C, KD, S i Region Dalarna har svarat på Birth Rights Swedens frågor inför regionvalet 2022

Tack till medlem Karin Hällagård som har samlat in svaren från de regionala partierna!

Sofia Jarl (C)

Regionråd
Region Dalarna

Satsningar

1. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen har sedan 2015 överenskommelser om insatser för en förbättrad förlossningsvård och för kvinnors hälsa. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna. Flera regioner har dock inte uppvisat någon utveckling mot angivet mål och riktade medel har inte redovisats tillfredsställande. Kommer ni att investera i mödrahälso-, förlossnings- och eftervård i er region?

SVAR:

Ja. I Region Dalarna har vi beslutat om en särskild handlingsplan för att förbättra förlossningsvården (inkl hela vårdkedjan både före och eftervård) och vi arbetar nu med att genomföra den. Både med regionens egna medel och med statsbidrag.

2. Bland målen som SKR och regeringen är överens om att arbeta med berörs flera områden där vi inte har sett någon förbättring. Det saknas i flera regioner t.ex. amningsmottagningar, bäckenbottenmottagningar, adekvat bemanning med relevant kompetens, trygghet för föräldrar gällande vårdplatser och vårdformer som ger kontinuitet genom graviditet till förlossning och eftervård. Vad kommer ni vilja satsa på i er region?

SVAR:

Vi kommer att fortsätta att satsa på hela vårdkedjan. Vi genomför nu ett projekt med barnmorskekontinuitet i vårdkedjan (”caseload”) för särskilt förlossningsrädda. Projektet kommer att pågå under två år och utvärderingen får visa hur det ska utvecklas vidare. Under de senaste åren har flera förbättringar skett och vården i Dalarna ligger idag bra till i flera kvalitetsparametrar. Att rekrytera och behålla rätt kompetens är dock svårt även i Dalarna så det är ett ständigt pågående arbete.

Vårdkedjan

3. Som komplement till överenskommelsen om att satsa på en förbättrad förlossningsvård har SKR och regeringen en tilläggsöverenskommelse för åren 2021-2022 om bl.a. “att utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserat på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård”. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna, varav 445 miljoner medel från tilläggsöverenskommelsen. Flera regioner har dock inte visat någon utveckling mot angivet mål om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja från graviditet till förlossning och eftervård. Kommer ni att driva förbättringsarbetet enligt SKR och regeringens överenskommelse om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserad på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård?

SVAR:

Ja.Se ovan.

4. Internationell forskning visar att både medicinska och psykologiska utfall gynnas av en kontinuerlig vårdkedja kring den gravida. En vårdform som ger en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja med barnmorskekontinuitet och relationell vård är Caseload Midwifery. Vårdformen har bedrivits i Region Stockholm sedan 2018 och är i ett par andra regioner i uppstartsfas. Hur kommer ni att förbättra kontinuiteten och den sammanhållna vårdkedjan i er region genom graviditet till förlossning och eftervård?

SVAR:

Vi är en av de regioner som har startat ett projekt med barnmorskekontinuitet i vårdkedjan (”caseload”) för särskilt förlossningsrädda. Projektet kommer att pågå under två år och utvärderingen får visa hur det ska utvecklas vidare.

5. När kommer vi att se resultat av ert förbättringsarbete?

SVAR:

Verksamheten kommer att följas upp kontinuerligt under projekttiden, de första resultaten borde gå att få fram under första kvartalet 2023.

Barnafödande och eftervård

6. Anser ni att alla gravida i er region ska ha möjlighet att få bestämma på vilket sätt de föder barn? '

SVAR:

Ja, och att alla gravida ska ha möjlighet att fatta välinformerade och underbyggda beslut. Att själv få påverka sin vård och att bli lyssnad och respekterad vet vi har en stor betydelse för en lyckosam förlossning utan komplikationer.

7. Idag är möjligheten att föda med kejsarsnitt på annat än medicinsk grund svårt att få beviljad och regionernas riktlinjer skiljer sig markant. Anledningarna till att vilja föda med så kallat elektivt kejsarsnitt varierar och kan handla om en önskan om att bestämma över sin egen kropp, tidigare traumatisk förlossningsupplevelse, övergreppshistorik, negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd vid en vaginal födsel eller förlossningsrädsla. Det finns inte någon generell rutin inom mödrahälsovården för att identifiera förlossningsrädsla och effekten av det individualiserade stöd som kan erbjudas vid specialenheter kan inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda resultatet, enligt SBU, 2021. I praktiken innebär det att den gravida i bästa fall får ett kejsarsnitt beviljat så sent som i vecka 36, eller i värsta fall tvingas att genomgå en vaginal förlossning mot sin vilja. Väntetiden och osäkerheten leder till otrygghet, stress och oro under graviditeten, och leder för många till psykisk ohälsa. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda med elektivt kejsarsnitt?

