. Men vi vill så klart göra ännu mer.

2. Bland målen som SKR och regeringen är överens om att arbeta med berörs flera områden där vi inte har sett någon förbättring. Det saknas i flera regioner t.ex. amningsmottagningar, bäckenbottenmottagningar, adekvat bemanning med relevant kompetens, trygghet för föräldrar gällande vårdplatser och vårdformer som ger kontinuitet genom graviditet till förlossning och eftervård. Vad kommer ni vilja satsa på i er region?
Svar: Liberalerna vill bland annat inrätta uppdragsutbildningar för barnmorskor. Verka för en sammanhållen vårdkedja. Införa tydliga bemanningsmål. Stärka vården för kvinnor som drabbas av förlossningsdepression eller förlossningspsykos. Stärka klimakterievården samt förbättra förutsättningarna för utbildning och kompetensutveckling inom förlossningsvården. Liberalerna vill säkerställa att det finns tillräckligt med utbildningsplatser för barnmorskor men även utveckla karriärutvecklingsmodeller.

3. Som komplement till överenskommelsen om att satsa på en förbättrad förlossningsvård har SKR och regeringen en tilläggsöverenskommelse för åren 2021-2022 om bl.a. “att utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserat på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård”. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna, varav 445 miljoner medel från tilläggsöverenskommelsen. Flera regioner har dock inte visat någon utveckling mot angivet mål om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja från graviditet till förlossning och eftervård. Kommer ni att driva förbättringsarbetet enligt SKR och regeringens överenskommelse om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserad på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård?
Svar: Ja. Vi kommer att driva på förbättringsarbetet i enlighet med de fastställda nationella överenskommelserna.

4. Internationell forskning visar att både medicinska och psykologiska utfall gynnas av en kontinuerlig vårdkedja kring den gravida. En vårdform som ger en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja med barnmorskekontinuitet och relationell vård är Caseload Midwifery. Vårdformen har bedrivits i Region Stockholm sedan 2018 och är i ett par andra regioner i uppstartsfas. Hur kommer ni att förbättra kontinuiteten och den sammanhållna vårdkedjan i er region genom graviditet till förlossning och eftervård?
Svar: Liberalerna vill öka känslan av trygghet och stärka relationen mellan gravida kvinnor och barnmorskor, därför vill vi nu undersöka möjligheten att införa en ny vårdform i Skåne i form av caseload.

5. När kommer vi att se resultat av ert förbättringsarbete?
Svar: Caseload-projektet kommer att sannolikt att återrapporteras till hälso- och sjukvårdsnämnden under de senare delarna av år 2022 för eventuellt genomförande av caseload. Gällande de andra insatser som Liberalerna vill genomföra så är ambitionen att förbättringsarbetet sker under mandatperioden 2022-2026.

6. Anser ni att alla gravida i er region ska ha möjlighet att få bestämma på vilket sätt de föder barn?
Svar: Ja, däremot ska det ske på ett patientsäkert sett?

7. Idag är möjligheten att föda med kejsarsnitt på annat än medicinsk grund svårt att få beviljad och regionernas riktlinjer skiljer sig markant. Anledningarna till att vilja föda med så kallat elektivt kejsarsnitt varierar och kan handla om en önskan om att bestämma över sin egen kropp, tidigare traumatisk förlossningsupplevelse, övergreppshistorik, negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd vid en vaginal födsel eller förlossningsrädsla. Det finns inte någon generell rutin inom mödrahälsovården för att identifiera förlossningsrädsla och effekten av det individualiserade stöd som kan erbjudas vid specialenheter kan inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda resultatet, enligt SBU, 2021. I praktiken innebär det att den gravida i bästa fall får ett kejsarsnitt beviljat så sent som i vecka 36, eller i värsta fall tvingas att genomgå en vaginal förlossning mot sin vilja. Väntetiden och osäkerheten leder till otrygghet, stress och oro under graviditeten, och leder för många till psykisk ohälsa. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda med elektivt kejsarsnitt?
Svar: Liberalerna anser att det ska ske på ett evidensbaserat sätt. Om evidensen pekar på att det kan ske på ett patientsäkert sätt, så är vi inte främmande för detta.

8. Idag är möjligheten till att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor ytterst begränsad i Sverige. Anledningarna till att vilja föda hemma varierar och kan handla om en önskan att bestämma över sin egen kropp, tidigare negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd eller önskan om att få en äkta individualiserad vård. Efterfrågan ökar och eftersom det finns bristande tillgång på hembarnmorskor som dessutom som huvudregel finansieras av familjerna själva, väljer en del att föda hemma utan barnmorskestöd. Mellan 2002 och 2019 finansierades hembarnmorska av Region Stockholm för kvinnor som uppfyllde kriterier om att vara lågriskföderska och bo inom ett visst avstånd till sjukhus. Under denna period var 95% av hemfödslarna okomplicerade förlossningar med frisk mor och friskt barn. De övriga 5% var okomplicerade överföringar till sjukhus, oftast för att mamman var trött eller ville ha mer smärtlindring. Ingen annan vårdform har i studier så hög andel nöjda födande och så få komplikationer eller förlossningsskador. Internationellt uppmuntras hemfödslar både av medicinska såväl som ekonomiska skäl för den stora andelen av kvinnor med komplikationsfria graviditeter som inte behöver högspecialiserad vård. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor?
Svar: Nej.

9. Hur kommer ni att ge kvinnor möjlighet att välja förlossningssätt?
Svar: Liberalerna vill att förlossningar ska ske på patientsäkert sätt och att förlossning genomförs på närmsta förlossningsklinik .

10. Det ser väldigt olika ut i landet med eftervård och en väl fungerande vårdkedja. Vissa regioner kan exempelvis ge möjlighet att föda hemma, att föda i vatten eller att ha samma barnmorska hela vägen. Platsbristen i sig gör att många kvinnor skickas hem för tidigt efter en förlossning utan att få möjlighet till bedömning eller samtal. Ett fåtal regioner har amningsmottagningar, men tendensen att stänga ner är högre än att öppna nya. Vissa har bäckenbottenmottagningar som specialiserar sig på efterkontroller och uppföljningar av skador eller om kvinnor upplever att något känns fel. Ett fåtal regioner är snabba med uppföljningar och andra har inte den möjligheten och mycket riskerar falla mellan stolarna. Många regioner har inte tillräckligt med kompetens och inte heller rutin för att erbjuda specialistremiss eller second opinion vid misstanke om skada. Detta leder till mycket onödigt lidande och stora ekonomiska följder både för individ och samhälle. Hur ser er regionala eftervårdsstruktur ut idag?
Svar: Region Skåne har en god struktur för eftervård som exempelvis BB-hemma och andra insatser, men Liberalerna vill genomföra fler satsningar.

11. Kommer ni att satsa särskilt på eftervården?
Svar: Ja.

12. Vad kommer ni att vilja satsa på inom eftervården i er region?
Svar: Liberalerna vill bland annat satsa på att förstärka vården av kvinnor som drabbas av depression eller psykos efter förlossning brister i dag. Det behövs ökad specialistkunskap inom vården och om behandlingsåtgärder, därför vill vi stärka psykologenheterna för mödra- och barnhälsovården, för att säkerställa moderns och barnets behov. Mer måste även göras för att förhindra psykisk ohälsa efter förlossning.

13. Arbetsmiljön inom förlossningsvården har allvarliga brister och det drabbar i förlängningen de födande och deras familjer, visar flera studier. Barnmorskorna hinner inte stanna hos de födande utan måste springa mellan rummen, hinner inte ta rast eller knappt gå på toaletten. Det är ett oroväckande högt arbetstempo med höga krav och för lite personal. Förlossningsavdelningarna och eftervården slår gång på gång larm om att de inte hinner med, med ökad risk att patientsäkerheten äventyras och skador som följd. Istället för att värna om kvinnans egna önskemål blir vården medikaliserad med standardiserade rutiner istället för individanpassad vård. Alla kvinnor blir sjukfall i den moderna förlossningsfabriken. Barnmorskor som älskar sina arbeten slutar av utmattning och upplever att de inte kan stå för den undermåliga vård som systemet tvingar dem att leverera och ingen vill ta vakanta tjänster. Av 45 nyutexaminerade barnmorskor var det 3 som kunde tänka sig arbete på förlossning enligt nya studier. Lön dvs ersättning för utfört arbete är för låg, likaså grundbemanningen. Med bemanningspersonal som lösning skenar kostnaderna samtidigt som laganda, samverkan i ett tryggt och känt arbetslag försvinner. Kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?
Svar: Ja. Liberalerna vill rikta resurser för att förbättra barnmorskornas arbetsmiljö.

14. Hur kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?
Svar: Liberalerna vill säkerställa att det finns tillräckligt med utbildningsplatser för barnmorskor men även utveckla karriärutvecklingsmodeller. Liberalerna vill även förstärka introduktionsprogram för nyblivna barnmorskor i 24/7-verksamheten och utöka möjligheten till betald utbildning för barnmorskor på jämlika villkor i Region Skåne samt utöka även möjligheterna till rotationstjänstgöring inom samtliga verksamheter, även mellan öppenvård/slutenvård. 

15. Vad har ni för planer för att en barnmorska i er region ska kunna arbeta enligt principen “en barnmorska - en födande”?
Svar: I Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2021 anges att hög närvaro av barnmorska hos kvinnor i aktiv förlossning ska eftersträvas med målet en barnmorska per födande kvinna. Ett önskvärt mål att nå som dock försvåras av bristen på barnmorskor.

16. Patientlagen infördes år 2015 med syftet att förbättra patienters ställning och rättigheter. Att bli fråntagen sin autonomi och inte längre fritt kunna bestämma över sin kropp eller att uppleva en avhumaniserande behandling under födandet är brott mot mänskliga rättigheter. I vår senaste rapport, Mörkertalet, uppmärksammar vi att det finns brister i patientlagens implementering och efterlevnad, vilket leder till att patienters rättigheter inte värnas. Det finns i nuläget inte ens ett system för att mäta efterlevnaden av patientlagen och därmed säkra rätten till självbestämmande, samtycke och delaktighet i vården. Myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys gör samma slutsats och rekommenderar regeringen att ta initiativ till att förtydliga patientlagen avseende vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad samt dess innehåll. Kommer ni att säkerställa patientlagens efterlevnad?
Svar: -

17. Rapporten Mörkertalets vittnesmål är indelade per region. Analysen visade att kvinnorna upplever främst brist på inhämtande av samtycke samt att de saknar stöd och respektfullt bemötande. Att förlora sin autonomi och inte bli lyssnad på samt att inte tillåtas vara delaktig i sin vård är ytterligare huvudteman. Hur kommer ni att säkerställa att patientlagen efterlevs på era kliniker och mottagningar?
Svar: Patientlagen ska följas och det är av yttersta vikt att samtliga klagomål som inkommer tas på största allvar. Vi har en patientnämnd som hanterar dessa klagomål och dessa rapporteras därefter vidare till övriga nämnder.

