C, SD, V, M, MP i Region Norrbotten svarar på Birth Rights Swedens frågor inför regionvalet 2022

Centerpartiet

Birgitta Johansson Huuva, Talesperson Sjukvårdsfrågor

Region Norrbotten

Satsningar

1. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen har sedan 2015 överenskommelser om insatser för en förbättrad förlossningsvård och för kvinnors hälsa. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna. Flera regioner har dock inte uppvisat någon utveckling mot angivet mål och riktade medel har inte redovisats tillfredsställande. Kommer ni att investera i mödrahälso-, förlossnings- och eftervård i er region?

Svar: Ja.

2. Bland målen som SKR och regeringen är överens om att arbeta med berörs flera områden där vi inte har sett någon förbättring. Det saknas i flera regioner t.ex. amningsmottagningar, bäckenbottenmottagningar, adekvat bemanning med relevant kompetens, trygghet för föräldrar gällande vårdplatser och vårdformer som ger kontinuitet genom graviditet till förlossning och eftervård. Vad kommer ni vilja satsa på i er region?

Svar: Centerpartiet vill arbeta för kontinuitet i kontakt med Barnmorskor, ökat antal tjänster och strävar efter införa caseload-metoden.

Vårdkedjan

3. Som komplement till överenskommelsen om att satsa på en förbättrad förlossningsvård har SKR och regeringen en tilläggsöverenskommelse för åren 2021-2022 om bl.a. “att utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserat på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård”. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna, varav 445 miljoner medel från tilläggsöverenskommelsen. Flera regioner har dock inte visat någon utveckling mot angivet mål om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja från graviditet till förlossning och eftervård. Kommer ni att driva förbättringsarbetet enligt SKR och regeringens överenskommelse om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserad på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård?

Svar: JA de nationella satsningarna ska bidra till att förbättra vårdinsatser och skapa en högre grad av likvärdig vård över landet. Norrbotten behöver satsningar på flera områden.

4. Internationell forskning visar att både medicinska och psykologiska utfall gynnas av en kontinuerlig vårdkedja kring den gravida. En vårdform som ger en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja med barnmorskekontinuitet och relationell vård är Caseload Midwifery. Vårdformen har bedrivits i Region Stockholm sedan 2018 och är i ett par andra regioner i uppstartsfas. Hur kommer ni att förbättra kontinuiteten och den sammanhållna vårdkedjan i er region genom graviditet till förlossning och eftervård?

Svar: Rekrytera fler barnmorskor och skapa samarbete mellan mottagningar och förlossningsvården.

5. När kommer vi att se resultat av ert förbättringsarbete?

Svar: En omvandling av organisation och verksamhetsinriktning tar tid innan man ser effekt. Dock är förhoppningen att denna typ av utveckling kan ses som positiv och uppfattas som ett förbättringsarbete även för barnmorskorna och då märks framgången snabbare kanske inom 2-3 år.

Barnafödande och eftervård

6. Anser ni att alla gravida i er region ska ha möjlighet att få bestämma på vilket sätt de föder barn?

Svar: JA i möjligaste mån. Tack vare den möjlighet som en tätare kontakt med barnmorskan innebär ökar möjligheten att ge ingående upplysning och rådgivning kring förlossningsalternativ.

7. Idag är möjligheten att föda med kejsarsnitt på annat än medicinsk grund svårt att få beviljad och regionernas riktlinjer skiljer sig markant. Anledningarna till att vilja föda med så kallat elektivt kejsarsnitt varierar och kan handla om en önskan om att bestämma över sin egen kropp, tidigare traumatisk förlossningsupplevelse, övergreppshistorik, negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd vid en vaginal födsel eller förlossningsrädsla. Det finns inte någon generell rutin inom mödrahälsovården för att identifiera förlossningsrädsla och effekten av det individualiserade stöd som kan erbjudas vid specialenheter kan inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda resultatet, enligt SBU, 2021. I praktiken innebär det att den gravida i bästa fall får ett kejsarsnitt beviljat så sent som i vecka 36, eller i värsta fall tvingas att genomgå en vaginal förlossning mot sin vilja. Väntetiden och osäkerheten leder till otrygghet, stress och oro under graviditeten, och leder för många till psykisk ohälsa. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda med elektivt kejsarsnitt?

Svar: JA, med samma grund som fråga 6

8. Idag är möjligheten till att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor ytterst begränsad i Sverige. Anledningarna till att vilja föda hemma varierar och kan handla om en önskan att bestämma över sin egen kropp, tidigare negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd eller önskan om att få en äkta individualiserad vård. Efterfrågan ökar och eftersom det finns bristande tillgång på hembarnmorskor som dessutom som huvudregel finansieras av familjerna själva, väljer en del att föda hemma utan barnmorskestöd. Mellan 2002 och 2019 finansierades hembarnmorska av Region Stockholm för kvinnor som uppfyllde kriterier om att vara lågriskföderska och bo inom ett visst avstånd till sjukhus. Under denna period var 95% av hemfödslarna okomplicerade förlossningar med frisk mor och friskt barn. De övriga 5% var okomplicerade överföringar till sjukhus, oftast för att mamman var trött eller ville ha mer smärtlindring. Ingen annan vårdform har i studier så hög andel nöjda födande och så få komplikationer eller förlossningsskador. Internationellt uppmuntras hemfödslar både av medicinska såväl som ekonomiska skäl för den stora andelen av kvinnor med komplikationsfria graviditeter som inte behöver högspecialiserad vård. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor? 

Svar: JA under förutsättning att vi kan öka tillgången till barnmorskor

9. Hur kommer ni att ge kvinnor möjlighet att välja förlossningssätt?

Svar: Vår vilja är att den kliniska verksamheten ser det som möjligt genom att genom att förstärka antalet barnmorskor och erbjuda vidareutbildning för barnmorskor för att uppdatera sig i olika förlossningssätt.

10. Det ser väldigt olika ut i landet med eftervård och en väl fungerande vårdkedja. Vissa regioner kan exempelvis ge möjlighet att föda hemma, att föda i vatten eller att ha samma barnmorska hela vägen. Platsbristen i sig gör att många kvinnor skickas hem för tidigt efter en förlossning utan att få möjlighet till bedömning eller samtal. Ett fåtal regioner har amningsmottagningar, men tendensen att stänga ner är högre än att öppna nya. Vissa har bäckenbottenmottagningar som specialiserar sig på efterkontroller och uppföljningar av skador eller om kvinnor upplever att något känns fel. Ett fåtal regioner är snabba med uppföljningar och andra har inte den möjligheten och mycket riskerar falla mellan stolarna. Många regioner har inte tillräckligt med kompetens och inte heller rutin för att erbjuda specialistremiss eller second opinion vid misstanke om skada. Detta leder till mycket onödigt lidande och stora ekonomiska följder både för individ och samhälle. Hur ser er regionala eftervårdsstruktur ut idag?

Svar: Region Norrbotten har en väl utvecklad verksamhet med tillgång till information om olika tillstånd och former av insatser via en speciell webbsida gyninorr.se

11. Kommer ni att satsa särskilt på eftervården?

Svar: JA, det finns fortsatt behov av satsningar då enskilda mödrar har drabbats av svåra komplikationer

12. Vad kommer ni att vilja satsa på inom eftervården i er region?

Svar: Det är en pågående dialog med verksamhetens företrädare och representanter för mödrar med förlossningsskador

Barnmorskors arbetsmiljö

13. Arbetsmiljön inom förlossningsvården har allvarliga brister och det drabbar i förlängningen de födande och deras familjer, visar flera studier. Barnmorskorna hinner inte stanna hos de födande utan måste springa mellan rummen, hinner inte ta rast eller knappt gå på toaletten. Det är ett oroväckande högt arbetstempo med höga krav och för lite personal. Förlossningsavdelningarna och eftervården slår gång på gång larm om att de inte hinner med, med ökad risk att patientsäkerheten äventyras och skador som följd. Istället för att värna om kvinnans egna önskemål blir vården medikaliserad med standardiserade rutiner istället för individanpassad vård. Alla kvinnor blir sjukfall i den moderna förlossningsfabriken. Barnmorskor som älskar sina arbeten slutar av utmattning och upplever att de inte kan stå för den undermåliga vård som systemet tvingar dem att leverera och ingen vill ta vakanta tjänster. Av 45 nyutexaminerade barnmorskor var det 3 som kunde tänka sig arbete på förlossning enligt nya studier. Lön dvs ersättning för utfört arbete är för låg, likaså grundbemanningen. Med bemanningspersonal som lösning skenar kostnaderna samtidigt som laganda, samverkan i ett tryggt och känt arbetslag försvinner. Kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

Svar: Förlossningsvården är prioriterad och med ökat antal barnmorskor och möjlighet att skapa samarbete mellan öppenvård och förlossningsenheter förväntas arbetsmiljön förbättras.

14. Hur kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

Svar: Det finns dessutom ambition att alla patientnära sjukskötersketjänster ska ha scheman som inkluderar återhämtningstid och fortbildning.

15.Vad har ni för planer för att en barnmorska i er region ska kunna arbeta enligt principen “en barnmorska - en födande”?