SVAR:

Redan idag klarar Dalarna att i allra möjligaste mån tillmötesgå de gravidas önskemål. Samtidigt går det inte att garantera då det är trångt att få plats på operation. Vi arbetar parallellt med att öka kapaciteten på operation i Dalarna.

8. Idag är möjligheten till att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor ytterst begränsad i Sverige. Anledningarna till att vilja föda hemma varierar och kan handla om en önskan att bestämma över sin egen kropp, tidigare negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd eller önskan om att få en äkta individualiserad vård. Efterfrågan ökar och eftersom det finns bristande tillgång på hembarnmorskor som dessutom som huvudregel finansieras av familjerna själva, väljer en del att föda hemma utan barnmorskestöd. Mellan 2002 och 2019 finansierades hembarnmorska av Region Stockholm för kvinnor som uppfyllde kriterier om att vara lågriskföderska och bo inom ett visst avstånd till sjukhus. Under denna period var 95% av hemfödslarna okomplicerade förlossningar med frisk mor och friskt barn. De övriga 5% var okomplicerade överföringar till sjukhus, oftast för att mamman var trött eller ville ha mer smärtlindring. Ingen annan vårdform har i studier så hög andel nöjda födande och så få komplikationer eller förlossningsskador. Internationellt uppmuntras hemfödslar både av medicinska såväl som ekonomiska skäl för den stora andelen av kvinnor med komplikationsfria graviditeter som inte behöver högspecialiserad vård. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor?

SVAR:

Det är inget som vi arbetar med i nuläget då vi inte sett någon efterfrågan på detta i Dalarna ännu. De långa avstånden till akutsjukhus gör att det inte är okomplicerat att erbjuda en sådan tjänst då vården också måste vara jämlik oavsett var man bor.

9. Hur kommer ni att ge kvinnor möjlighet att välja förlossningssätt?

SVAR:

Genom en väl utbyggd mödrahälsovård och med kontinuitet i vårdkedjan skapas den trygghet och dialog som krävs för att de födande kvinnorna ska kunna fatta väl informerade och underbyggda beslut om sin förlossning. Det i sin tur ställer höga krav på kompetent personal som kan ge ett bra bemötande och som har möjlighet till utbildning och kompetensutveckling, något som är prioriterat.

10. Det ser väldigt olika ut i landet med eftervård och en väl fungerande vårdkedja. Vissa regioner kan exempelvis ge möjlighet att föda hemma, att föda i vatten eller att ha samma barnmorska hela vägen. Platsbristen i sig gör att många kvinnor skickas hem för tidigt efter en förlossning utan att få möjlighet till bedömning eller samtal. Ett fåtal regioner har amningsmottagningar, men tendensen att stänga ner är högre än att öppna nya. Vissa har bäckenbottenmottagningar som specialiserar sig på efterkontroller och uppföljningar av skador eller om kvinnor upplever att något känns fel. Ett fåtal regioner är snabba med uppföljningar och andra har inte den möjligheten och mycket riskerar falla mellan stolarna. Många regioner har inte tillräckligt med kompetens och inte heller rutin för att erbjuda specialistremiss eller second opinion vid misstanke om skada. Detta leder till mycket onödigt lidande och stora ekonomiska följder både för individ och samhälle. Hur ser er regionala eftervårdsstruktur ut idag?

SVAR:

Eftervården är organiserad via BB och patienthotell med BB-mottagning. BB-mottagningar finns även på regionens centralorter. Fortsatt eftervård och efterkontroll sköts av den barnmorska i primärvården som tagit hand om den födande familjen under graviditeten. I Dalarna finns amningsmottagning i Falun, och efter möjlighet (beroende på bemanning) även på regionens övriga centralorter. BVC och MVC på vårdcentralerna erbjuder grundläggande amningsstöd.

I Falun finns en nyöppnad mottagning för halvakuta uppföljningar av bäckenbottenskador pga förlossningsbristningar.