18. Hur planerar ni att informera medborgarna med korrekt information om patienters rättigheter, rådande rutiner och möjligheten till att göra val inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?
Svar: Det är viktigt att det finns goda informationskanaler utåt, det kan ske i det personliga mötet med patienten, men även via sociala medier, dialog med patient- och anhörigföreningar och dylikt.

19. Vikten av samverkan mellan vård och patientrepresentanter för att åstadkomma förbättring finns dokumenterad inom flera olika projekt, bland annat inom kvinnohälsa och förlossningsvård. Vården bör utformas tillsammans med de som kommer att använda sig av den. Att inte ta vara på patienternas kunskap och engagemang är inte längre hållbart, när studier visar att samverkan kan leda till förbättring och förändring i vården. Patienter har möjlighet att ta ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att patienten ska få en möjlighet att delta i sin egen vård och behandling. Trots försök att göra vården mer patientinvolverad kvarstår utmaningar och initiativ saknas i många regionerna. Har ni samarbete med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?
Svar: Gravida och nyblivna mammor (den födande föräldern) i hela Sverige erbjuds sedan slutet av 2020 att besvara Graviditetsenkäten med syfte att fånga deras upplevelser av sin hälsa samt erfarenheter av vården under graviditet, förlossning och tiden därefter. Graviditetsenkäten utgör en mycket god grund för att identifiera utvecklingsområden och resultaten används för förbättringsarbete i regionen.

20. Hur planerar ni att utveckla samverkan med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?
Svar: Graviditetsenkäten utgör en mycket god grund för att identifiera utvecklingsområden och resultaten används för förbättringsarbete i regionen.

Sverigedemokraterna

Region Skåne

1. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen har sedan 2015 överenskommelser om insatser för en förbättrad förlossningsvård och för kvinnors hälsa. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna. Flera regioner har dock inte uppvisat någon utveckling mot angivet mål och riktade medel har inte redovisats tillfredsställande. Kommer ni att investera i mödrahälso-, förlossnings- och eftervård i er region?
Sjukvården är generellt i behov av mer resurser, och de statsbidrag som ges ska också användas till sina tilltänkta ändamål med en transparent redovisning. Vi vill göra investeringar och satsningar för att nå upp till de mål som finns. 

2. Bland målen som SKR och regeringen är överens om att arbeta med berörs flera områden där vi inte har sett någon förbättring. Det saknas i flera regioner t.ex. amningsmottagningar, bäckenbottenmottagningar, adekvat bemanning med relevant kompetens, trygghet för föräldrar gällande vårdplatser och vårdformer som ger kontinuitet genom graviditet till förlossning och eftervård. Vad kommer ni vilja satsa på i er region?
Bemanningen är en helt central fråga som vi vill satsa på. Eftervården och behandling av förlossningsskador behöver förbättras. Inga kvinnor ska behöva söka vård otaligt många gånger utan att bli trodda eller få adekvat hjälp efter sin förlossning. Vi vill också satsa på att göra slutenvården avgiftsfri i de fall den gravida har behov av inneliggande vård kopplat till sin graviditet, då vi anser att detta bör ingå i mödravård vilket idag är avgiftsfritt. 

3. Som komplement till överenskommelsen om att satsa på en förbättrad förlossningsvård har SKR och regeringen en tilläggsöverenskommelse för åren 2021-2022 om bl.a. “att utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserat på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård”. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna, varav 445 miljoner medel från tilläggsöverenskommelsen. Flera regioner har dock inte visat någon utveckling mot angivet mål om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja från graviditet till förlossning och eftervård. Kommer ni att driva förbättringsarbetet enligt SKR och regeringens överenskommelse om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserad på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård?
Vi anser att de mål som sätts upp ska följas. 

4. Internationell forskning visar att både medicinska och psykologiska utfall gynnas av en kontinuerlig vårdkedja kring den gravida. En vårdform som ger en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja med barnmorskekontinuitet och relationell vård är Caseload Midwifery. Vårdformen har bedrivits i Region Stockholm sedan 2018 och är i ett par andra regioner i uppstartsfas. Hur kommer ni att förbättra kontinuiteten och den sammanhållna vårdkedjan i er region genom graviditet till förlossning och eftervård?
Caseload är en intressant modell som man bör titta vidare på. Enligt den HTA analys som nyligen utförts av Region Skåne och Region Västra Götaland kan inga större varken nyttor eller risker uppfattas, men underlaget har varit för litet och bland annat inte tagit personer med förlossningsrädsla i beaktning. Därför ser vi ett fortsatt arbete med detta sätt bra, med kontinuerliga utvärderingar. 

5. När kommer vi att se resultat av ert förbättringsarbete?
Det blir svårt att utvisa hur lång tid det tar att se resultaten då vidare analyser behöver göras. 

6. Anser ni att alla gravida i er region ska ha möjlighet att få bestämma på vilket sätt de föder barn?
Det är viktigt att den gravida och barnmorskan har en god dialog kring förlossningssätt så att den gravida kan känna sig trygg. Att helt lägga över bestämmandet på den gravida kan dock till viss del bli problematiskt då det är viktigt att den medicinska aspekten av förlossningen tas i beaktning. 

7. Idag är möjligheten att föda med kejsarsnitt på annat än medicinsk grund svårt att få beviljad och regionernas riktlinjer skiljer sig markant. Anledningarna till att vilja föda med så kallat elektivt kejsarsnitt varierar och kan handla om en önskan om att bestämma över sin egen kropp, tidigare traumatisk förlossningsupplevelse, övergreppshistorik, negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd vid en vaginal födsel eller förlossningsrädsla. Det finns inte någon generell rutin inom mödrahälsovården för att identifiera förlossningsrädsla och effekten av det individualiserade stöd som kan erbjudas vid specialenheter kan inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda resultatet, enligt SBU, 2021. I praktiken innebär det att den gravida i bästa fall får ett kejsarsnitt beviljat så sent som i vecka 36, eller i värsta fall tvingas att genomgå en vaginal förlossning mot sin vilja. Väntetiden och osäkerheten leder till otrygghet, stress och oro under graviditeten, och leder för många till psykisk ohälsa. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda med elektivt kejsarsnitt?
Som tidigare nämnt är dialogen oerhört viktig. Det kan också vara problematiskt när det blir en ytterst personlig bedömning, och det är därför viktigt att det finns rutiner och riktlinjer, som tar alla aspekter i beaktning såsom nämns i texten. 

8. Idag är möjligheten till att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor ytterst begränsad i Sverige. Anledningarna till att vilja föda hemma varierar och kan handla om en önskan att bestämma över sin egen kropp, tidigare negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd eller önskan om att få en äkta individualiserad vård. Efterfrågan ökar och eftersom det finns bristande tillgång på hembarnmorskor som dessutom som huvudregel finansieras av familjerna själva, väljer en del att föda hemma utan barnmorskestöd. Mellan 2002 och 2019 finansierades hembarnmorska av Region Stockholm för kvinnor som uppfyllde kriterier om att vara lågriskföderska och bo inom ett visst avstånd till sjukhus. Under denna period var 95% av hemfödslarna okomplicerade förlossningar med frisk mor och friskt barn. De övriga 5% var okomplicerade överföringar till sjukhus, oftast för att mamman var trött eller ville ha mer smärtlindring. Ingen annan vårdform har i studier så hög andel nöjda födande och så få komplikationer eller förlossningsskador. Internationellt uppmuntras hemfödslar både av medicinska såväl som ekonomiska skäl för den stora andelen av kvinnor med komplikationsfria graviditeter som inte behöver högspecialiserad vård. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor?
Det finns idag en stort brist på barnmorskor, och vi ser det som svårt med nuvarande bemanningssituation att även kunna erbjuda hemförlossningar. 

9. Hur kommer ni att ge kvinnor möjlighet att välja förlossningssätt?
Dialoger som alla känner sig trygga i samt regionala riktlinjer. 

10. Det ser väldigt olika ut i landet med eftervård och en väl fungerande vårdkedja. Vissa regioner kan exempelvis ge möjlighet att föda hemma, att föda i vatten eller att ha samma barnmorska hela vägen. Platsbristen i sig gör att många kvinnor skickas hem för tidigt efter en förlossning utan att få möjlighet till bedömning eller samtal. Ett fåtal regioner har amningsmottagningar, men tendensen att stänga ner är högre än att öppna nya. Vissa har bäckenbottenmottagningar som specialiserar sig på efterkontroller och uppföljningar av skador eller om kvinnor upplever att något känns fel. Ett fåtal regioner är snabba med uppföljningar och andra har inte den möjligheten och mycket riskerar falla mellan stolarna. Många regioner har inte tillräckligt med kompetens och inte heller rutin för att erbjuda specialistremiss eller second opinion vid misstanke om skada. Detta leder till mycket onödigt lidande och stora ekonomiska följder både för individ och samhälle. Hur ser er regionala eftervårdsstruktur ut idag?
Tyvärr är kompetensbristen tydlig även i eftervården. Amningsstödet fungerar enligt vår uppfattning bra i Region Skåne. Däremot finns det få möjligheter till specialiserad eftervård. 

11. Kommer ni att satsa särskilt på eftervården?
Genom att höja bemanning och därmed säkra kompetensen kommer det även bli en satsning på eftervården. 

12. Vad kommer ni att vilja satsa på inom eftervården i er region?
Ökad bemanning. Men även att se över var eftervården brister och vilka resurser/eventuella mottagningar som behövs. Även möjligheterna till specialiserade paramedicinare bör ses över.  

13. Arbetsmiljön inom förlossningsvården har allvarliga brister och det drabbar i förlängningen de födande och deras familjer, visar flera studier. Barnmorskorna hinner inte stanna hos de födande utan måste springa mellan rummen, hinner inte ta rast eller knappt gå på toaletten. Det är ett oroväckande högt arbetstempo med höga krav och för lite personal. Förlossningsavdelningarna och eftervården slår gång på gång larm om att de inte hinner med, med ökad risk att patientsäkerheten äventyras och skador som följd. Istället för att värna om kvinnans egna önskemål blir vården medikaliserad med standardiserade rutiner istället för individanpassad vård. Alla kvinnor blir sjukfall i den moderna förlossningsfabriken. Barnmorskor som älskar sina arbeten slutar av utmattning och upplever att de inte kan stå för den undermåliga vård som systemet tvingar dem att leverera och ingen vill ta vakanta tjänster. Av 45 nyutexaminerade barnmorskor var det 3 som kunde tänka sig arbete på förlossning enligt nya studier. Lön dvs ersättning för utfört arbete är för låg, likaså grundbemanningen. Med bemanningspersonal som lösning skenar kostnaderna samtidigt som laganda, samverkan i ett tryggt och känt arbetslag försvinner. Kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?
Ja, vi vill göra flertalet satsningar för att förbättra arbetsmiljön. 

14. Hur kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?
Flexiblare arbetstidsmodeller. Rotationstjänster. Ökade löneincitament och förmåner för personalen. Detta för att barnmorskorna ska få fler kollegor för att minska tyngden på de som arbetar. 

15. Vad har ni för planer för att en barnmorska i er region ska kunna arbeta enligt principen “en barnmorska - en födande”?
Först och främst måste bemanningen säkras enligt tidigare svar. 