Svar: Centerpartiet driver frågan om att barnmorskan ska kunna följa den gravida i enlighet med Caseload metoden.

Patientlagen

16. Patientlagen infördes år 2015 med syftet att förbättra patienters ställning och rättigheter. Att bli fråntagen sin autonomi och inte längre fritt kunna bestämma över sin kropp eller att uppleva en avhumaniserande behandling under födandet är brott mot mänskliga rättigheter. I vår senaste rapport, Mörkertalet, uppmärksammar vi att det finns brister i patientlagens implementering och efterlevnad, vilket leder till att patienters rättigheter inte värnas. Det finns i nuläget inte ens ett system för att mäta efterlevnaden av patientlagen och därmed säkra rätten till självbestämmande, samtycke och delaktighet i vården. Myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys gör samma slutsats och rekommenderar regeringen att ta initiativ till att förtydliga patientlagen avseende vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad samt dess innehåll. Kommer ni att säkerställa patientlagens efterlevnad?

Svar: Patientlagen ska efterföljas och med ökade resurser ska kontakten mellan den gravida och de professionella i vården minska risken att det uppstår situationer där individen inte upplever sig bli bemött i enlighet med lagens intention. Både verksamheter och patientnämnd ska ta sin del i ansvaret för att säkerställa att patientlagen följs även för gravida.
 

17. Rapporten Mörkertalets vittnesmål är indelade per region. Analysen visade att kvinnorna upplever främst brist på inhämtande av samtycke samt att de saknar stöd och respektfullt bemötande. Att förlora sin autonomi och inte bli lyssnad på samt att inte tillåtas vara delaktig i sin vård är ytterligare huvudteman. Hur kommer ni att säkerställa att patientlagen efterlevs på era kliniker och mottagningar?

Svar: Utbildning inom området bör genomföras både till verksamheter och patientnämnd och de ska också i uppföljningar till politiken visa både efterföljd och effekter.

18. Hur planerar ni att informera medborgarna med korrekt information om patienters rättigheter, rådande rutiner och möjligheten till att göra val inom graviditet-, förlossnings- och eftervård? 

Svar: Med webbsidorna bebisinorr.se och gyninorr.se har ny och mer tillgänglig patientinformation skapats för både gravida/förlösta och gynekologiska patienter. På dessa sidor kan det lämpligen också säkerställas att vården uppfyller de ovannämnda kraven

Samverkan med patienter

19. Vikten av samverkan mellan vård och patientrepresentanter för att åstadkomma förbättring finns dokumenterad inom flera olika projekt, bland annat inom kvinnohälsa och förlossningsvård. Vården bör utformas tillsammans med de som kommer att använda sig av den. Att inte ta vara på patienternas kunskap och engagemang är inte längre hållbart, när studier visar att samverkan kan leda till förbättring och förändring i vården. Patienter har möjlighet att ta ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att patienten ska få en möjlighet att delta i sin egen vård och behandling. Trots försök att göra vården mer patientinvolverad kvarstår utmaningar och initiativ saknas i många regionerna. Har ni samarbete med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

Svar: Som politiker tar vi del av patientorganisationers uppgifter både i skrift och i möten även gällande förlossningsvården olika faser. Verksamheter har att ta del av olika intresseorganisationers inhämtade uppgifter och beakta de synpunkter och förbättringsförslag som där kommuniceras.

20. Hur planerar ni att utveckla samverkan med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

Svar: Den satsning som görs inom förlossningsvården ska också förankras i samarbete med företrädare för olika grupper inom graviditet-, förlossnings- och eftervården.

Sverigedemokraterna

Region Norrbotten

Satsningar

1. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen har sedan 2015 överenskommelser om insatser för en förbättrad förlossningsvård och för kvinnors hälsa. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna. Flera regioner har dock inte uppvisat någon utveckling mot angivet mål och riktade medel har inte redovisats tillfredsställande. Kommer ni att investera i mödrahälso-, förlossnings- och eftervård i er region?

Svar: Ja det kommer vi att göra, vi har bl.a. satsningar på hembesök till familjer med nyfött barn.

2. Bland målen som SKR och regeringen är överens om att arbeta med berörs flera områden där vi inte har sett någon förbättring. Det saknas i flera regioner t.ex. amningsmottagningar, bäckenbottenmottagningar, adekvat bemanning med relevant kompetens, trygghet för föräldrar gällande vårdplatser och vårdformer som ger kontinuitet genom graviditet till förlossning och eftervård. Vad kommer ni vilja satsa på i er region?

Svar: Som enda parti var SD emot att dra ned på antalet fastställda platser på förlossningen på Sunderby sjukhus.

Det ska aldrig bli en fråga om avsaknad av tillgänglighet till förlossningsplatser. Vi måste säkra upp tillgänglighet på vårdplatser och personal och se över avstånden i Norrbotten till förlossningar, ultraljudsundersökningar m.m.

Vårdkedjan

3. Som komplement till överenskommelsen om att satsa på en förbättrad förlossningsvård har SKR och regeringen en tilläggsöverenskommelse för åren 2021-2022 om bl.a. “att utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserat på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård”. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna, varav 445 miljoner medel från tilläggsöverenskommelsen. Flera regioner har dock inte visat någon utveckling mot angivet mål om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja från graviditet till förlossning och eftervård. Kommer ni att driva förbättringsarbetet enligt SKR och regeringens överenskommelse om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserad på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård?

Svar: Ja alla kvinnor ska känna sig trygga i att få en personcentrerad vård i Norrbotten.

4. Internationell forskning visar att både medicinska och psykologiska utfall gynnas av en kontinuerlig vårdkedja kring den gravida. En vårdform som ger en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja med barnmorskekontinuitet och relationell vård är Caseload Midwifery. Vårdformen har bedrivits i Region Stockholm sedan 2018 och är i ett par andra regioner i uppstartsfas. Hur kommer ni att förbättra kontinuiteten och den sammanhållna vårdkedjan i er region genom graviditet till förlossning och eftervård?

Svar: Det måste finnas kontinuitet men även tillgänglighet i vårdkedjan, en utmaning som vi har är att kvinnor föder barn på ett fåtal förlossningsavdelningar i Norrbotten och att eftervården sedan sker i annan kommun.

5. När kommer vi att se resultat av ert förbättringsarbete?

Svar: -

Barnafödande och eftervård

6. Anser ni att alla gravida i er region ska ha möjlighet att få bestämma på vilket sätt de föder barn?

Svar: Utifrån vårdens förutsättningar och möjligheterna till trygg förlossning.

7. Idag är möjligheten att föda med kejsarsnitt på annat än medicinsk grund svårt att få beviljad och regionernas riktlinjer skiljer sig markant. Anledningarna till att vilja föda med så kallat elektivt kejsarsnitt varierar och kan handla om en önskan om att bestämma över sin egen kropp, tidigare traumatisk förlossningsupplevelse, övergreppshistorik, negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd vid en vaginal födsel eller förlossningsrädsla. Det finns inte någon generell rutin inom mödrahälsovården för att identifiera förlossningsrädsla och effekten av det individualiserade stöd som kan erbjudas vid specialenheter kan inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda resultatet, enligt SBU, 2021. I praktiken innebär det att den gravida i bästa fall får ett kejsarsnitt beviljat så sent som i vecka 36, eller i värsta fall tvingas att genomgå en vaginal förlossning mot sin vilja. Väntetiden och osäkerheten leder till otrygghet, stress och oro under graviditeten, och leder för många till psykisk ohälsa. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda med elektivt kejsarsnitt?

Svar: Det bör vara upp till den enskilda kvinnan att välja om hon vill föda med kejsarsnitt eller inte, att själv inte kunna välja detta kan skapa oro hos den blivande föderskan.

8. Idag är möjligheten till att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor ytterst begränsad i Sverige. Anledningarna till att vilja föda hemma varierar och kan handla om en önskan att bestämma över sin egen kropp, tidigare negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd eller önskan om att få en äkta individualiserad vård. Efterfrågan ökar och eftersom det finns bristande tillgång på hembarnmorskor som dessutom som huvudregel finansieras av familjerna själva, väljer en del att föda hemma utan barnmorskestöd. Mellan 2002 och 2019 finansierades hembarnmorska av Region Stockholm för kvinnor som uppfyllde kriterier om att vara lågriskföderska och bo inom ett visst avstånd till sjukhus. Under denna period var 95% av hemfödslarna okomplicerade förlossningar med frisk mor och friskt barn. De övriga 5% var okomplicerade överföringar till sjukhus, oftast för att mamman var trött eller ville ha mer smärtlindring. Ingen annan vårdform har i studier så hög andel nöjda födande och så få komplikationer eller förlossningsskador. Internationellt uppmuntras hemfödslar både av medicinska såväl som ekonomiska skäl för den stora andelen av kvinnor med komplikationsfria graviditeter som inte behöver högspecialiserad vård. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor? 

Svar: Vi har i nuläget brist i bemanningen av barnmorskor på de förlossningsmottagningar som vi har i Norrbotten, det finns därmed inte möjlighet att i nuläget ta ställning till om hemmafödslar är rätt väg att gå i vårat län.