16. Patientlagen infördes år 2015 med syftet att förbättra patienters ställning och rättigheter. Att bli fråntagen sin autonomi och inte längre fritt kunna bestämma över sin kropp eller att uppleva en avhumaniserande behandling under födandet är brott mot mänskliga rättigheter. I vår senaste rapport, Mörkertalet, uppmärksammar vi att det finns brister i patientlagens implementering och efterlevnad, vilket leder till att patienters rättigheter inte värnas. Det finns i nuläget inte ens ett system för att mäta efterlevnaden av patientlagen och därmed säkra rätten till självbestämmande, samtycke och delaktighet i vården. Myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys gör samma slutsats och rekommenderar regeringen att ta initiativ till att förtydliga patientlagen avseende vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad samt dess innehåll. Kommer ni att säkerställa patientlagens efterlevnad?
Gällande lagar ska följas, och det är viktigt att detta följs upp och brister uppmärksammas och åtgärdas. 

17. Rapporten Mörkertalets vittnesmål är indelade per region. Analysen visade att kvinnorna upplever främst brist på inhämtande av samtycke samt att de saknar stöd och respektfullt bemötande. Att förlora sin autonomi och inte bli lyssnad på samt att inte tillåtas vara delaktig i sin vård är ytterligare huvudteman. Hur kommer ni att säkerställa att patientlagen efterlevs på era kliniker och mottagningar?
Informationen om att anmäla missförhållanden till patientnämnden bör öka så att brister förs upp till ytan. Tyvärr är det nog också så att mycket sker på grund av underbemanning och med en ökad bemanning får barnmorskorna större möjlighet att kunna bemöta patienter utan stress. 

18. Hur planerar ni att informera medborgarna med korrekt information om patienters rättigheter, rådande rutiner och möjligheten till att göra val inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?
Det är viktigt att det finns korrekt och lättförståelig information på 1177.se. Möjligen bör man också se över skriftlig information som delas ut till de gravida. 

19. Vikten av samverkan mellan vård och patientrepresentanter för att åstadkomma förbättring finns dokumenterad inom flera olika projekt, bland annat inom kvinnohälsa och förlossningsvård. Vården bör utformas tillsammans med de som kommer att använda sig av den. Att inte ta vara på patienternas kunskap och engagemang är inte längre hållbart, när studier visar att samverkan kan leda till förbättring och förändring i vården. Patienter har möjlighet att ta ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att patienten ska få en möjlighet att delta i sin egen vård och behandling. Trots försök att göra vården mer patientinvolverad kvarstår utmaningar och initiativ saknas i många regionerna. Har ni samarbete med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?
Vi är öppna för och diskuterar gärna frågor med patientrepresentanter då det ger oss bra rapporter från verkligheten. 

20. Hur planerar ni att utveckla samverkan med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?
Genom öppna forum där det är lätt för representanter att framföra sina åsikter. 

Socialdemokraterna

Region Skåne

1. Kommer ni att investera i mödrahälso-, förlossnings- och eftervård i er region?

Ja. Vi har under hela mandatperioden drivit att sjukvården behöver tillföras mer resurser, och att kvinnosjukvården ska vara ett prioriterat område för satsningar. I november 2021 lade vi också ett initiativärende i hälso- och sjukvårdsnämnden om att förlossningsvården omedelbart skulle tillföras 25 miljoner för att hantera den allt mer krisartade situationen. Vi befinner oss dock i opposition och har inte fått gehör för våra förslag.

2. Vad kommer ni vilja satsa på i er region?

Alla de områden som tas upp i frågan är viktiga, men vår främsta prioritet är att lösa den nuvarande förlossningskrisen, förbättra arbetsmiljön och säkerställa tillräcklig bemanning, framför allt av barnmorskor, inom förlossningsvården. Insatser för förbättrad kontinuitet i förlossningsvården, till exempel genom Caseload Midwifery, är dock ett viktigt led i det arbetet, inte minst eftersom det är något som många barnmorskor efterfrågar och som därför kan bidra till att öka regionens attraktivitet som arbetsgivare.

3. Kommer ni att driva förbättringsarbetet enligt SKR och regeringens överenskommelse om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserad på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård?

Ja

4. Hur kommer ni att förbättra kontinuiteten och den sammanhållna vårdkedjan i er region genom graviditet till förlossning och eftervård?

Vi vill införa Caseload Midwifery och ställde oss redan 2019 bakom en motion från Miljöpartiet om att så skulle ske. Motionen bifölls av regionfullmäktige, men tyvärr har det borgerliga regionstyret fortfarande inte verkställt beslutet.

5. När kommer vi att se resultat av ert förbättringsarbete?

Om vi får förtroendet att styra Region Skåne under nästa mandatperiod förväntar vi oss att se tydliga resultat av vår politik för en bättre mödra- och förlossningsvård inom ett par år, i god tid innan valet 2026.

6. Anser ni att alla gravida i er region ska ha möjlighet att få bestämma på vilket sätt de föder barn?

Beslut om vilken vård som ska ges bör, liksom inom resten av hälso- och sjukvården, fattas av medicinskt ansvarig läkare, eller i förekommande fall annan ansvarig vårdpersonal, tillsammans med patienten. Att stärka patientens medbestämmande över sin egen vård är en viktig del av arbetet med att göra vården mer personcentrerad och det är inom förlossningsvården särskilt viktigt att den födande kvinnan känner sig trygg med och delaktig i all vård som ges under graviditet och förlossning, men ansvaret för medicinska beslut kan aldrig lämnas över helt och hållet till patienterna själva.

7. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda med elektivt kejsarsnitt?

Se svar på fråga 6.

8. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor?

Frågan om skattefinansierad hemförlossning handlar framför allt om patientsäkerhet, både för den födande kvinnan och de ofödda barnet, och i sådana frågor måste politiken förlita sig på professionens bedömning. Svensk förening för gynekologi och obstetrik (SFOG) anser utifrån klinisk erfarenhet att hemförlossning inte är önskvärd av säkerhetsskäl. Vi respekterar den bedömningen och så länge den står sig kommer vi därför inte att ta ställning för skattefinansierad hemförlossning.

9. Hur kommer ni att ge kvinnor möjlighet att välja förlossningssätt?

Det råder bred politisk enighet om att hälso- och sjukvården ska utvecklas i riktning mot att bli mer personcentrerad och det arbetet pågår inom Region Skåne. I ett läge där förlossningsvården är hårt pressad av det borgerliga styrets besparingskrav, samtidigt som arbetsmiljön är undermålig och det råder ständig personalbrist, är det svårt att bedriva ett konstruktivt förändringsarbete. Det som krävs politiskt för att skapa förutsättningar för att utveckla mödra- och förlossningsvården i en mer personcentrerad riktning är därför framför allt att tillföra de resurser som behövs, förbättra arbetsmiljön och säkerställa tillräcklig bemanning. Det kommer att vara en prioriterad fråga för oss om vi vinner valet i höst.

10. Hur ser er regionala eftervårdsstruktur ut idag?

Skånes fem kvinnokliniker ansvarar för eftervården den första veckan efter förlossningen. De har alla någon form av amningsmottagningar/ bristningsmottagningar tillgängligt för kvinnor som har behov av stöd. På Skånes universitetssjukhus SUS Malmö finns BB-hemma för förstagångsföräldrar som har haft en normal, frisk graviditet samt komplikationsfri förlossning och kan gå hem efter 6 timmar. Det innebär daglig kontakt med barnmorska, som också gör hembesök. I Helsingborg finns en liknande modell. De kvinnor som av olika skäl behöver stanna på sjukhuset får eftervård inom sjukhusets BB-vård. På Skånes universitetssjukhus SUS Lund finns också patienthotell för kvinnan med partner efter förlossningen. Vid stora bristningar som till exempel vid grad 3-4 sker kontroll före hemgång samt rutinmässig uppföljning på bristningsmottagning inom 8-10 veckor. I enlighet med en ny rutin som infördes i år ringer även barnmorskan från barnmorskemottagningen upp kvinnorna cirka två veckor efter förlossningen i syfte att identifiera psykisk/fysisk ohälsa samt amningsproblem. Vid behov kan då tidigt eftervårdsbesök bokas, samt efterföljande stödinsatser. Alla bokas för ett fysiskt besök inom 16 veckor, om möjligt mellan 8 och 12 veckor, efter förlossningen för uppföljning av graviditet och förlossningsupplevelse, gynekologisk kontroll, samt för att identifiera eventuell ohälsa och behov av preventivmedel. De kvinnor som haft graviditetskomplikationer som till exempel graviditetsdiabetes eller preklampsi tas om hand på vårdcentral för långtidsuppföljning.

11. Kommer ni att satsa särskilt på eftervården?

Ja, vi ser behov av att stärka alla delar av vårdkedjan, även om den akuta bristen på barnmorskor inom förlossningsvården just nu är det allvarligaste problemet att lösa.

12. Vad kommer ni att vilja satsa på inom eftervården i er region?

Det har vi i nuläget inte tagit ställning till. Exakt hur resurserna bör fördelas för att få största möjliga effekt behöver utredas närmare i samråd med professionen.

13. Kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

Ja. Som framgår ovan är det en högt prioriterad fråga för oss.

14.Hur kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

Det vill vi bestämma tillsammans med representanter för barnmorskorna, om vi får förtroendet att styra regionen nästa mandatperiod. De som vet bäst vilka åtgärder som är viktigast för att förbättra arbetsmiljön på en arbetsplats är naturligtvis de som jobbar där själva. Men det kan till exempel handla om löner, schemaläggning, kompetensutveckling, organisering av arbetet och inflytande över sin arbetssituation.

15.Vad har ni för planer för att en barnmorska i er region ska kunna arbeta enligt principen “en barnmorska - en födande”?

En barnmorska per födande i aktiv förlossning är vår målsättning för förlossningsvården och för att det ska bli möjligt krävs det framför allt att vi kan anställa fler barnmorskor. Vi vill därför tillföra mer resurser, förbättra arbetsmiljön och vidta andra åtgärder för att bli en mer attraktiv arbetsgivare. Att åtgärda resursbristen är första steget, men exakt hur pengarna ska fördelas och vilka åtgärder som ska vidtas bör som sagt bestämmas tillsammans med representanter för barnmorskorna, och övriga berörda professioner.

16. Kommer ni att säkerställa patientlagens efterlevnad?

Ja. Självklart ska patientlagen, och alla andra lagar, följas inom alla regionens verksamheter och ansvaret för det vilar ytterst på de styrande politikerna.

17. Hur kommer ni att säkerställa att patientlagen efterlevs på era kliniker och mottagningar?

Den främsta orsaken till brister inom mödra- och förlossningsvården, och resten av hälso- och sjukvården, är underbemanning och brist på resurser. Mer resurser och fler anställda är därför de viktigaste åtgärderna för att komma till rätta med de problem vi ser inom dagens hälso- och sjukvård, så också de exempel som lyfts i frågan.