9. Hur kommer ni att ge kvinnor möjlighet att välja förlossningssätt?

Svar: Företrädare har på riksnivå drivit frågan om rätten till kejsarsnitt via motioner, se motion "Rätt till kejsarsnitt" motion 2021/21:2899, av Markus Wiechel, SD.

10. Det ser väldigt olika ut i landet med eftervård och en väl fungerande vårdkedja. Vissa regioner kan exempelvis ge möjlighet att föda hemma, att föda i vatten eller att ha samma barnmorska hela vägen. Platsbristen i sig gör att många kvinnor skickas hem för tidigt efter en förlossning utan att få möjlighet till bedömning eller samtal. Ett fåtal regioner har amningsmottagningar, men tendensen att stänga ner är högre än att öppna nya. Vissa har bäckenbottenmottagningar som specialiserar sig på efterkontroller och uppföljningar av skador eller om kvinnor upplever att något känns fel. Ett fåtal regioner är snabba med uppföljningar och andra har inte den möjligheten och mycket riskerar falla mellan stolarna. Många regioner har inte tillräckligt med kompetens och inte heller rutin för att erbjuda specialistremiss eller second opinion vid misstanke om skada. Detta leder till mycket onödigt lidande och stora ekonomiska följder både för individ och samhälle. Hur ser er regionala eftervårdsstruktur ut idag?

Svar: Den är eftersatt och kunskap saknas kring förlossningsskador där kvinnor till stor del hänvisas till primärvården.

11. Kommer ni att satsa särskilt på eftervården?

Svar: Bredda kunskaperna om förlossningsskador, träning efter förlossning m.m.

12. Vad kommer ni att vilja satsa på inom eftervården i er region?

Svar: Kunskap kring förlossningsskador som skapar onödigt lidande hos den enskilda kvinnan.

Barnmorskors arbetsmiljö

13. Arbetsmiljön inom förlossningsvården har allvarliga brister och det drabbar i förlängningen de födande och deras familjer, visar flera studier. Barnmorskorna hinner inte stanna hos de födande utan måste springa mellan rummen, hinner inte ta rast eller knappt gå på toaletten. Det är ett oroväckande högt arbetstempo med höga krav och för lite personal. Förlossningsavdelningarna och eftervården slår gång på gång larm om att de inte hinner med, med ökad risk att patientsäkerheten äventyras och skador som följd. Istället för att värna om kvinnans egna önskemål blir vården medikaliserad med standardiserade rutiner istället för individanpassad vård. Alla kvinnor blir sjukfall i den moderna förlossningsfabriken. Barnmorskor som älskar sina arbeten slutar av utmattning och upplever att de inte kan stå för den undermåliga vård som systemet tvingar dem att leverera och ingen vill ta vakanta tjänster. Av 45 nyutexaminerade barnmorskor var det 3 som kunde tänka sig arbete på förlossning enligt nya studier. Lön dvs ersättning för utfört arbete är för låg, likaså grundbemanningen. Med bemanningspersonal som lösning skenar kostnaderna samtidigt som laganda, samverkan i ett tryggt och känt arbetslag försvinner. Kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

Svar: Vi vill se en arbetsmiljögrupp inom region Norrbotten som fångar upp och förebygger arbetsmiljöproblem för personal inom förlossningsvård.

14. Hur kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

Svar: Genom en arbetsmiljögrupp och fler händer i vården.

15.Vad har ni för planer för att en barnmorska i er region ska kunna arbeta enligt principen “en barnmorska - en födande”?

Svar: Rekrytera fler barnmorskor.

Patientlagen

16. Patientlagen infördes år 2015 med syftet att förbättra patienters ställning och rättigheter. Att bli fråntagen sin autonomi och inte längre fritt kunna bestämma över sin kropp eller att uppleva en avhumaniserande behandling under födandet är brott mot mänskliga rättigheter. I vår senaste rapport, Mörkertalet, uppmärksammar vi att det finns brister i patientlagens implementering och efterlevnad, vilket leder till att patienters rättigheter inte värnas. Det finns i nuläget inte ens ett system för att mäta efterlevnaden av patientlagen och därmed säkra rätten till självbestämmande, samtycke och delaktighet i vården. Myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys gör samma slutsats och rekommenderar regeringen att ta initiativ till att förtydliga patientlagen avseende vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad samt dess innehåll. Kommer ni att säkerställa patientlagens efterlevnad?

Svar: Patientlagen skall självklart efterlevas likväl som andra hälso- och sjukvårdslagar, det är en självklarhet.
 

17. Rapporten Mörkertalets vittnesmål är indelade per region. Analysen visade att kvinnorna upplever främst brist på inhämtande av samtycke samt att de saknar stöd och respektfullt bemötande. Att förlora sin autonomi och inte bli lyssnad på samt att inte tillåtas vara delaktig i sin vård är ytterligare huvudteman. Hur kommer ni att säkerställa att patientlagen efterlevs på era kliniker och mottagningar?

Svar: Personalen som arbetar på kliniker och mottagningar skall vara utbildade i vad patientlagen innebär så att de kan följa densamma.

18. Hur planerar ni att informera medborgarna med korrekt information om patienters rättigheter, rådande rutiner och möjligheten till att göra val inom graviditet-, förlossnings- och eftervård? 

Svar: Informationen måste ske i ett tidigt stadium och inte vid födseltillfället.

Samverkan med patienter

19. Vikten av samverkan mellan vård och patientrepresentanter för att åstadkomma förbättring finns dokumenterad inom flera olika projekt, bland annat inom kvinnohälsa och förlossningsvård. Vården bör utformas tillsammans med de som kommer att använda sig av den. Att inte ta vara på patienternas kunskap och engagemang är inte längre hållbart, när studier visar att samverkan kan leda till förbättring och förändring i vården. Patienter har möjlighet att ta ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att patienten ska få en möjlighet att delta i sin egen vård och behandling. Trots försök att göra vården mer patientinvolverad kvarstår utmaningar och initiativ saknas i många regionerna. Har ni samarbete med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

Svar: I nuläget har vi inte detta men det kan absolut utvecklas då patientrepresentanter är röster från verkligheten som kan göra skillnad.

20. Hur planerar ni att utveckla samverkan med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

Svar: Detta är något vi bör se över möjligheterna till i vår region utifrån personalresurser och strukturer.

Vänsterpartiet

Region Norrbotten

OBS! Vänsterpartiet har tagit hjälp av verksamhetsansvariga för förlossningen som beskriver nuläget för varje svar. Därpå följer Vänsterpartiets svar.

Satsningar

1. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen har sedan 2015 överenskommelser om insatser för en förbättrad förlossningsvård och för kvinnors hälsa. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna. Flera regioner har dock inte uppvisat någon utveckling mot angivet mål och riktade medel har inte redovisats tillfredsställande. Kommer ni att investera i mödrahälso-, förlossnings- och eftervård i er region?

Svar: Det finns en gedigen dokumentation om vad som är gjort inom Region Norrbotten under hela överenskommelsen. NEDAN redovisaS för hur vi inom Ob/Gyn har använt pengarna. 

På BB/Förlossning i Sunderbyn och i Gällivare (en länsgemensam verksamhet med två förlossningskliniker) har vi sedan 2015 bland annat använt pengarna till: 

• Rekryteringsinsatser

• Utbildningsbidrag till blivande barnmorskor

• Vi har anställt barnmorskor, undersköterskor och sjuksköterskor på våra kliniker. I Gällivare har vi anställt tre undersköterskor för att säkerställa att det alltid finns två barnmorskor och två undersköterskor även nattetid på kliniken. I händelse av en förlossning behöver båda barnmorskorna vara på förlossningen och då även med en undersköterska. Detta medförde tidigare att gyn-avdelning och BB blev lämnade ensamma under ett tag (under utdrivningen av barnet). Detta ansåg vi inte vara patientsäkert utan att det behövdes finnas ytterligare en person i tjänst, och då valde vi att anställa undersköterskor. Vi har även anställt sjuksköterskor till gynavdelningen i Gällivare, för att underlätta för barnmorskorna. Det är oerhört svårt att hitta barnmorskor att anställa vilket gjorde att vi anställde sjuksköterskor som har möjlighet att ge läkemedel i händelse att barnmorskorna är upptagna på förlossningen.

• Vi har tillskapat BB-eftervård på Hotell Vistet, där vi bemannar med hjälp av personal från BB/Förlossning. Vi har med hjälp av de statliga medlen kunnat bemanna den delen av eftervården.

• Nytt informationsmaterial (BB-boken)

• Nya informationskanaler (Om Bebis i Norr - Information och tips för dig som väntar barn och Gyn i norr - Information om gynekologi)

• Sexologi, utbildat sjuksköterska på kliniken i sexologi och startat sexologimottagning.

• Har utvecklat ett multidiciplinärt team kring patienten där även smärtteamet är inkopplade samt anställt en teamsjuksköterska med fokus mot endometrios.

• Tillskapat ett bäckenbottenteam där samtliga professioner deltar. Vi har även anställt en fysioterapeut för att göra teamet komplett.

• Vi har utbildat ett antal barnmorskor inom ultraljud och rutinultraljud, och idag är abortprocessen lagt över på barnmorskor.

• Vi har utbildat personalen i HBTQ och hela länskliniken är HBTQ-certifierad.