18. Hur planerar ni att informera medborgarna med korrekt information om patienters rättigheter, rådande rutiner och möjligheten till att göra val inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

Ansvaret för att se till att patienterna har korrekt information ligger på de olika verksamheterna inom hälso- och sjukvården. Politikens uppgift är att se till att de har förutsättningar att utföra det uppdraget på ett bra sätt, vilket framför allt handlar om att se till att de har tillräckligt med resurser och personal. Som framgår ovan är det precis vad vi vill göra.

19. Har ni samarbete med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

Sedan december 2020 har gravida och den födande föräldern som är registrerade i Graviditetsregistret möjlighet att svara på Graviditetsenkäten som skickas ut vid tre tillfällen; i graviditetsvecka 25, 8 veckor efter förlossningen och 1 år efter förlossningen. Syftet är att fånga deras upplevelser av sin hälsa och vård i samband med graviditet, förlossning och tiden efter. Resultaten är ett stöd för sjukvårdsförvaltningarna, barnmorskemottagningarna och det regionala arbetet med att identifiera utvecklingsområden och driva förbättringsarbetet i Skåne.

20. Hur planerar ni att utveckla samverkan med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

Vi har i nuläget inga konkreta förslag på hur samverkan med patientrepresentanter inom hälso- och sjukvården kan stärkas, och det är frågor som till stor del hanteras på tjänstemannanivå, men vi träffar ofta representanter för patientföreningar och är alltid öppna för att ta emot synpunkter i frågan.

Moderaterna

Region Skåne

1. Kommer ni att investera i mödrahälso-, förlossnings- och eftervård i er region?

Ja, dessa har egna poster i budgeten

2. Vad kommer ni vilja satsa på i er region?

Avseende amningsmottagningar, bäckenbottenmottagningar, adekvat bemanning med relevant kompetens, trygghet för föräldrar gällande vårdplatser och vårdformer som ger kontinuitet genom graviditet till förlossning och eftervård pågår flera satsningar inte minst inom ramen för den statliga överenskommelsen vilka kommer att följas upp enligt givna direktiv. Regionen har mål om att verka för en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserad på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård. Ett projekt med Case load är initierat, med just detta som syfte, att kvinna och barn ska kunna ha samma barnmorska hela vägen från början till eftervård. Det innebär också helt nya sätt för aktuell vårdpersonal att arbeta. Utöver det pågår aktiv samverkan med Skånes alla kommuner om stöd för föräldrar, satsningar på familjens hus och familjecentraler samt särskilda stödprojekt i utanförskapsområden för att öka tillit och deltagande i förebyggande vård.

3. Kommer ni att driva förbättringsarbetet enligt SKR och regeringens överenskommelse om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserad på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård?

Ja

Enligt Graviditetsregistret skedde inskrivning på mödrahälsovården i Region Skåne i genomsnitt vid graviditetsvecka 8, vilket är i paritet med rikets genomsnitt. Statistiken är baserad på de som födde barn 2021 eftersom data för 2022 ej är fullständig ännu.

Tillgänglighetsmätningar för mödrahälso-, förlossnings- och eftervård utförs ej, men resultat från Graviditetsenkäten publicerade våren 2022 visade att kvinnor i Skåne generellt är nöjda med mödrahälso- och förlossningsvården. Några utvecklingsområden har identifierats, ett exempel är att fortsatt förbättra tillgången till amningsstöd efter förlossningen. Detta område har därmed fått särskilda medel i budgeten. https://www.mynewsdesk.com/se/region_skane/pressreleases/moedrahaelso-och-foerlossningsvaarden-faar-bra-betyg-av-kvinnorna-3167414

4. Hur kommer ni att förbättra kontinuiteten och den sammanhållna vårdkedjan i er region genom graviditet till förlossning och eftervård?

Se fråga 2

5. När kommer vi att se resultat av ert förbättringsarbete?

Förbättringsarbete sker löpande och syns också löpande. När det gäller case load kommer utvärdering ske innan eventuellt bredare införande. Förbättring ska synas både för patientgrupper och vårdpersonalens nöjdhet med arbetssituation.

Utredning om en pilotverksamhet för en sammanhållen och teambaserad vårdkedja i förlossningsvården har genomförts och förslaget förväntas tas upp för beslut i HSN i september. En HTA-analys har genomförts i samarbete mellan VGR och Region Skåne – ”Nytta och risker med caseload midwifery: samma barnmorske-team genom graviditet, förlossning och eftervård”, rapporten publicerades i början av sommaren. https://vardgivare.skane.se/kompetens-utveckling/nyheter/nyheter/2022/ny-rapport-inga-tydliga-fordelar-eller-risker-for-mamma-och-barn-med-samma-barnmorsketeam/

https://vardgivare.skane.se/siteassets/3.-kompetens-och-utveckling/sakkunniggrupper/hta/rapporter/2022/rapport_caseload.pdf

6. Anser ni att alla gravida i er region ska ha möjlighet att få bestämma på vilket sätt de föder barn?

Frågan bör främst avgöras mellan mamman och läkare/barnmorska och Region Skåne ska följa riktlinjer för god vård och patientsäkerhet.

7. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda med elektivt kejsarsnitt?

Gravida som (efter läkarbedömning) bedöms behöva elektivt kejsarsnitt erbjuds detta. Elektiva kejsarsnitt erbjuds vid samtliga förlossningskliniker i regionen och planeringen hanteras vanligen av respektive klinik. För att optimera tillgängliga resurser under sommaren har samarbete mellan förlossningsklinikerna skett avseende planeringen av bland annat elektiva kejsarsnitt. https://vardgivare.skane.se/vardriktlinjer/kvinnosjukdomar-och-forlossning/forlossningsvarden-i-sommar/

8. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor?

Det finns möjlighet för hemförlossning men denna finansieras då av den födande. Offentligt finansierad hemförlossning finns ej i Skåne.

9. Hur kommer ni att ge kvinnor möjlighet att välja förlossningssätt?

Det finns idag möjlighet att välja och besluten bör tas tillsammans med professionen.

10. Hur ser er regionala eftervårdsstruktur ut idag?

Kvinnoklinikerna har ansvar för eftervården under första veckan efter förlossningen. I enlighet med Förfrågningsunderlaget för barnmorskemottagningar (BMM) 2022 och gällande riktlinjer tar barnmorskan på BMM kontakt med den nyförlösta inom de två första veckorna för en uppföljning av hälsotillståndet (såväl fysisk som psykisk hälsa) samt erbjuder eftervårdsbesök inom 16 veckor efter förlossningen. Dessa kontakter/besök inkluderar uppföljning av eventuella förlossningsbristningar. BVC har också en tidig kontakt efter hemgång från BB med regelbundna hälsobesök i enlighet med barnhälsovårdsprogrammet. Att barnmorskan på BMM nu rutinmässigt kontaktar alla nyförlösta inom två veckor efter förlossningen är en förändring som infördes i Förfrågningsunderlaget för 2022.

11. Kommer ni att satsa särskilt på eftervården?

Se ovan

12. Vad kommer ni att vilja satsa på inom eftervården i er region?

Se ovan

13. Kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

Ja

14. Hur kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

Vi vill anställa 3500 fler personer i den skånska vården. Det gäller särskilt behovet av fler barnmorskor där det redan sker flera rekryteringssatsningar. 

Vi behöver fortsätta regionens arbete med hälsofrämjande schemaläggning, som bland annat ser till att medarbetarna i vården får en fullgod dygnsvila. För bättre arbetsmiljö tror vi att ökat personalinflytande på golvet är nyckeln, att organisationen och chefskapet behöver bli mer lyhört för medarbetarna lyfts ofta av de medarbetare som slutar. Därför vill vi bland annat ha personaldrivna enheter och ledare/chefer som är närvarande på vårdgolvet.

Vi presenterade under våren ett nytt personalpaket med bl.a. följande förslag:

· Rekryteringsbonus för den som lockar en ny vårdkollega till regionen.

· Möjlighet till frivilliga 12-timmarspass - och då arbeta färre dagar

· Ny karriärstege - fler karriärvägar med möjlighet till högre lön utan att lämna vårdgolvet

· Fler chefer "på golvet" - för ett närvarande ledarskap

· Utbildningslön till undersköterskor som vidareutbildar sig till sjuksköterskor

· Handledarbonus till dem som handleder vårdstudenter

· Rekrytera och språkutbilda personal från andra länder.

· Avskaffa onödig administration – bort med krångliga system och byråkrater

15. Vad har ni för planer för att en barnmorska i er region ska kunna arbeta enligt principen “en barnmorska - en födande”?

I Region Skåne har barnmorskor i snitt inte mer än en förlossning per arbetspass. Det är också målet att belastningen inte ska vara större än så.

16. Kommer ni att säkerställa patientlagens efterlevnad?

Att patientlagen efterlevs är en grundläggande förutsättning. Det sker löpande uppföljning och rapportering till styrelser och hälso- och sjukvårdsnämnden.

17. Hur kommer ni att säkerställa att patientlagen efterlevs på era kliniker och mottagningar?

Patientlagen ska efterlevas och Region Skåne har omfattande rutiner för kvalitetskontroller mm.

18. Hur planerar ni att informera medborgarna med korrekt information om patienters rättigheter, rådande rutiner och möjligheten till att göra val inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

Information om detta ges både muntligt och skriftligt, via 1177 samt vid besök inom hälso- och sjukvården.

19. Har ni samarbete med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

-

20. Hur planerar ni att utveckla samverkan med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

Gravida och nyblivna mammor (den födande föräldern) i hela Sverige erbjuds sedan slutet av 2020 att besvara Graviditetsenkäten med syfte att fånga deras upplevelser av sin hälsa samt erfarenheter av vården under graviditet, förlossning och tiden därefter. Graviditetsenkäten utgör en mycket god grund för att identifiera utvecklingsområden och resultaten används för förbättringsarbete i regionen. Patienter uppmanas också på alla avdelningar att ge feedback till behandlande personal, vilket informeras i väntrum och liknande.

Vänsterpartiet

Region Skåne

1. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen har sedan 2015 överenskommelser om insatser för en förbättrad förlossningsvård och för kvinnors hälsa. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna. Flera regioner har dock inte uppvisat någon utveckling mot angivet mål och riktade medel har inte redovisats tillfredsställande. Kommer ni att investera i mödrahälso-, förlossnings- och eftervård i er region? 

Ja. För Vänsterpartiet så är satsningar på de här områdena oerhört viktiga både i valet och har varit under lång tid. Det handlar om stora satsningar som behöver på personalens arbetsmiljö och bemanning för att kunna fortsätta utveckla verksamheten för alla födande, barn, anhöriga och för personalen. 

2. Bland målen som SKR och regeringen är överens om att arbeta med berörs flera områden där vi inte har sett någon förbättring. Det saknas i flera regioner t.ex. amningsmottagningar, bäckenbottenmottagningar, adekvat bemanning med relevant kompetens, trygghet för föräldrar gällande vårdplatser och vårdformer som ger kontinuitet genom graviditet till förlossning och eftervård. Vad kommer ni vilja satsa på i er region? 

I Skåne så är bland annat frågan om patienthotell, uppföljning, eftervård och insatser för att öka kontinuitet och trygghet viktigt för oss i Vänsterpartiet. 

3. Som komplement till överenskommelsen om att satsa på en förbättrad förlossningsvård har SKR och regeringen en tilläggsöverenskommelse för åren 2021–2022 om bl.a. “att utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserat på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård”. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna, varav 445 miljoner medel från tilläggsöverenskommelsen. Flera regioner har dock inte visat någon utveckling mot angivet mål om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja från graviditet till förlossning och eftervård. Kommer ni att driva förbättringsarbetet enligt SKR och regeringens överenskommelse om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserad på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård? 

För Vänsterpartiet är frågan om en god vård och ett riktigt bra omhändertagande väldigt viktiga frågor oberoende av om det finns nationella överenskommelser eller inte. Men det är bra att man gemensamt i regionerna och även från nationellt håll ser behovet. Vi kommer att fortsätta driva de här frågorna med kraft. 

4. Internationell forskning visar att både medicinska och psykologiska utfall gynnas av en kontinuerlig vårdkedja kring den gravida. En vårdform som ger en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja med barnmorskekontinuitet och relationell vård är Caseload Midwifery. Vårdformen har bedrivits i Region Stockholm sedan 2018 och är i ett par andra regioner i uppstartsfas. Hur kommer ni att förbättra kontinuiteten och den sammanhållna vårdkedjan i er region genom graviditet till förlossning och eftervård? 

I Region Skåne så har vi agerat för att öka kontinuiteten genom att bland annat stötta projekt i denna riktning. 

Bakåt i tiden så har vi också agerat vi för att inte genomföra vårdval barnmorskemottagning för att vi såg och ser att det har försvårat för kontinuiteten mellan mödravården och förlossning. Vi kommer fortsätta arbeta för en sammanhållen offentlig vård.  

5. När kommer vi att se resultat av ert förbättringsarbete?

Den frågan avgörs ju av valresultatet. Beroende på vilka majoriteter som tillträder och vad de partierna har för politiska förslag. Om vi har möjlighet att styra Region Skåne efter valet så kommer våra satsningar förhoppningsvis att ge resultat snabbt. 

6. Anser ni att alla gravida i er region ska ha möjlighet att få bestämma på vilket sätt de föder barn? 

Vänsterpartiet kämpar för att personalsituationen ska förbättras inom den skånska förlossningsvården så att man kan ha 1 barnmorska per aktiv förlossning. Det är en reform som ger mycket bättre förutsättningar än den situationen som finns idag med alldeles för hög arbetstakt för de som arbetar på förlossningsklinikerna. Att förlossningsklinikerna arbetar personcentrerat är oerhört viktigt för oss.  

7. Idag är möjligheten att föda med kejsarsnitt på annat än medicinsk grund svårt att få beviljad och regionernas riktlinjer skiljer sig markant. Anledningarna till att vilja föda med så kallat elektivt kejsarsnitt varierar och kan handla om en önskan om att bestämma över sin egen kropp, tidigare traumatisk förlossningsupplevelse, övergreppshistorik, negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd vid en vaginal födsel eller förlossningsrädsla. Det finns inte någon generell rutin inom mödrahälsovården för att identifiera förlossningsrädsla och effekten av det individualiserade stöd som kan erbjudas vid specialenheter kan inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda resultatet, enligt SBU, 2021. I praktiken innebär det att den gravida i bästa fall får ett kejsarsnitt beviljat så sent som i vecka 36, eller i värsta fall tvingas att genomgå en vaginal förlossning mot sin vilja. Väntetiden och osäkerheten leder till otrygghet, stress och oro under graviditeten, och leder för många till psykisk ohälsa. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda med elektivt kejsarsnitt? 

Vi vill satsa på att stärka förlossningsvården så att alla kvinnor med förlossningsrädsla, som ni nämner i denna fråga, får god hjälp och stöd under graviditeten. Det är jätteviktigt att alla kvinnor för det stöd de behöver under graviditet, förlossning och eftervård. 

8. Idag är möjligheten till att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor ytterst begränsad i Sverige. Anledningarna till att vilja föda hemma varierar och kan handla om en önskan att bestämma över sin egen kropp, tidigare negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd eller önskan om att få en äkta individualiserad vård. Efterfrågan ökar och eftersom det finns bristande tillgång på hembarnmorskor som dessutom som huvudregel finansieras av familjerna själva, väljer en del att föda hemma utan barnmorskestöd. Mellan 2002 och 2019 finansierades hembarnmorska av Region Stockholm för kvinnor som uppfyllde kriterier om att vara lågriskföderska och bo inom ett visst avstånd till sjukhus. Under denna period var 95% av hemfödslarna okomplicerade förlossningar med frisk mor och friskt barn. De övriga 5% var okomplicerade överföringar till sjukhus, oftast för att mamman var trött eller ville ha mer smärtlindring. Ingen annan vårdform har i studier så hög andel nöjda födande och så få komplikationer eller förlossningsskador. Internationellt uppmuntras hemfödslar både av medicinska såväl som ekonomiska skäl för den stora andelen av kvinnor med komplikationsfria graviditeter som inte behöver högspecialiserad vård. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor? 

Det är inte en fråga som vi driver i valrörelsen eller i vårt regionpolitiska program. 

9. Hur kommer ni att ge kvinnor möjlighet att välja förlossningssätt? 

Vi tycker att det är viktigt att satsa på och stärka arbetsmiljön för personalen på kvinnoklinikerna för att det ska ges förutsättningar att föda i en lugn miljö där alla blir lyssnade till och får möjligheter att välja och äga sin förlossning själv. Personalfrågan är nyckeln både för att sänka arbetstakten och för att kunna öppna fler vårdplatser. Det handlar både om att satsa på verksamhetsutveckling och personal. Personalsatsningar är ett sätt, men vi har även agerat i frågan om kulturdoulor som ett sätt att öka tryggheten för födande. 

10. Det ser väldigt olika ut i landet med eftervård och en väl fungerande vårdkedja. Vissa regioner kan exempelvis ge möjlighet att föda hemma, att föda i vatten eller att ha samma barnmorska hela vägen. Platsbristen i sig gör att många kvinnor skickas hem för tidigt efter en förlossning utan att få möjlighet till bedömning eller samtal. Ett fåtal regioner har amningsmottagningar, men tendensen att stänga ner är högre än att öppna nya. Vissa har bäckenbottenmottagningar som specialiserar sig på efterkontroller och uppföljningar av skador eller om kvinnor upplever att något känns fel. Ett fåtal regioner är snabba med uppföljningar och andra har inte den möjligheten och mycket riskerar falla mellan stolarna. Många regioner har inte tillräckligt med kompetens och inte heller rutin för att erbjuda specialistremiss eller second opinion vid misstanke om skada. Detta leder till mycket onödigt lidande och stora ekonomiska följder både för individ och samhälle. Hur ser er regionala eftervårdsstruktur ut idag? 

Eftervården i Skåne följder de riktlinjer som är fastställda i regionen. Man kan läsa mer på regionens hemsida om de, vårdprogram som man arbetar efter, amningsmottagningar, mottagningar för bäckenbotten osv som finns. 

11. Kommer ni att satsa särskilt på eftervården? 

Vänsterpartiet vill stärka hela kvinnovården i Sverige och i Skåne. 

12. Vad kommer ni att vilja satsa på inom eftervården i er region? 

Vi i Vänsterpartiet vill stärka kvinnovården generellt, men ett konkret exempel är satsningar på tillgängligheten för de som har fått komplikationer efter förlossning då vi vet att väntetiderna är. Men även stödet och omhändertagandet direkt efter förlossning genom exempelvis patienthotell på alla förlossningskliniker. 

13. Arbetsmiljön inom förlossningsvården har allvarliga brister och det drabbar i förlängningen de födande och deras familjer, visar flera studier. Barnmorskorna hinner inte stanna hos de födande utan måste springa mellan rummen, hinner inte ta rast eller knappt gå på toaletten. Det är ett oroväckande högt arbetstempo med höga krav och för lite personal. Förlossningsavdelningarna och eftervården slår gång på gång larm om att de inte hinner med, med ökad risk att patientsäkerheten äventyras och skador som följd. I stället för att värna om kvinnans egna önskemål blir vården medikaliserad med standardiserade rutiner istället för individanpassad vård. Alla kvinnor blir sjukfall i den moderna förlossningsfabriken. Barnmorskor som älskar sina arbeten slutar av utmattning och upplever att de inte kan stå för den undermåliga vård som systemet tvingar dem att leverera och ingen vill ta vakanta tjänster. Av 45 nyutexaminerade barnmorskor var det 3 som kunde tänka sig arbete på förlossning enligt nya studier. Lön dvs ersättning för utfört arbete är för låg, likaså grundbemanningen. Med bemanningspersonal som lösning skenar kostnaderna samtidigt som laganda, samverkan i ett tryggt och känt arbetslag försvinner. Kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö? 

Ja. Detta är en av nyckelfrågorna för att stärka förlossningsvården. 

14. Hur kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö? 

Vänsterpartiet vill bland annat satsa på förkortad arbetsmiljö med bibehållen lön och rekrytera mer personal. Vi tror att detta är en nyckelfråga för framtiden. 

15. Vad har ni för planer för att en barnmorska i er region ska kunna arbeta enligt principen “en barnmorska - en födande”? 

För oss handlar det om att öka personaltätheten och garantera tillgången på vårdplatser. En barnmorska – en födande är viktigt för att kunna bedriva en personcentrerad förlossningsverksamhet.

16. Patientlagen infördes år 2015 med syftet att förbättra patienters ställning och rättigheter. Att bli fråntagen sin autonomi och inte längre fritt kunna bestämma över sin kropp eller att uppleva en avhumaniserande behandling under födandet är brott mot mänskliga rättigheter. I vår senaste rapport, Mörkertalet, uppmärksammar vi att det finns brister i patientlagens implementering och efterlevnad, vilket leder till att patienters rättigheter inte värnas. Det finns i nuläget inte ens ett system för att mäta efterlevnaden av patientlagen och därmed säkra rätten till självbestämmande, samtycke och delaktighet i vården. Myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys gör samma slutsats och rekommenderar regeringen att ta initiativ till att förtydliga patientlagen avseende vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad samt dess innehåll. Kommer ni att säkerställa patientlagens efterlevnad? 

Vi lyfter ofta och arbetar kontinuerligt med att lyfta bemötandefrågor och delaktighet. Vi har bland annat mot bakgrund av patientnämndens rapport i Region Skåne med fokus på kvinnovård tagit upp de här frågorna. Vi kommer fortsätta lyfta detta och lägger konkreta förslag på hur man kan förbättra situationen. Det är oacceptabelt att så många kvinnor bär med sig upplevelser av att inte bli lyssnade på eller tagna på allvar när de söker vård eller föder barn. 

17. Rapporten Mörkertalets vittnesmål är indelade per region. Analysen visade att kvinnorna upplever främst brist på inhämtande av samtycke samt att de saknar stöd och respektfullt bemötande. Att förlora sin autonomi och inte bli lyssnad på samt att inte tillåtas vara delaktig i sin vård är ytterligare huvudteman. Hur kommer ni att säkerställa att patientlagen efterlevs på era kliniker och mottagningar? 