• Vi har utbildat personalen i personcentrerad vård

• Vi har säkerställt att vi har avtorkningsbara möbler på vårdavdelningarna, allt för att minska risken för smittspridning och säkerställa de vårdhygieniska kraven.

• Vi har utvecklat en ny amningsstrategi inom Region Norrbotten, Amningsstrategi för hela vårdkedjan - Insidan (nll.se). Det arbetet har skett gemensamt mellan BB/Förlossning, Mödrahälsovården, Barnhälsovården och Neonatalvården i Norrbotten. Vi har vid upprepade tillfällen genomfört amningsutbildningar till samtlig personal som arbetar med amning. Vi har haft upp externa föreläsare till Norrbotten som utbildat personalen.

• Vi har inom Region Norrbotten redan 2018-2019 gjort en kartläggning av hur patienter upplever den sammanhållna vården inom regionen. Vi kunde då identifiera vissa brister så som att övergången från slutenvård till primärvård kan förbättras när barnen föds för tidigt. Vi fick förstå att patienterna upplevde att de fick många råd kring amning men att det inte var konsekvent och kändes därför svårt. Vi fick tack vare kartläggningen en djupare förståelse över hur våra patienter upplevde vården

Vänsterpartiet driver att mödravård och särskilt specialistmödravård ska finnas så nära den gravida som möjligt, där sker den kontinuerliga vården. Vi vill därför förstärka primärvården, även med mödravårdskompetens.

2. Bland målen som SKR och regeringen är överens om att arbeta med berörs flera områden där vi inte har sett någon förbättring. Det saknas i flera regioner t.ex. amningsmottagningar, bäckenbottenmottagningar, adekvat bemanning med relevant kompetens, trygghet för föräldrar gällande vårdplatser och vårdformer som ger kontinuitet genom graviditet till förlossning och eftervård. Vad kommer ni vilja satsa på i er region?

Svar: Vad gäller förlossningsvården inom Region Norrbotten så är det vid ytterst få tillfällen vi tvingas hänvisa patienter till annan klinik pga platsbrist. Vi har ett stort län och vi har två förlossningskliniker som vi håller igång dygnet runt året om. Vi har vid enstaka tillfällen tvingats flytta patienter från Sunderbyn till Gällivare med anledning av platsbrist utan den främsta orsaken till att vi skickat patienter dit har handlat om brist på operationsutrymme i Sunderbyn.

Vi flyttar oftare patienter från Gällivare till Sunderbyn i de fall då vi anser att den medicinska säkerheten kräver det. Det gäller framförallt kvinnor med högt BMI som utgör en stor risk vid förlossningen, då vill vi förlösa dem här i kusten där vi har fler resurser att ta till. Detta sker året om.

Under denna sommar (2022) har vi pga att barnkliniken i Gällivare inte kunnat bemanna sin enhet fullt ut haft snävare kriterier för att få föda i Gällivare under v 27 och v 28, från och med v 29 är det åter normalläge i Gällivare.

Vad gäller bäckenbottenmottagning mm så har jag svarat här ovan, men vill förtydliga att det är ett område som vi lagt stor vikt vid och haft utbildningsinsatser för samtlig personal inom förlossningsvården. Vi har bland annat inkluderat perinealskydd (barnmorskans sätt att skydda mellangården vid utdrivningen under förlossningen) i vår Praktiska Obstetriska TeamTräning (POTT). 

Vänsterpartiet vill utveckla en spetskompetens inom kvinnors hälsa, där eftervård vid förlossning och förlossningsskador är exempel på det vi vill förbättra bemötande och behandling kring.

Vårdkedjan

3. Som komplement till överenskommelsen om att satsa på en förbättrad förlossningsvård har SKR och regeringen en tilläggsöverenskommelse för åren 2021-2022 om bl.a. “att utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserat på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård”. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna, varav 445 miljoner medel från tilläggsöverenskommelsen. Flera regioner har dock inte visat någon utveckling mot angivet mål om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja från graviditet till förlossning och eftervård. Kommer ni att driva förbättringsarbetet enligt SKR och regeringens överenskommelse om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserad på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård?

Svar: Se exempel ovan och nedan

4. Internationell forskning visar att både medicinska och psykologiska utfall gynnas av en kontinuerlig vårdkedja kring den gravida. En vårdform som ger en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja med barnmorskekontinuitet och relationell vård är Caseload Midwifery. Vårdformen har bedrivits i Region Stockholm sedan 2018 och är i ett par andra regioner i uppstartsfas. Hur kommer ni att förbättra kontinuiteten och den sammanhållna vårdkedjan i er region genom graviditet till förlossning och eftervård?

Svar: Vi jobbar inte med Caseload i Region Norrbotten men vi har ett antal mödrahälsovårdsbarnmorskor som kontinuerligt arbetar på förlossning och BB en del av sin tjänst. 

5. När kommer vi att se resultat av ert förbättringsarbete?

Svar: -

Barnafödande och eftervård

6. Anser ni att alla gravida i er region ska ha möjlighet att få bestämma på vilket sätt de föder barn?

Svar: Vi anser att det är viktigt att den medicinska säkerheten får komma först.

7. Idag är möjligheten att föda med kejsarsnitt på annat än medicinsk grund svårt att få beviljad och regionernas riktlinjer skiljer sig markant. Anledningarna till att vilja föda med så kallat elektivt kejsarsnitt varierar och kan handla om en önskan om att bestämma över sin egen kropp, tidigare traumatisk förlossningsupplevelse, övergreppshistorik, negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd vid en vaginal födsel eller förlossningsrädsla. Det finns inte någon generell rutin inom mödrahälsovården för att identifiera förlossningsrädsla och effekten av det individualiserade stöd som kan erbjudas vid specialenheter kan inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda resultatet, enligt SBU, 2021. I praktiken innebär det att den gravida i bästa fall får ett kejsarsnitt beviljat så sent som i vecka 36, eller i värsta fall tvingas att genomgå en vaginal förlossning mot sin vilja. Väntetiden och osäkerheten leder till otrygghet, stress och oro under graviditeten, och leder för många till psykisk ohälsa. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda med elektivt kejsarsnitt?

Svar: Vi har inte den möjligheten i Region Norrbotten. Vi har inte tillräckligt med operationsresurser för att erbjuda elektivt kejsarsnitt till alla gravida. Det är dessutom av yttersta vikt att man som födande förstår vilka risker och fördelar som finns gällande vaginal förlossning och kejsarsnitt. 

Vi har ett nytt vårdprogram gällande förlossningsrädsla Vårdprogram Förlossningsrädsla (nll.se) där vi noga bedömer och skattar den gravidas förlossningsrädsla för att hitta bästa stöd för denne. Noréa barnmorskans roll är att upprätta en realistisk förlossningsplan utifrån den gravidas behov och önskemål. Vi har ett team som består av Noréa-barnmorskor och förlossningsläkare som bedömer och upprättar en förlossningsplan. Vaginal förlossning eftersträvas så långt det är möjligt.

8. Idag är möjligheten till att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor ytterst begränsad i Sverige. Anledningarna till att vilja föda hemma varierar och kan handla om en önskan att bestämma över sin egen kropp, tidigare negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd eller önskan om att få en äkta individualiserad vård. Efterfrågan ökar och eftersom det finns bristande tillgång på hembarnmorskor som dessutom som huvudregel finansieras av familjerna själva, väljer en del att föda hemma utan barnmorskestöd. Mellan 2002 och 2019 finansierades hembarnmorska av Region Stockholm för kvinnor som uppfyllde kriterier om att vara lågriskföderska och bo inom ett visst avstånd till sjukhus. Under denna period var 95% av hemfödslarna okomplicerade förlossningar med frisk mor och friskt barn. De övriga 5% var okomplicerade överföringar till sjukhus, oftast för att mamman var trött eller ville ha mer smärtlindring. Ingen annan vårdform har i studier så hög andel nöjda födande och så få komplikationer eller förlossningsskador. Internationellt uppmuntras hemfödslar både av medicinska såväl som ekonomiska skäl för den stora andelen av kvinnor med komplikationsfria graviditeter som inte behöver högspecialiserad vård. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor? 

Svar: I ett län som Norrbotten som täcker 25 % av Sveriges yta, där det finns två förlossningskliniker med barnklinik och tillgång till IVA och operation, så finns det vissa medicinska risker med hemförlossningar som är svåra att bortse ifrån och därför erbjuder vi inte hemförlossningar i Norrbotten. Vänsterpartiet vill att förlossningsvården ska vara medicinskt säker och av hög kvalité, därför behöver vi använda de resurser vi har på våra kliniker för att möta upp de avstånd regionen består av.

9. Hur kommer ni att ge kvinnor möjlighet att välja förlossningssätt?

Svar: -

10. Det ser väldigt olika ut i landet med eftervård och en väl fungerande vårdkedja. Vissa regioner kan exempelvis ge möjlighet att föda hemma, att föda i vatten eller att ha samma barnmorska hela vägen. Platsbristen i sig gör att många kvinnor skickas hem för tidigt efter en förlossning utan att få möjlighet till bedömning eller samtal. Ett fåtal regioner har amningsmottagningar, men tendensen att stänga ner är högre än att öppna nya. Vissa har bäckenbottenmottagningar som specialiserar sig på efterkontroller och uppföljningar av skador eller om kvinnor upplever att något känns fel. Ett fåtal regioner är snabba med uppföljningar och andra har inte den möjligheten och mycket riskerar falla mellan stolarna. Många regioner har inte tillräckligt med kompetens och inte heller rutin för att erbjuda specialistremiss eller second opinion vid misstanke om skada. Detta leder till mycket onödigt lidande och stora ekonomiska följder både för individ och samhälle. Hur ser er regionala eftervårdsstruktur ut idag?

Svar: Jag beskriver nedan om hur vi inom OB/Gyn har organiserat vården efter förlossning. 

Efter förlossningen får den födande och partner stanna på BB eller BB-hotell i anslutning till förlossningen. En omföderska stannar oftast mellan 6 och 24 timmar om allt är ok, en förstföderska stannar i genomsnitt upp till 48 timmar efter förlossningen. Viktigt att påpeka är att alla som har behov av längre vård får självklart stanna längre.

Den första veckan efter förlossningen är det BB som har ansvar för den nyförlösta och den nyfödda (om allt är normalt). Om paret gått hem innan 48 timmars ålder (gäller både förstföderskor och omföderskor) så får de göra återbesök på någon av våra BB-eftervårdsmottagningar i länet. Det finns en BB-eftervårdsmottagning på samtliga sjukhus i länet.

Efter avslutad vårdtid remitteras den nya familjen till barnhälsovården inom regionen för fortsatt uppföljning kommande år. Den förlösta kvinnan får återbesök till mödrahälsovårdens barnmorska 6-8 veckor efter förlossningen. Här erbjuds kontroll av förlossningsbristning, preventivmedel mm.

Samtliga patienter får innan hemgång från BB ett samtal med barnmorskan som bistått förlossningen (alt annan barnmorska på plats), där de går igenom förlossningen tillsammans. Varje patient får journalkopior innan hemgång.

Vad gäller bäckenbottenskador så har vi ett bäckenbottenteam som kontaktar samtliga patienter med bristning grad 3 och grad 4. Vi registrerar utöver grad 3 och 4 bristningar, även bristning grad 2 i det nationella bristningsregistret.

11. Kommer ni att satsa särskilt på eftervården?

Svar: Vi jobbar med vidareutbildning och har bäckenbottenteam för att upptäcka och åtgärda bristningar redan vid förlossningen. Vi har bäckenbottensmottagning för de som behöver. Eftervården genomförs av MVC. Vi vill satsa på ännu större kontinuerlighet och fortsätta att stärka och utveckla teamen.

12. Vad kommer ni att vilja satsa på inom eftervården i er region?

Svar: Vi har inom Region Norrbotten redan 2018-2019 gjort en kartläggning av hur patienter upplever den sammanhållna vården inom regionen. Vi kunde då identifiera vissa brister så som att övergången från slutenvård till primärvård kan förbättras när barnen föds för tidigt. Vi fick förstå att patienterna upplevde att de fick många råd kring amning men att det inte var konsekvent och kändes därför svårt. Vi fick tack vare kartläggningen en djupare förståelse över hur våra patienter upplevde vården

Barnmorskors arbetsmiljö

13. Arbetsmiljön inom förlossningsvården har allvarliga brister och det drabbar i förlängningen de födande och deras familjer, visar flera studier. Barnmorskorna hinner inte stanna hos de födande utan måste springa mellan rummen, hinner inte ta rast eller knappt gå på toaletten. Det är ett oroväckande högt arbetstempo med höga krav och för lite personal. Förlossningsavdelningarna och eftervården slår gång på gång larm om att de inte hinner med, med ökad risk att patientsäkerheten äventyras och skador som följd. Istället för att värna om kvinnans egna önskemål blir vården medikaliserad med standardiserade rutiner istället för individanpassad vård. Alla kvinnor blir sjukfall i den moderna förlossningsfabriken. Barnmorskor som älskar sina arbeten slutar av utmattning och upplever att de inte kan stå för den undermåliga vård som systemet tvingar dem att leverera och ingen vill ta vakanta tjänster. Av 45 nyutexaminerade barnmorskor var det 3 som kunde tänka sig arbete på förlossning enligt nya studier. Lön dvs ersättning för utfört arbete är för låg, likaså grundbemanningen. Med bemanningspersonal som lösning skenar kostnaderna samtidigt som laganda, samverkan i ett tryggt och känt arbetslag försvinner. Kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

Svar: Vi jobbar ständigt med att förbättra arbetsmiljön på kliniken. Vi har utökat bemanningen under förmiddagar vardagar för att kunna möta upp det ökade vårdbehovet som finns i samband med induktion av förlossning under graviditetsvecka 41. 

Vi har under 2022 haft behov av bemanningsbarnmorskor, något som vi inte tidigare har haft behov av. 

I juni i år anställde vi fyra nyutexaminerade barnmorskor på kliniken i Sunderbyn. Vi har utökat introduktionsprogrammet för våra nya barnmorskor och säkerställt en längre tids introduktion (upp till 10 veckor) samt har ett fördjupat mentorsprogram där en ny barnmorska får en erfaren kollega som stöd och de följer varandra under första året som anställd. I mentorsprogrammet ingår även stöd av psykolog regelbundet. 

I Januari 2022 lämnade vårdförbundet in en anmälan enligt 6.6a till arbetsmiljöverket med anledning av barnmorskornas ansträngda situation. Vi arbetar med det ärendet och en riskanalys är gjort utifrån detta. 

Vänsterpartiet driver att generellt förbättra arbetsmiljön för vårdanställda, var barnmorskor ingår. Vi vill förkorta arbetstiden och förbättra schemaläggning, för att kunna behålla den personal vi har och förbättra rekryteringen. Vi vill också införa tillitsbaserad styrning och ge personalen mer förtroende och inflytande att driva och påverka sitt arbetssätt. 

14. Hur kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

Svar: Det pågår en riskanalys på BB/Förlossning i Sunderbyn där vi har identifierat vissa områden som vi behöver arbeta med. 

Vi har sett ett ökat tryck på förlossningsvården i samband med att man införde induktion i graviditetsvecka 41+. Detta har medfört betydligt högre krav på våra förlossningsavdelningar. Vi ser även att patientklientelet har förändrats över tid och att vi idag har fler medicinskt vårdkrävande (röda) patienter i vår verksamhet vilka har behov av en högre vårdnivå. Rutiner finns för Riskbedömning av patienter på förlossningen (nll.se) för att få en djupare förståelse. 

15.Vad har ni för planer för att en barnmorska i er region ska kunna arbeta enligt principen “en barnmorska - en födande”?

Svar: ARBETE PÅGÅR FÖR att NÄRMA SIG PRINCIPEN

Vi tycker att principen ”En barnmorska per födande” är tilltalande men den är svår att genomföra i ett glesbygdslän så som Norrbotten. Vi har svårt att hänvisa patienter till annan klinik med anledning av långa avstånd, och de patienter som kommer till kliniken görs det bedömning på. 

Vi har dagar då vi inte har någon patient på förlossningen eller enstaka patienter och vissa dagar har vi fullt på alla rum. Detta är normalt utifrån att förlossningsvården är en akut verksamhet där inflödet av patienter inte går att planera fullt ut. 

Vi tittar på alternativa lösningar för detta koncept men vår ingång är att ha en stabil grundbemanning året om alla dagar för att jämna ut belastningen. På förlossningen i Sunderbyn är det alltid 3 barnmorskor per arbetspass. Om de har behov av assistans så kan de kalla på hjälp från barnmorskorna på BB (som dagtid är tre, men kväll och natt är de två stycken i tjänst).

Patientlagen

16. Patientlagen infördes år 2015 med syftet att förbättra patienters ställning och rättigheter. Att bli fråntagen sin autonomi och inte längre fritt kunna bestämma över sin kropp eller att uppleva en avhumaniserande behandling under födandet är brott mot mänskliga rättigheter. I vår senaste rapport, Mörkertalet, uppmärksammar vi att det finns brister i patientlagens implementering och efterlevnad, vilket leder till att patienters rättigheter inte värnas. Det finns i nuläget inte ens ett system för att mäta efterlevnaden av patientlagen och därmed säkra rätten till självbestämmande, samtycke och delaktighet i vården. Myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys gör samma slutsats och rekommenderar regeringen att ta initiativ till att förtydliga patientlagen avseende vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad samt dess innehåll. Kommer ni att säkerställa patientlagens efterlevnad?

Svar: Ja, vi är skyldiga att följa Sveriges rikes lagar. 
 

17. Rapporten Mörkertalets vittnesmål är indelade per region. Analysen visade att kvinnorna upplever främst brist på inhämtande av samtycke samt att de saknar stöd och respektfullt bemötande. Att förlora sin autonomi och inte bli lyssnad på samt att inte tillåtas vara delaktig i sin vård är ytterligare huvudteman. Hur kommer ni att säkerställa att patientlagen efterlevs på era kliniker och mottagningar?

Svar: Vi anser att det är av yttersta vikt att patienterna blir respektfullt bemötta och får vara delaktiga i sin vård, däremot så är vi skyldiga att ytterst låta den medicinska säkerheten styra. 