Samma som i svaret på fråga 16. Vi kommer fortsätta kämpa för att delaktighet och gott bemötande är en verklighet oavsett var man möter vården. 

18. Hur planerar ni att informera medborgarna med korrekt information om patienters rättigheter, rådande rutiner och möjligheten till att göra val inom graviditet-, förlossnings- och eftervård? Samverkan med patienter 

Det är ju regionen som informerar och inte vi som partier men för oss i Vänsterpartiet är det viktigt att information ges på många olika sätt om vad som gäller så att man försäkrar sig om att alla berörda verkligen nås av den gällande lagstiftningen och det man har rätt till som individ. Exempel på saker som vi har lyft politiskt är till exempel rätten till tolk, egen tolkverksamhet i regionen och vikten av uppsökande arbete i verksamheterna för att se till att människor har kunskap om vad som gäller och vad man har rätt till. 

19. Vikten av samverkan mellan vård och patientrepresentanter för att åstadkomma förbättring finns dokumenterad inom flera olika projekt, bland annat inom kvinnohälsa och förlossningsvård. Vården bör utformas tillsammans med de som kommer att använda sig av den. Att inte ta vara på patienternas kunskap och engagemang är inte längre hållbart, när studier visar att samverkan kan leda till förbättring och förändring i vården. Patienter har möjlighet att ta ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att patienten ska få en möjlighet att delta i sin egen vård och behandling. Trots försök att göra vården mer patientinvolverad kvarstår utmaningar och initiativ saknas i många regionerna. Har ni samarbete med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård? 

Vi träffar regelbundet fackorganisationer, professionsföreträdare och patientföreningar. Det är viktigt för oss att ha det för att diskutera vad som behövs, vad som fungerar bra och vad som behöver utvecklas ur olika perspektiv. 

20. Hur planerar ni att utveckla samverkan med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

Vi planerar att fortsätta träffa dessa organisationer precis som alltid, både i valtider och åren däremellan. 

Kristdemokraterna

Region Skåne

1. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen har sedan 2015 överenskommelser om insatser för en förbättrad förlossningsvård och för kvinnors hälsa. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna. Flera regioner har dock inte uppvisat någon utveckling mot angivet mål och riktade medel har inte redovisats tillfredsställande. Kommer ni att investera i mödrahälso-, förlossnings- och eftervård i er region? 

Svar: Kristdemokraterna i Region Skåne ser mödrahälso-, förlossnings- och eftervård som ett viktigt och prioriterat område. Som enda parti ser vi problemen med 21 olika regioner där denna vård utformas på 21 olika sätt, vilket gör att även om det satsar nationellt på detta, så blir utfallet olika. 

En god tillgång på barnmorskor är avgörande för att alla födande kvinnor som ska få en plats på en förlossningsavdelning. 

2. Bland målen som SKR och regeringen är överens om att arbeta med berörs flera områden där vi inte har sett någon förbättring. Det saknas i flera regioner t.ex. amningsmottagningar, bäckenbottenmottagningar, adekvat bemanning med relevant kompetens, trygghet för föräldrar gällande vårdplatser och vårdformer som ger kontinuitet genom graviditet till förlossning och eftervård. Vad kommer ni vilja satsa på i er region? 

Svar: Kristdemokraterna i Region Skåne ser mödrahälso-, förlossnings- och eftervård som ett viktigt och prioriterat område. Som enda parti ser vi problemen med 21 olika regioner där denna vård utformas på 21 olika sätt, vilket gör att även om det satsar nationellt på detta, så blir utfallet olika. 

3. Som komplement till överenskommelsen om att satsa på en förbättrad förlossningsvård har SKR och regeringen en tilläggsöverenskommelse för åren 2021-2022 om bl.a. “att utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserat på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård”. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna, varav 445 miljoner medel från tilläggsöverenskommelsen. Flera regioner har dock inte visat någon utveckling mot angivet mål om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja från graviditet till förlossning och eftervård. Kommer ni att driva förbättringsarbetet enligt SKR och regeringens överenskommelse om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserad på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård? 

Svar: Kristdemokraterna i Region Skåne ser mödrahälso-, förlossnings- och eftervård som ett viktigt och prioriterat område. Som enda parti ser vi problemen med 21 olika regioner där denna vård utformas på 21 olika sätt, vilket gör att även om det satsar nationellt på detta, så blir utfallet olika. 

4. Internationell forskning visar att både medicinska och psykologiska utfall gynnas av en kontinuerlig vårdkedja kring den gravida. En vårdform som ger en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja med barnmorskekontinuitet och relationell vård är Caseload Midwifery. Vårdformen har bedrivits i Region Stockholm sedan 2018 och är i ett par andra regioner i uppstartsfas. Hur kommer ni att förbättra kontinuiteten och den sammanhållna vårdkedjan i er region genom graviditet till förlossning och eftervård? 

Svar: Genom att fortsätta det strukturerade arbete som Kristdemokraterna och övriga allianspartier gjort under denna mandatperioden. 

5. När kommer vi att se resultat av ert förbättringsarbete? 

Svar: Vi ser under denna mandatperiod att det går att förändra och förbättra och vi avser under nästa mandatperiod fortsätta att prioritera och satsa på förlossningsvården i Region Skåne 

6. Anser ni att alla gravida i er region ska ha möjlighet att få bestämma på vilket sätt de föder barn?

Svar: -

7. Idag är möjligheten att föda med kejsarsnitt på annat än medicinsk grund svårt att få beviljad och regionernas riktlinjer skiljer sig markant. Anledningarna till att vilja föda med så kallat elektivt kejsarsnitt varierar och kan handla om en önskan om att bestämma över sin egen kropp, tidigare traumatisk förlossningsupplevelse, övergreppshistorik, negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd vid en vaginal födsel eller förlossningsrädsla. Det finns inte någon generell rutin inom mödrahälsovården för att identifiera förlossningsrädsla och effekten av det individualiserade stöd som kan erbjudas vid specialenheter kan inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda resultatet, enligt SBU, 2021. I praktiken innebär det att den gravida i bästa fall får ett kejsarsnitt beviljat så sent som i vecka 36, eller i värsta fall tvingas att genomgå en vaginal förlossning mot sin vilja. Väntetiden och osäkerheten leder till otrygghet, stress och oro under graviditeten, och leder för många till psykisk ohälsa. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda med elektivt kejsarsnitt? 

Svar: Det är en komplicerad fråga som inte Kristdemokraterna i Region Skåne tagit ställning till, så svaret är att vi, hittills inte drivit frågan. 

8. Idag är möjligheten till att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor ytterst begränsad i Sverige. Anledningarna till att vilja föda hemma varierar och kan handla om en önskan att bestämma över sin egen kropp, tidigare negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd eller önskan om att få en äkta individualiserad vård. Efterfrågan ökar och eftersom det finns bristande tillgång på hembarnmorskor som dessutom som huvudregel finansieras av familjerna själva, väljer en del att föda hemma utan barnmorskestöd. Mellan 2002 och 2019 finansierades hembarnmorska av Region Stockholm för kvinnor som uppfyllde kriterier om att vara lågriskföderska och bo inom ett visst avstånd till sjukhus. Under denna period var 95% av hemfödslarna okomplicerade förlossningar med frisk mor och friskt barn. De övriga 5% var okomplicerade överföringar till sjukhus, oftast för att mamman var trött eller ville ha mer smärtlindring. Ingen annan vårdform har i studier så hög andel nöjda födande och så få komplikationer eller förlossningsskador. Internationellt uppmuntras hemfödslar både av medicinska såväl som ekonomiska skäl för den stora andelen av kvinnor med komplikationsfria graviditeter som inte behöver högspecialiserad vård. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor? 

Svar: Det är en komplicerad fråga då det finns medicinska risker med alla förlossningar oavsett var det sker. Om det kommer bli aktuellt med hemförlossningar i Region Skåne har vi, just nu, ingen information. 

9. Hur kommer ni att ge kvinnor möjlighet att välja förlossningssätt? 

Svar: Det sker i dialog med kvinnan om vilka metoder som finns. Att politiskt besluta om vilken eller vilka metoder som ska användas kommer inte Kristdemokraterna i Region Skåne driva. 

10. Det ser väldigt olika ut i landet med eftervård och en väl fungerande vårdkedja. Vissa regioner kan exempelvis ge möjlighet att föda hemma, att föda i vatten eller att ha samma barnmorska hela vägen. Platsbristen i sig gör att många kvinnor skickas hem för tidigt efter en förlossning utan att få möjlighet till bedömning eller samtal. Ett fåtal regioner har amningsmottagningar, men tendensen att stänga ner är högre än att öppna nya. Vissa har bäckenbottenmottagningar som specialiserar sig på efterkontroller och uppföljningar av skador eller om kvinnor upplever att något känns fel. Ett fåtal regioner är snabba med uppföljningar och andra har inte den möjligheten och mycket riskerar falla mellan stolarna. Många regioner har inte tillräckligt med kompetens och inte heller rutin för att erbjuda specialistremiss eller second opinion vid misstanke om skada. Detta leder till mycket onödigt lidande och stora ekonomiska följder både för individ och samhälle. Hur ser er regionala eftervårdsstruktur ut idag? 

Svar: I Region Skåne är den bra, men kan naturligtvis bli bättre. Kristdemokraterna i Region Skåne driver frågan om att alla nyblivna mammor ska erbjudas en ”mamma-rehab-check” som ska användas hos fysioterapeut med särskilt fokus på förlossning och graviditet. 

11. Kommer ni att satsa särskilt på eftervården?

Svar: Eftervården för nyblivna mammor måste bli bättre. Därför vill vi att mödravården ska få ett särskilt ansvar för att följa upp kvinnors hälsa inom två veckor efter förlossningen. 

12. Vad kommer ni att vilja satsa på inom eftervården i er region? 

Svar: Se svar på fråga 11 

13. Arbetsmiljön inom förlossningsvården har allvarliga brister och det drabbar i förlängningen de födande och deras familjer, visar flera studier. Barnmorskorna hinner inte stanna hos de födande utan måste springa mellan rummen, hinner inte ta rast eller knappt gå på toaletten. Det är ett oroväckande högt arbetstempo med höga krav och för lite personal. Förlossningsavdelningarna och eftervården slår gång på gång larm om att de inte hinner med, med ökad risk att patientsäkerheten äventyras och skador som följd. Istället för att värna om kvinnans egna önskemål blir vården medikaliserad med standardiserade rutiner istället för individanpassad vård. Alla kvinnor blir sjukfall i den moderna förlossningsfabriken. Barnmorskor som älskar sina arbeten slutar av utmattning och upplever att de inte kan stå för den undermåliga vård som systemet tvingar dem att leverera och ingen vill ta vakanta tjänster. Av 45 nyutexaminerade barnmorskor var det 3 som kunde tänka sig arbete på förlossning enligt nya studier. Lön dvs ersättning för utfört arbete är för låg, likaså grundbemanningen. Med bemanningspersonal som lösning skenar kostnaderna samtidigt som laganda, samverkan i ett tryggt och känt arbetslag försvinner. Kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö? 