18. Hur planerar ni att informera medborgarna med korrekt information om patienters rättigheter, rådande rutiner och möjligheten till att göra val inom graviditet-, förlossnings- och eftervård? 

Svar: -

Samverkan med patienter

19. Vikten av samverkan mellan vård och patientrepresentanter för att åstadkomma förbättring finns dokumenterad inom flera olika projekt, bland annat inom kvinnohälsa och förlossningsvård. Vården bör utformas tillsammans med de som kommer att använda sig av den. Att inte ta vara på patienternas kunskap och engagemang är inte längre hållbart, när studier visar att samverkan kan leda till förbättring och förändring i vården. Patienter har möjlighet att ta ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att patienten ska få en möjlighet att delta i sin egen vård och behandling. Trots försök att göra vården mer patientinvolverad kvarstår utmaningar och initiativ saknas i många regionerna. Har ni samarbete med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

Svar: I samband med att våra webbaserade plattformar (Om Bebis i Norr - Information och tips för dig som väntar barn och Gyn i norr - Information om gynekologi) skapades så hade vi patientrepresentanter som tyckte till gällande informationen. Vi skulle absolut kunna involvera patienterna ytterligare.

20. Hur planerar ni att utveckla samverkan med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

Svar: På samma sätt som  patientgrupper inom andra verksamhetsområden är involverade.

Moderaterna

Region Norrbotten

Satsningar

1. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen har sedan 2015 överenskommelser om insatser för en förbättrad förlossningsvård och för kvinnors hälsa. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna. Flera regioner har dock inte uppvisat någon utveckling mot angivet mål och riktade medel har inte redovisats tillfredsställande. Kommer ni att investera i mödrahälso-, förlossnings- och eftervård i er region?

Svar: Vi investerar och kommer att fortsätta investera. Vi har med de riktade medel som tilldelats gjort stora förbättringsåtgärder som vi nu permanentar bland annat utbildningsinsatser, förstärkning av gynekologiska specialistmottagningen i Kiruna och bäckenbottenteam. Vi har tagit beslut i Strategiska planen att genomföra en översyn av Regionens gynekologi- och förlossningsverksamheter.

2. Bland målen som SKR och regeringen är överens om att arbeta med berörs flera områden där vi inte har sett någon förbättring. Det saknas i flera regioner t.ex. amningsmottagningar, bäckenbottenmottagningar, adekvat bemanning med relevant kompetens, trygghet för föräldrar gällande vårdplatser och vårdformer som ger kontinuitet genom graviditet till förlossning och eftervård. Vad kommer ni vilja satsa på i er region?

Svar: Inrätta fler Familjecentraler, genomföra en översyn av Regionens gynekologi – och örlossningsverksamhet, en barnmorska per födande kvinna, kontinuerlig vårdkedja och de satsningar som behövs utifrån översynen.

Vårdkedjan

3. Som komplement till överenskommelsen om att satsa på en förbättrad förlossningsvård har SKR och regeringen en tilläggsöverenskommelse för åren 2021-2022 om bl.a. “att utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserat på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård”. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna, varav 445 miljoner medel från tilläggsöverenskommelsen. Flera regioner har dock inte visat någon utveckling mot angivet mål om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja från graviditet till förlossning och eftervård. Kommer ni att driva förbättringsarbetet enligt SKR och regeringens överenskommelse om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserad på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård?

Svar: Ja.

4. Internationell forskning visar att både medicinska och psykologiska utfall gynnas av en kontinuerlig vårdkedja kring den gravida. En vårdform som ger en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja med barnmorskekontinuitet och relationell vård är Caseload Midwifery. Vårdformen har bedrivits i Region Stockholm sedan 2018 och är i ett par andra regioner i uppstartsfas. Hur kommer ni att förbättra kontinuiteten och den sammanhållna vårdkedjan i er region genom graviditet till förlossning och eftervård?

Svar: -

5. När kommer vi att se resultat av ert förbättringsarbete?

Svar: Redan nu. Vi har en hög kvalité och resultat redan idag men det ska bli ännu bättre. 

Barnafödande och eftervård

6. Anser ni att alla gravida i er region ska ha möjlighet att få bestämma på vilket sätt de föder barn?

Svar: Man får inte "välja kejsarsnitt", eftersom det är förenat med onödiga risker i många fall. Det är en avancerad medicinsk behandling som kräver en ordentlig bedömning. Däremot har man alltid rätt till förlossningsplanering och om ett kejsarsnitt är det som är det bästa oavsett skäl (kirurgi ju inte förstahandsval som behandling för rädsla, man börjar med andra behandlingsmetoder) så blir det ett sådant. Vi ger inte bidrag till hemförlossning, det ingår inte i vårt erbjudande. Det rekommenderas inte av SFOG och vi vill använda våra resurser på allra bästa sätt.

7. Idag är möjligheten att föda med kejsarsnitt på annat än medicinsk grund svårt att få beviljad och regionernas riktlinjer skiljer sig markant. Anledningarna till att vilja föda med så kallat elektivt kejsarsnitt varierar och kan handla om en önskan om att bestämma över sin egen kropp, tidigare traumatisk förlossningsupplevelse, övergreppshistorik, negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd vid en vaginal födsel eller förlossningsrädsla. Det finns inte någon generell rutin inom mödrahälsovården för att identifiera förlossningsrädsla och effekten av det individualiserade stöd som kan erbjudas vid specialenheter kan inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda resultatet, enligt SBU, 2021. I praktiken innebär det att den gravida i bästa fall får ett kejsarsnitt beviljat så sent som i vecka 36, eller i värsta fall tvingas att genomgå en vaginal förlossning mot sin vilja. Väntetiden och osäkerheten leder till otrygghet, stress och oro under graviditeten, och leder för många till psykisk ohälsa. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda med elektivt kejsarsnitt?

Svar: -

8. Idag är möjligheten till att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor ytterst begränsad i Sverige. Anledningarna till att vilja föda hemma varierar och kan handla om en önskan att bestämma över sin egen kropp, tidigare negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd eller önskan om att få en äkta individualiserad vård. Efterfrågan ökar och eftersom det finns bristande tillgång på hembarnmorskor som dessutom som huvudregel finansieras av familjerna själva, väljer en del att föda hemma utan barnmorskestöd. Mellan 2002 och 2019 finansierades hembarnmorska av Region Stockholm för kvinnor som uppfyllde kriterier om att vara lågriskföderska och bo inom ett visst avstånd till sjukhus. Under denna period var 95% av hemfödslarna okomplicerade förlossningar med frisk mor och friskt barn. De övriga 5% var okomplicerade överföringar till sjukhus, oftast för att mamman var trött eller ville ha mer smärtlindring. Ingen annan vårdform har i studier så hög andel nöjda födande och så få komplikationer eller förlossningsskador. Internationellt uppmuntras hemfödslar både av medicinska såväl som ekonomiska skäl för den stora andelen av kvinnor med komplikationsfria graviditeter som inte behöver högspecialiserad vård. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor? 

Svar: -

9. Hur kommer ni att ge kvinnor möjlighet att välja förlossningssätt?

Svar: -

10. Det ser väldigt olika ut i landet med eftervård och en väl fungerande vårdkedja. Vissa regioner kan exempelvis ge möjlighet att föda hemma, att föda i vatten eller att ha samma barnmorska hela vägen. Platsbristen i sig gör att många kvinnor skickas hem för tidigt efter en förlossning utan att få möjlighet till bedömning eller samtal. Ett fåtal regioner har amningsmottagningar, men tendensen att stänga ner är högre än att öppna nya. Vissa har bäckenbottenmottagningar som specialiserar sig på efterkontroller och uppföljningar av skador eller om kvinnor upplever att något känns fel. Ett fåtal regioner är snabba med uppföljningar och andra har inte den möjligheten och mycket riskerar falla mellan stolarna. Många regioner har inte tillräckligt med kompetens och inte heller rutin för att erbjuda specialistremiss eller second opinion vid misstanke om skada. Detta leder till mycket onödigt lidande och stora ekonomiska följder både för individ och samhälle. Hur ser er regionala eftervårdsstruktur ut idag?

Svar: -

11. Kommer ni att satsa särskilt på eftervården?

Svar: Vi jobbar med vidareutbildning och har bäckenbottenteam för att upptäcka och åtgärda bristningar redan vid förlossningen. Vi har bäckenbottensmottagning för de som behöver. Eftervården genomförs av MVC. Vi vill satsa på ännu större kontinuerlighet och fortsätta att stärka och utveckla teamen.

12. Vad kommer ni att vilja satsa på inom eftervården i er region?

Svar: -

Barnmorskors arbetsmiljö

13. Arbetsmiljön inom förlossningsvården har allvarliga brister och det drabbar i förlängningen de födande och deras familjer, visar flera studier. Barnmorskorna hinner inte stanna hos de födande utan måste springa mellan rummen, hinner inte ta rast eller knappt gå på toaletten. Det är ett oroväckande högt arbetstempo med höga krav och för lite personal. Förlossningsavdelningarna och eftervården slår gång på gång larm om att de inte hinner med, med ökad risk att patientsäkerheten äventyras och skador som följd. Istället för att värna om kvinnans egna önskemål blir vården medikaliserad med standardiserade rutiner istället för individanpassad vård. Alla kvinnor blir sjukfall i den moderna förlossningsfabriken. Barnmorskor som älskar sina arbeten slutar av utmattning och upplever att de inte kan stå för den undermåliga vård som systemet tvingar dem att leverera och ingen vill ta vakanta tjänster. Av 45 nyutexaminerade barnmorskor var det 3 som kunde tänka sig arbete på förlossning enligt nya studier. Lön dvs ersättning för utfört arbete är för låg, likaså grundbemanningen. Med bemanningspersonal som lösning skenar kostnaderna samtidigt som laganda, samverkan i ett tryggt och känt arbetslag försvinner. Kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

Svar: -

14. Hur kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

Svar: -

15.Vad har ni för planer för att en barnmorska i er region ska kunna arbeta enligt principen “en barnmorska - en födande”?

Svar: -

Patientlagen

16. Patientlagen infördes år 2015 med syftet att förbättra patienters ställning och rättigheter. Att bli fråntagen sin autonomi och inte längre fritt kunna bestämma över sin kropp eller att uppleva en avhumaniserande behandling under födandet är brott mot mänskliga rättigheter. I vår senaste rapport, Mörkertalet, uppmärksammar vi att det finns brister i patientlagens implementering och efterlevnad, vilket leder till att patienters rättigheter inte värnas. Det finns i nuläget inte ens ett system för att mäta efterlevnaden av patientlagen och därmed säkra rätten till självbestämmande, samtycke och delaktighet i vården. Myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys gör samma slutsats och rekommenderar regeringen att ta initiativ till att förtydliga patientlagen avseende vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad samt dess innehåll. Kommer ni att säkerställa patientlagens efterlevnad?

Svar: -
 

17. Rapporten Mörkertalets vittnesmål är indelade per region. Analysen visade att kvinnorna upplever främst brist på inhämtande av samtycke samt att de saknar stöd och respektfullt bemötande. Att förlora sin autonomi och inte bli lyssnad på samt att inte tillåtas vara delaktig i sin vård är ytterligare huvudteman. Hur kommer ni att säkerställa att patientlagen efterlevs på era kliniker och mottagningar?

Svar: -

18. Hur planerar ni att informera medborgarna med korrekt information om patienters rättigheter, rådande rutiner och möjligheten till att göra val inom graviditet-, förlossnings- och eftervård? 

Svar: -

Samverkan med patienter

19. Vikten av samverkan mellan vård och patientrepresentanter för att åstadkomma förbättring finns dokumenterad inom flera olika projekt, bland annat inom kvinnohälsa och förlossningsvård. Vården bör utformas tillsammans med de som kommer att använda sig av den. Att inte ta vara på patienternas kunskap och engagemang är inte längre hållbart, när studier visar att samverkan kan leda till förbättring och förändring i vården. Patienter har möjlighet att ta ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att patienten ska få en möjlighet att delta i sin egen vård och behandling. Trots försök att göra vården mer patientinvolverad kvarstår utmaningar och initiativ saknas i många regionerna. Har ni samarbete med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

Svar: -

20. Hur planerar ni att utveckla samverkan med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

Svar: -

Miljöpartiet

Jenny Jänkänpää och Siw Ahlfort för Miljöpartiet de gröna Norrbotten

Satsningar

1. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen har sedan 2015 överenskommelser om insatser för en förbättrad förlossningsvård och för kvinnors hälsa. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna. Flera regioner har dock inte uppvisat någon utveckling mot angivet mål och riktade medel har inte redovisats tillfredsställande. Kommer ni att investera i mödrahälso-, förlossnings- och eftervård i er region?

Svar: Ja, vi vill satsa mer på mödrahälso-, förlossnings- och eftervård. Särskilt viktigt är att skapa en vårdkedja som fungerar före, under och efter graviditeten som ger blivande föräldrar den trygghet de behöver. Vi vill även satsa på att primärvården ska bli bättre på att identifiera och också remittera förlossningsskador och utöka bäckenbottenmottagningens resurser så att alla som behöver kan få rätt hjälp i regionen. För tillfälliga statsbidrag vill vi att de dels ska användas i samverkan med klinikerna och dels redovisas på ett transparent sätt till medborgarna.

2. Bland målen som SKR och regeringen är överens om att arbeta med berörs flera områden där vi inte har sett någon förbättring. Det saknas i flera regioner t.ex. amningsmottagningar, bäckenbottenmottagningar, adekvat bemanning med relevant kompetens, trygghet för föräldrar gällande vårdplatser och vårdformer som ger kontinuitet genom graviditet till förlossning och eftervård. Vad kommer ni vilja satsa på i er region?

Svar: Grundläggande är att utöka grundbemanningen på förlossningsavdelningarna för att skapa bättre arbetsmiljö för medarbetarna. Ta steg mot en barnmorska per födande med den kontinuitet och tillgänglighet som skapar trygghet för blivande föräldrar. Adekvat stöd för amning, gärna i samarbete med Amningshjälpen, utökade resurser till bäckenbottenmottagning och kompetensutveckling kring förlossningsskador för både mödravård och primärvård. även den som bor långt ifrån en förlossningsavdelning måste få stöd och vård som ger trygghet till de blivande föräldrarna. Höjda löner som motsvarar kompetens och erfarenhet och möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling.

Vårdkedjan

3. Som komplement till överenskommelsen om att satsa på en förbättrad förlossningsvård har SKR och regeringen en tilläggsöverenskommelse för åren 2021-2022 om bl.a. “att utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserat på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård”. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna, varav 445 miljoner medel från tilläggsöverenskommelsen. Flera regioner har dock inte visat någon utveckling mot angivet mål om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja från graviditet till förlossning och eftervård. Kommer ni att driva förbättringsarbetet enligt SKR och regeringens överenskommelse om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserad på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård?

Svar: Ja, statsbidrag ska användas till den vård de är avsedda för och resurser som tilldelas ska användas rätt vilket garanteras genom att de planeras i samverkan med professionen.

4. Internationell forskning visar att både medicinska och psykologiska utfall gynnas av en kontinuerlig vårdkedja kring den gravida. En vårdform som ger en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja med barnmorskekontinuitet och relationell vård är Caseload Midwifery. Vårdformen har bedrivits i Region Stockholm sedan 2018 och är i ett par andra regioner i uppstartsfas. Hur kommer ni att förbättra kontinuiteten och den sammanhållna vårdkedjan i er region genom graviditet till förlossning och eftervård?

Svar: Vi behöver arbeta för att bättre kunna säkerställa fungerande och sammanhållna vårdkedjor, oavsett var man bor. Mödravård och eftervård samt patienthotellens tillgänglighet och tillgång till medicinsk personal behöver ses över pga de geografiska utmaningarna i Norrbotten.

5. När kommer vi att se resultat av ert förbättringsarbete?

Svar: Det är ett långsiktigt arbete som vi tillsammans med andra partier behöver ro iland. Frågan behöver prioriteras på den politiska agendan för att skapa resultat under kommande mandatperiod.

Barnafödande och eftervård

6. Anser ni att alla gravida i er region ska ha möjlighet att få bestämma på vilket sätt de föder barn?

Svar: Det är inte en fråga vi driver. Individuell medicinsk bedömning krävs med hänsyn till den gravidas önskemål och behov. Vården ska inte ha så stora skillnader mellan olika regioner.

7. Idag är möjligheten att föda med kejsarsnitt på annat än medicinsk grund svårt att få beviljad och regionernas riktlinjer skiljer sig markant. Anledningarna till att vilja föda med så kallat elektivt kejsarsnitt varierar och kan handla om en önskan om att bestämma över sin egen kropp, tidigare traumatisk förlossningsupplevelse, övergreppshistorik, negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd vid en vaginal födsel eller förlossningsrädsla. Det finns inte någon generell rutin inom mödrahälsovården för att identifiera förlossningsrädsla och effekten av det individualiserade stöd som kan erbjudas vid specialenheter kan inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda resultatet, enligt SBU, 2021. I praktiken innebär det att den gravida i bästa fall får ett kejsarsnitt beviljat så sent som i vecka 36, eller i värsta fall tvingas att genomgå en vaginal förlossning mot sin vilja. Väntetiden och osäkerheten leder till otrygghet, stress och oro under graviditeten, och leder för många till psykisk ohälsa. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda med elektivt kejsarsnitt?

Svar: Vi driver inte frågan om att fler ska kunna välja kejsarsnitt, men det är viktigt att skillnaderna inte är så stora över landet. Norrbotten uppfattas mer restriktivt, vi vill utveckla stödet vid förlossningsrädsla och garantera att kejsarsnitt beviljas i god tid. Den medicinska bedömningen måste ligga till grund för vården som ges, samtidigt som patienten får utökat inflytande där olika alternativ finns.