Svar: Kristdemokraterna i Region Skåne ser mödrahälso-, förlossnings- och eftervård som ett viktigt och prioriterat område. Som enda parti ser vi problemen med 21 olika regioner där denna vård utformas på 21 olika sätt, vilket gör att även om det satsar nationellt på detta, så blir utfallet olika. En god tillgång på barnmorskor är avgörande för att alla födande kvinnor som ska få en plats på en förlossningsavdelning. 

14. Hur kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö? 

Svar: Kristdemokraterna tror att professionen är bäst på fördela och beskriva hur det ska bli bättre för barnmorskornas och deras arbetsmiljö. Det är svårt att politiskt besluta om att det ska bli bättre arbetsmiljö. Naturligtvis ska den bli bättre, men fårgan hur är en fråga för varje enskild verksamhet. 

15. Vad har ni för planer för att en barnmorska i er region ska kunna arbeta enligt principen “en barnmorska - en födande”? 

Svar: Att driva frågan och få de övriga partierna med på principen – så kommer det bli verklighet.

16. Patientlagen infördes år 2015 med syftet att förbättra patienters ställning och rättigheter. Att bli fråntagen sin autonomi och inte längre fritt kunna bestämma över sin kropp eller att uppleva en avhumaniserande behandling under födandet är brott mot mänskliga rättigheter. I vår senaste rapport, Mörkertalet, uppmärksammar vi att det finns brister i patientlagens implementering och efterlevnad, vilket leder till att patienters rättigheter inte värnas. Det finns i nuläget inte ens ett system för att mäta efterlevnaden av patientlagen och därmed säkra rätten till självbestämmande, samtycke och delaktighet i vården. Myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys gör samma slutsats och rekommenderar regeringen att ta initiativ till att förtydliga patientlagen avseende vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad samt dess innehåll. Kommer ni att säkerställa patientlagens efterlevnad? 

Svar: Svensk lag ska följas och det måste bli tydligare kring ansvar och mandat. En översyn på sikt kring Patientlagen och patienträttigheter behöver komma till stånd. Med Kristdemokraterna i en ny regering kommer det göra skillnad i detta arbete. 

17. Rapporten Mörkertalets vittnesmål är indelade per region. Analysen visade att kvinnorna upplever främst brist på inhämtande av samtycke samt att de saknar stöd och respektfullt bemötande. Att förlora sin autonomi och inte bli lyssnad på samt att inte tillåtas vara delaktig i sin vård är ytterligare huvudteman. Hur kommer ni att säkerställa att patientlagen efterlevs på era kliniker och mottagningar? 

Svar: Det är självklarhet att svensk lag ska följas. Sedan behövs det nog nya och förbättrade utbildningsinsatser och verksamhetsnära diskussioner om hur bemötande ska ske. Det är oacceptabelt att vi inte på 2020-talet kommer längre i dessa frågor.  

18. Hur planerar ni att informera medborgarna med korrekt information om patienters rättigheter, rådande rutiner och möjligheten till att göra val inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

Svar: information och dialog är kanske bland det svåraste som finns, men vi kan bli mycket bättre i dessa frågor. Det är ett långsiktigt och entydigt arbete som gäller – varje dag bli lite bättre och våga erkänna att vi ibland misslyckas. 

19. Vikten av samverkan mellan vård och patientrepresentanter för att åstadkomma förbättring finns dokumenterad inom flera olika projekt, bland annat inom kvinnohälsa och förlossningsvård. Vården bör utformas tillsammans med de som kommer att använda sig av den. Att inte ta vara på patienternas kunskap och engagemang är inte längre hållbart, när studier visar att samverkan kan leda till förbättring och förändring i vården. Patienter har möjlighet att ta ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att patienten ska få en möjlighet att delta i sin egen vård och behandling. Trots försök att göra vården mer patientinvolverad kvarstår utmaningar och initiativ saknas i många regionerna. Har ni samarbete med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård? 

Svar: Det finns patientföreträdare vid bland annat Helsingborgs Lasarett som sitter med i förvaltningsledningsgruppmötena – det är ständig dialog med invånare och intresserade säkerställer en god dialog. Men det kan naturligtvis bli bättre. 

20. Hur planerar ni att utveckla samverkan med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

Svar: Ambitionen är att växla upp arbetet med patientföreträdare inom fler sjukhus, utveckla arbete som redan finns och se detta som en möjlighet inte ett hinder i utveckling och transparens av verksamheterna. 

Centerpartiet

Region Skåne

1. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen har sedan 2015 överenskommelser om insatser för en förbättrad förlossningsvård och för kvinnors hälsa. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna. Flera regioner har dock inte uppvisat någon utveckling mot angivet mål och riktade medel har inte redovisats tillfredsställande. Kommer ni att investera i mödrahälso-, förlossnings- och eftervård i er region?

Vi vill ha nationella riktlinjer för hur förlossningsvården ska se ut i Sverige och att den blir jämlik över hela landet. Det är inte rimligt med de stora variationer som finns idag. Så de mål som anges och medel som riktas ska användas i enlighet med besluten. Men det måste vara regionerna och del lokala verksamheterna som i slutändan utformar och genomför arbetet efter de behov och förutsättningar som finns lokalt.

Det måste skapas en större enhetlighet kring vad vården i samband med förlossning ska innehålla. På detta sätt kan alla kvinnor – oavsett var i Skåne de bor – känna sig mer trygga i att de får bästa möjliga vård och omhändertagande.

Därför vill vi:

• Skapa en gemensam telefonväg in för alla förlossningskliniker.

• Skapa en digital rådgivning för gravida som bemannas av kunniga sjuksköterskor dygnet runt.

• Ingen förstföderska ska tvingas att gå hem tidigare än 24 efter sin förlossning.

• Fler patienthotell byggs i anslutning till förlossningsklinikerna, likt det som redan finns i Lund.

Vi måste se till att alla kvinnor i Skåne får likvärdig förlossningsvård, oavsett var de väljer att bo. Mycket är bra, men mycket kan bli bättre. Därför går i i Centerpartiet till val på ovanstående förslag. Vi vill kämpa för varje familj.

2. Bland målen som SKR och regeringen är överens om att arbeta med berörs flera områden där vi inte har sett någon förbättring. Det saknas i flera regioner t.ex. amningsmottagningar, bäckenbottenmottagningar, adekvat bemanning med relevant kompetens, trygghet för föräldrar gällande vårdplatser och vårdformer som ger kontinuitet genom graviditet till förlossning och eftervård. Vad kommer ni vilja satsa på i er region?

Vi vill ge alla gravida kvinnor möjligheten att följas av samma barnmorska under hela graviditeten, under förlossningen samt i eftervården. Vi vill också satsa på regionala hemförlossningar för den som önskar och barnmorskeledda enheter, samt bygga ut ambulanssjukvården så att responstiderna blir kortare

3. Som komplement till överenskommelsen om att satsa på en förbättrad förlossningsvård har SKR och regeringen en tilläggsöverenskommelse för åren 2021-2022 om bl.a. “att utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserat på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård”. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna, varav 445 miljoner medel från tilläggsöverenskommelsen. Flera regioner har dock inte visat någon utveckling mot angivet mål om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja från graviditet till förlossning och eftervård. Kommer ni att driva förbättringsarbetet enligt SKR och regeringens överenskommelse om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserad på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård?

Ja, var man bor i regionen får inte vara en orsak till att man inte får samma möjlighet till vård efter sina egna behov. Vare sig det gäller graviditeten, förlossningen eller eftervården.

4. Internationell forskning visar att både medicinska och psykologiska utfall gynnas av en kontinuerlig vårdkedja kring den gravida. En vårdform som ger en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja med barnmorskekontinuitet och relationell vård är Caseload Midwifery. Vårdformen har bedrivits i Region Stockholm sedan 2018 och är i ett par andra regioner i uppstartsfas. Hur kommer ni att förbättra kontinuiteten och den sammanhållna vårdkedjan i er region genom graviditet till förlossning och eftervård?

Vi anser att caseload midwifery bör testas även i vår region. Vi har därför Alliansgemensamt givit Region Skånes hälso- och sjukvårdsdirektör i uppdrag att utreda förutsättningarna för att starta ett eller flera pilotprojekt med teambaserad förlossningsvård. Vi har även skjutit till extra resurser till neonatalvården, infört en strategi för att minska antalet dödfödda barn och konceptet "BB-hemma" där nyförlösta kvinnor som inte vill stanna kvar på sjukhuset och deras familjer erbjuds eftervård hemma istället för på BB.

5. När kommer vi att se resultat av ert förbättringsarbete?

När utredningen är klar hoppas vi att Caseload Midwifery ska kunna implementeras så snart som möjligt inom nästa mandatperiod. Våra satsningar bör visa resultat inom de kommande två åren. 

• Skapa en gemensam telefonväg in för alla förlossningskliniker.

• Skapa en digital rådgivning för gravida som bemannas av kunniga sjuksköterskor dygnet runt.

• Ingen förstföderska ska tvingas att gå hem tidigare än 24 efter sin förlossning.

• Fler patienthotell byggs i anslutning till förlossningsklinikerna, likt det som redan finns i Lund.

6. Anser ni att alla gravida i er region ska ha möjlighet att få bestämma på vilket sätt de föder barn?

Ja, så långt det är medicinskt möjligt.

7. Idag är möjligheten att föda med kejsarsnitt på annat än medicinsk grund svårt att få beviljad och regionernas riktlinjer skiljer sig markant. Anledningarna till att vilja föda med så kallat elektivt kejsarsnitt varierar och kan handla om en önskan om att bestämma över sin egen kropp, tidigare traumatisk förlossningsupplevelse, övergreppshistorik, negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd vid en vaginal födsel eller förlossningsrädsla. Det finns inte någon generell rutin inom mödrahälsovården för att identifiera förlossningsrädsla och effekten av det individualiserade stöd som kan erbjudas vid specialenheter kan inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda resultatet, enligt SBU, 2021. I praktiken innebär det att den gravida i bästa fall får ett kejsarsnitt beviljat så sent som i vecka 36, eller i värsta fall tvingas att genomgå en vaginal förlossning mot sin vilja. Väntetiden och osäkerheten leder till otrygghet, stress och oro under graviditeten, och leder för många till psykisk ohälsa. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda med elektivt kejsarsnitt?

Det är inte möjligt att erbjuda alla gravida kvinnor som önskar elektiva kejsarsnitt. Det är viktigt att gravida kvinnor får information om att de medicinska riskerna både för mor och barn är större vid ett elektivt kejsarsnitt än vid en normalförlossning.