8. Idag är möjligheten till att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor ytterst begränsad i Sverige. Anledningarna till att vilja föda hemma varierar och kan handla om en önskan att bestämma över sin egen kropp, tidigare negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd eller önskan om att få en äkta individualiserad vård. Efterfrågan ökar och eftersom det finns bristande tillgång på hembarnmorskor som dessutom som huvudregel finansieras av familjerna själva, väljer en del att föda hemma utan barnmorskestöd. Mellan 2002 och 2019 finansierades hembarnmorska av Region Stockholm för kvinnor som uppfyllde kriterier om att vara lågriskföderska och bo inom ett visst avstånd till sjukhus. Under denna period var 95% av hemfödslarna okomplicerade förlossningar med frisk mor och friskt barn. De övriga 5% var okomplicerade överföringar till sjukhus, oftast för att mamman var trött eller ville ha mer smärtlindring. Ingen annan vårdform har i studier så hög andel nöjda födande och så få komplikationer eller förlossningsskador. Internationellt uppmuntras hemfödslar både av medicinska såväl som ekonomiska skäl för den stora andelen av kvinnor med komplikationsfria graviditeter som inte behöver högspecialiserad vård. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor? 

Svar: Vi driver inte frågan i Miljöpartiet. I en region som Norrbotten, med stora avstånd och brist på främst personella resurser, måste vi primärt arbeta med bemanning och arbetsmiljö för att upprätthålla en väl fungerande och sammanhållen vårdkedja innan vi kan erbjuda hemförlossningar likvärdigt i hela länet. Patientsäkerheten måste värnas i första hand.

9. Hur kommer ni att ge kvinnor möjlighet att välja förlossningssätt?

Svar: Vi ser det som viktigast att varje kvinna får rätt stöd inför och under förlossningen och känner trygghet inför förlossningen. Den medicinska bedömningen måste ligga till grund för vården som ges, samtidigt som patienten får utökat inflytande där olika alternativ finns.

10. Det ser väldigt olika ut i landet med eftervård och en väl fungerande vårdkedja. Vissa regioner kan exempelvis ge möjlighet att föda hemma, att föda i vatten eller att ha samma barnmorska hela vägen. Platsbristen i sig gör att många kvinnor skickas hem för tidigt efter en förlossning utan att få möjlighet till bedömning eller samtal. Ett fåtal regioner har amningsmottagningar, men tendensen att stänga ner är högre än att öppna nya. Vissa har bäckenbottenmottagningar som specialiserar sig på efterkontroller och uppföljningar av skador eller om kvinnor upplever att något känns fel. Ett fåtal regioner är snabba med uppföljningar och andra har inte den möjligheten och mycket riskerar falla mellan stolarna. Många regioner har inte tillräckligt med kompetens och inte heller rutin för att erbjuda specialistremiss eller second opinion vid misstanke om skada. Detta leder till mycket onödigt lidande och stora ekonomiska följder både för individ och samhälle. Hur ser er regionala eftervårdsstruktur ut idag?

Svar: Behoven i eftervården är större än region Norrbottens kapacitet. Vi har en bäckenbottenmottagning med olika kompetenser, och den behöver utökas för att möta det behov som finns. Mödrar ska inte behöva själva söka hjälp på annat håll, utan få hjälp i regionen då detta är vanligt förekommande behov. Även psykisk ohälsa i samband med graviditet och förlossning behöver uppmärksammas.

11. Kommer ni att satsa särskilt på eftervården?

Svar: Ja, vi vill se en bättre vård vid graviditets- och förlossningsskador och vill satsa på det och kommer att föra upp frågan på den politiska agendan. Ingen ska behöva uppleva att de inte tas på allvar, få vänta på hjälp eller lida i onödan.

12. Vad kommer ni att vilja satsa på inom eftervården i er region?

Svar: Kompetenshöjande insatser behövs hos primärvården (allmänläkare och distriktsbarnmorskor) för att identifiera misstänkt förlossningsskada och remittera vidare. Vi ser även att utökade resurser till bäckenbottenmottagningen är prioriterat för att kunna tillgodose behoven.

Barnmorskors arbetsmiljö

13. Arbetsmiljön inom förlossningsvården har allvarliga brister och det drabbar i förlängningen de födande och deras familjer, visar flera studier. Barnmorskorna hinner inte stanna hos de födande utan måste springa mellan rummen, hinner inte ta rast eller knappt gå på toaletten. Det är ett oroväckande högt arbetstempo med höga krav och för lite personal. Förlossningsavdelningarna och eftervården slår gång på gång larm om att de inte hinner med, med ökad risk att patientsäkerheten äventyras och skador som följd. Istället för att värna om kvinnans egna önskemål blir vården medikaliserad med standardiserade rutiner istället för individanpassad vård. Alla kvinnor blir sjukfall i den moderna förlossningsfabriken. Barnmorskor som älskar sina arbeten slutar av utmattning och upplever att de inte kan stå för den undermåliga vård som systemet tvingar dem att leverera och ingen vill ta vakanta tjänster. Av 45 nyutexaminerade barnmorskor var det 3 som kunde tänka sig arbete på förlossning enligt nya studier. Lön dvs ersättning för utfört arbete är för låg, likaså grundbemanningen. Med bemanningspersonal som lösning skenar kostnaderna samtidigt som laganda, samverkan i ett tryggt och känt arbetslag försvinner. Kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

Svar: Ja, precis som all annan vårdpersonal behöver barnmorskor en hälsosam arbetsmiljö där de kan använda sin kompetens och har förutsättningar att göra ett bra arbete. Grundbemanningen behöver öka och medarbetarna vid förlossningen behöver få ett större inflytande över sin arbetssituation, ex verksamhet och schemamodeller. Schemaläggning på annan arbetsplats än den ordinarie ska ske frivilligt och i dialog med berörd medarbetare och med rimlig kompensation. Det behövs även en lönesatsning, lönen ska motsvara kompetens och erfarenhet, och satsningar på kontinuerlig kompetensutveckling.

14. Hur kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

Svar: Ökade resurser, både från regionens budget och statliga medel till arbetsmiljöarbete och ökad personaltäthet, men framförallt behövs god samverkan med professionen för att vidta rätt åtgärder. Se även svar fråga 13.

15.Vad har ni för planer för att en barnmorska i er region ska kunna arbeta enligt principen “en barnmorska - en födande”?

Svar: Regionen måste utöka sin grundbemanning för att det ska vara möjligt att införa nya arbetsmetoder som caseload midwifery eller en barnmorska per födande. Region Norrbotten behöver bli en attraktiv arbetsgivare, för att behålla sina medarbetare och kunna rekrytera nya. Det innebär att förbättra både arbetsmiljön och villkoren, men även ge möjligheter till inflytande i verksamheten.

Patientlagen

16. Patientlagen infördes år 2015 med syftet att förbättra patienters ställning och rättigheter. Att bli fråntagen sin autonomi och inte längre fritt kunna bestämma över sin kropp eller att uppleva en avhumaniserande behandling under födandet är brott mot mänskliga rättigheter. I vår senaste rapport, Mörkertalet, uppmärksammar vi att det finns brister i patientlagens implementering och efterlevnad, vilket leder till att patienters rättigheter inte värnas. Det finns i nuläget inte ens ett system för att mäta efterlevnaden av patientlagen och därmed säkra rätten till självbestämmande, samtycke och delaktighet i vården. Myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys gör samma slutsats och rekommenderar regeringen att ta initiativ till att förtydliga patientlagen avseende vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad samt dess innehåll. Kommer ni att säkerställa patientlagens efterlevnad?

Svar: Patientlagen ska förstås följas
 

17. Rapporten Mörkertalets vittnesmål är indelade per region. Analysen visade att kvinnorna upplever främst brist på inhämtande av samtycke samt att de saknar stöd och respektfullt bemötande. Att förlora sin autonomi och inte bli lyssnad på samt att inte tillåtas vara delaktig i sin vård är ytterligare huvudteman. Hur kommer ni att säkerställa att patientlagen efterlevs på era kliniker och mottagningar?

Svar: Kontinuerlig kompetensutveckling för anställda och chefer för att säkerställa att de vet vilka regler som gäller.

18. Hur planerar ni att informera medborgarna med korrekt information om patienters rättigheter, rådande rutiner och möjligheten till att göra val inom graviditet-, förlossnings- och eftervård? 

Svar: Informationen bör ges i samband med vårdkontakter där medarbetares trygghet i kännedom om reglerna är viktig. Den ska även finnas på regionens hemsida.

Samverkan med patienter

19. Vikten av samverkan mellan vård och patientrepresentanter för att åstadkomma förbättring finns dokumenterad inom flera olika projekt, bland annat inom kvinnohälsa och förlossningsvård. Vården bör utformas tillsammans med de som kommer att använda sig av den. Att inte ta vara på patienternas kunskap och engagemang är inte längre hållbart, när studier visar att samverkan kan leda till förbättring och förändring i vården. Patienter har möjlighet att ta ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att patienten ska få en möjlighet att delta i sin egen vård och behandling. Trots försök att göra vården mer patientinvolverad kvarstår utmaningar och initiativ saknas i många regionerna. Har ni samarbete med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

Svar: Vi vet inte hur samarbetet ser ut idag eftersom vi inte är representerade i region Norrbottens fullmäktige.

20. Hur planerar ni att utveckla samverkan med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

Svar: Samverkan med patientrepresentanter är värdefull och deras inspel ska både efterfrågas och användas i besluten. Samverkan behöver ske på olika nivåer.