8. Idag är möjligheten till att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor ytterst begränsad i Sverige. Anledningarna till att vilja föda hemma varierar och kan handla om en önskan att bestämma över sin egen kropp, tidigare negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd eller önskan om att få en äkta individualiserad vård. Efterfrågan ökar och eftersom det finns bristande tillgång på hembarnmorskor som dessutom som huvudregel finansieras av familjerna själva, väljer en del att föda hemma utan barnmorskestöd. Mellan 2002 och 2019 finansierades hembarnmorska av Region Stockholm för kvinnor som uppfyllde kriterier om att vara lågriskföderska och bo inom ett visst avstånd till sjukhus. Under denna period var 95% av hemfödslarna okomplicerade förlossningar med frisk mor och friskt barn. De övriga 5% var okomplicerade överföringar till sjukhus, oftast för att mamman var trött eller ville ha mer smärtlindring. Ingen annan vårdform har i studier så hög andel nöjda födande och så få komplikationer eller förlossningsskador. Internationellt uppmuntras hemfödslar både av medicinska såväl som ekonomiska skäl för den stora andelen av kvinnor med komplikationsfria graviditeter som inte behöver högspecialiserad vård. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor?

Ja. Vi är positiva till skattefinansierade hemförlossningar för den som så önskar och där det inte finns medicinska hinder.

9. Hur kommer ni att ge kvinnor möjlighet att välja förlossningssätt? 

Genom en sammanhållen vårdkedja och team kring varje gravid kvinna så kan förlossningssätt diskuteras genomgående under graviditeten och patienten kan i samråd med barnmorska besluta vilket förlossningssätt som passar henne bäst. 

10. Det ser väldigt olika ut i landet med eftervård och en väl fungerande vårdkedja. Vissa regioner kan exempelvis ge möjlighet att föda hemma, att föda i vatten eller att ha samma barnmorska hela vägen. Platsbristen i sig gör att många kvinnor skickas hem för tidigt efter en förlossning utan att få möjlighet till bedömning eller samtal. Ett fåtal regioner har amningsmottagningar, men tendensen att stänga ner är högre än att öppna nya. Vissa har bäckenbottenmottagningar som specialiserar sig på efterkontroller och uppföljningar av skador eller om kvinnor upplever att något känns fel. Ett fåtal regioner är snabba med uppföljningar och andra har inte den möjligheten och mycket riskerar falla mellan stolarna. Många regioner har inte tillräckligt med kompetens och inte heller rutin för att erbjuda specialistremiss eller second opinion vid misstanke om skada. Detta leder till mycket onödigt lidande och stora ekonomiska följder både för individ och samhälle. Hur ser er regionala eftervårdsstruktur ut idag? 

Eftervården ser idag ut så att återbesök erbjuds på BVC efter hemkomsten samt att vi har infört BB-hemma där vårdkontakt, kontroller, rådgivning och provtagning sker i hemmet med besök från barnmorska. Detta har varit mycket framgångsrikt och vi ser att en sammanhållen vårdkedja med patienten i fokus leder till positiva effekter, både i att minska förlossningsskador, att få fler kvinnor i nära kontakt med vården för uppföljning. Detta för att kunna förebygga, identifiera och behandla förlossningsskador, stärka uppföljningen efter förlossning och förbättra stödet kring amning.

11. Kommer ni att satsa särskilt på eftervården? 

Ja, eftervården är ett av våra prioriterade områden och vi vill att kvinnor ska få hjälp snabbare. Eftervården är en viktig del av vårdkedjan och måste bli bättre. Det kommer vi att fortsätta arbeta för. 

12. Vad kommer ni att vilja satsa på inom eftervården i er region? 

Eftervården är ett område som vi prioriterar. Vi vill att kvinnor i hela Skåne snabbare ska få tillgång till vård och behandling av sina förlossningsskador. Det finns också ett behov av att stärka upp eftervården så att kvinnor i ett tidigt skede kan få det stöd och den vård de har rätt till. Det kan göras genom att efterkontrollen kompletteras med ett besök hos en fysioterapeut med inriktning på kvinnors hälsa. Det ökar möjligheten till ett fungerande liv utan smärta för dessa kvinnor samtidigt som det är samhällsekonomiskt effektivt då det förhindrar återkommande besök på sjukhus och sjukskrivningar. Fler av våra satsningar handlar om just eftervården t.ex. bäckenbottenmottagningar och möjligheten att stanna kvar på sjukhuset efter förlossning. Samtidigt ser vi att redan implementerade åtgärder fortsatt stärks så som BB-hemma och att satsningar på Caseload Midwifery införs. 

1. Gravida ges möjlighet till digital rådgivning under kvällar och helger.

2. Det införs en telefonväg in för alla förlossningskliniker i hela Skåne.

3. Ingen förstföderska ska tvingas gå hem tidigare än 24 timmar efter sin förlossning.

4. Det byggs fler patienthotell i anslutning till förlossningsvården.

5. Det avsätts resurser till bäckenbottencentrum för att säkerställa en snabb och god återhämtning efter förlossningsskador.

13. Arbetsmiljön inom förlossningsvården har allvarliga brister och det drabbar i förlängningen de födande och deras familjer, visar flera studier. Barnmorskorna hinner inte stanna hos de födande utan måste springa mellan rummen, hinner inte ta rast eller knappt gå på toaletten. Det är ett oroväckande högt arbetstempo med höga krav och för lite personal. Förlossningsavdelningarna och eftervården slår gång på gång larm om att de inte hinner med, med ökad risk att patientsäkerheten äventyras och skador som följd. Istället för att värna om kvinnans egna önskemål blir vården medikaliserad med standardiserade rutiner istället för individanpassad vård. Alla kvinnor blir sjukfall i den moderna förlossningsfabriken. Barnmorskor som älskar sina arbeten slutar av utmattning och upplever att de inte kan stå för den undermåliga vård som systemet tvingar dem att leverera och ingen vill ta vakanta tjänster. Av 45 nyutexaminerade barnmorskor var det 3 som kunde tänka sig arbete på förlossning enligt nya studier. Lön dvs ersättning för utfört arbete är för låg, likaså grundbemanningen. Med bemanningspersonal som lösning skenar kostnaderna samtidigt som laganda, samverkan i ett tryggt och känt arbetslag försvinner. Kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö? 

Ja, vi vill säkerställa en bra arbetsmiljö för barnmorskor i hela regionen. Genom att på olika sätt rikta resurser så förlossningsvården blir en bra fungerande arbetsplats där det också finns utrymme för ett bra patientbemötande.

14. Hur kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö? 

Det är helt avgörande för framtidens förlossningsvård att barnmorskor vill jobba kvar. Därför behövs bättre arbetsvillkor och fler barnmorskor. Vi vill att fler sjuksköterskor får betald vidareutbildning till barnmorska och införa särskilda karriärtjänster med höjd lön för bl.a. barnmorskor. Det ska också finnas fler alternativ att jobba på som barnmorska som Hemförlossningar, barnmorskeledda enheter och ”Min barnmorska”.

15. Vad har ni för planer för att en barnmorska i er region ska kunna arbeta enligt principen “en barnmorska - en födande”? 

Vi vill se barnmoskeledda enheter och Caseload Midwifery, som båda leder till avlastning av nuvarande förlossningsenheter men också en mer patientcentrerad vård. En vård där du som patient kan känna dig trygg med att du har en barnmorska i team som följer dig genom hela graviditeten, förlossningen och eftervård. 

16. Patientlagen infördes år 2015 med syftet att förbättra patienters ställning och rättigheter. Att bli fråntagen sin autonomi och inte längre fritt kunna bestämma över sin kropp eller att uppleva en avhumaniserande behandling under födandet är brott mot mänskliga rättigheter. I vår senaste rapport, Mörkertalet, uppmärksammar vi att det finns brister i patientlagens implementering och efterlevnad, vilket leder till att patienters rättigheter inte värnas. Det finns i nuläget inte ens ett system för att mäta efterlevnaden av patientlagen och därmed säkra rätten till självbestämmande, samtycke och delaktighet i vården. Myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys gör samma slutsats och rekommenderar regeringen att ta initiativ till att förtydliga patientlagen avseende vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad samt dess innehåll. Kommer ni att säkerställa patientlagens efterlevnad? 

Ja, det behövs mer trygghet inom förlossningsvården och det är viktigt att patientlagen efterlevs i alla led och att patientens rätt delaktighet i vården stärks. Ett klargörande av ansvarsfördelningen av efterlevnaden är nödvändigt.

17. Rapporten Mörkertalets vittnesmål är indelade per region. Analysen visade att kvinnorna upplever främst brist på inhämtande av samtycke samt att de saknar stöd och respektfullt bemötande. Att förlora sin autonomi och inte bli lyssnad på samt att inte tillåtas vara delaktig i sin vård är ytterligare huvudteman. Hur kommer ni att säkerställa att patientlagen efterlevs på era kliniker och mottagningar? 

Centerpartiet vill stärka rättigheterna i patientlagen genom att ge patienten rätt att välja vård vid en annan klinik än vid hemregionens egna vårdgivare. Stegvis har Centerpartiet bidragit till att öka patienters rätt till medbestämmande och valfrihet. Men mer behöver göras. Se patienten som en partner och medskapare. Patienten har kunskap vården inte har: om sitt egen mående, behov och önskemål som bör påverka val av förlossning och ev medicinsk behandling. Att bättre ta tillvara patienters kunskaper skulle förbättra vården för den enskilde i första hand, men också för andra i liknande situationer. Centerpartiet anser därför att man i utvecklingsprocesser låter brukare och patienter medverka som en viktig part. Centerpartiet vill därför se en kartläggning av hur patientbaserad information används i patientstöd och kvalitetsutveckling, samt ge lämplig myndighet i uppdrag att tillsammans med SKR ta fram riktlinjer för involvering av patienter och deras sammanslutningar.

18. Hur planerar ni att informera medborgarna med korrekt information om patienters rättigheter, rådande rutiner och möjligheten till att göra val inom graviditet-, förlossnings- och eftervård? 

Ett sätt som vi vill se är att låta 1177.se utvecklas till en portal för patienter att direkt kunna se väntetider, tillgängliga mottagningar, och hur kvalitetskraven efterlevs m.m. för att sedan kunna göra sitt eget val. 

19. Vikten av samverkan mellan vård och patientrepresentanter för att åstadkomma förbättring finns dokumenterad inom flera olika projekt, bland annat inom kvinnohälsa och förlossningsvård. Vården bör utformas tillsammans med de som kommer att använda sig av den. Att inte ta vara på patienternas kunskap och engagemang är inte längre hållbart, när studier visar att samverkan kan leda till förbättring och förändring i vården. Patienter har möjlighet att ta ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att patienten ska få en möjlighet att delta i sin egen vård och behandling. Trots försök att göra vården mer patientinvolverad kvarstår utmaningar och initiativ saknas i många regionerna. Har ni samarbete med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård? 

Ja, och vi kommer att fortsatta med de kontakter vi har med patient- och intresseföreningar och välkomnar gärna fler sådana. Patienter är alltid den som har bäst kunskap om sin kropp och sina behov och kunskapen måste vården ta tillvara bättre för vårdkvaliteten och bemötandet ska kunna utvecklas. Det gäller inte minst för förlossningsvården.

20. Hur planerar ni att utveckla samverkan med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

Genom kontakter med olika föreningar och intresseförbund, fackliga organisationer och genom att hålla oss uppdaterade om det arbete som pågår inom myndigheterna.