Det är nyligen infört att alla barnmorskor på MVC ringer den nyförlösta när man kommit hem för att stämma av om det är något man behöver hjälp med, och kan då hänvisa till rätt ställe för att få stöd och hjälp.

11. Kommer ni att satsa särskilt på eftervården?

SVAR:

Ja, se ovan. Även om vårdtiden på förlossningen är kort i Dalarna idag så går de flesta till patienthotellet som ligger på lasarettet. Där vill vi dels bereda plats för fler att kunna stanna längre för de som önskar, dels vill vi erbjuda möjlighet att bo där innan förlossningen särskilt om man har lång resväg och är rädd att inte hinna i tid.

12. Vad kommer ni att vilja satsa på inom eftervården i er region?

SVAR:

Möjlighet att stanna längre på patienthotellet. Säkra upp att det finns personal som kan träffa patienterna på patienthotellet. Utbildning och kompetensutveckling för all personal som arbetar med eftervård i regionen m m.

Barnmorskors arbetsmiljö

13. Arbetsmiljön inom förlossningsvården har allvarliga brister och det drabbar i förlängningen de födande och deras familjer, visar flera studier. Barnmorskorna hinner inte stanna hos de födande utan måste springa mellan rummen, hinner inte ta ras och eller knappt gå på toaletten. Det är ett oroväckande högt arbetstempo med höga krav och för lite personal. Förlossningsavdelningarna och eftervården slår gång på gång larm om att de inte hinner med, med ökad risk att patientsäkerheten äventyras och skador som följd. Istället för att värna om kvinnans egna önskemål blir vården medikaliserad med standardiserade rutiner istället för individanpassad vård. Alla kvinnor blir sjukfall i den moderna förlossningsfabriken. Barnmorskor som älskar sina arbeten slutar av utmattning och upplever att de inte kan stå för den undermåliga vård som systemet tvingar dem att leverera och ingen vill ta vakanta tjänster. Av 45 nyutexaminerade barnmorskor var det 3 som kunde tänka sig arbete på förlossning enligt nya studier. Lön dvs ersättning för utfört arbete är för låg, likaså grundbemanningen. Med bemanningspersonal som lösning skenar kostnaderna samtidigt som laganda, samverkan i ett tryggt och känt arbetslag försvinner. Kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

SVAR:

Ja. För några år sedan hade vi problem med en stor barnmorskebrist i Dalarna. Nu har vi kommit ifrån det värsta så här har det gjorts ett stort arbete. Under de senaste åren har vi bland annat satsat på en förbättrad arbetsmiljö inom dygnet-runt-verksamhet. Den modell som vi testar nu inom projektet med kontinuitet i vårdkedjan kan förhoppningsvis också vara en arbetsmodell som tilltalar vissa.

14.Hur kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

SVAR:

Se svar ovan.

15.Vad har ni för planer för att en barnmorska i er region ska kunna arbeta enligt principen “en barnmorska - en födande”?

SVAR:

I Dalarna har en förlossningsbarnmorska mycket sällan mer än en födande i den mer aktiva andra fasen av förlossningen. Så utan att ge principen något särskilt namn lever Dalarna upp till detta. En koordinator ser till att fördela de födande på barnmorskorna så att det blir en bra fördelning i de fall där man måste ha ansvar för mer än en kvinna. Då är bara en av kvinnorna i den mer aktiva fasen av förlossningen.

Patientlagen

16. Patientlagen infördes år 2015 med syftet att förbättra patienters ställning och rättigheter. Att bli fråntagen sin autonomi och inte längre fritt kunna bestämma över sin kropp eller att uppleva en avhumaniserande behandling under födandet är brott mot mänskliga rättigheter. I vår senaste rapport, Mörkertalet, uppmärksammar vi att det finns brister i patientlagens implementering och efterlevnad, vilket leder till att patienters rättigheter inte värnas. Det finns i nuläget inte ens ett system för att mäta efterlevnaden av patientlagen och därmed säkra rätten till självbestämmande, samtycke och delaktighet i vården. Myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys gör samma slutsats och rekommenderar regeringen att ta initiativ till att förtydliga patientlagen avseende vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad samt dess innehåll. Kommer ni att säkerställa patientlagens efterlevnad?

SVAR:

Ja, men precis som ni skriver så saknas system för att mäta detta. Jag anser att det behövs nationella riktlinjer för att säkra kvaliteten inom förlossningsvården och eftervården – något som bland annat Centerkvinnorna driver. Vi arbetar idag med att försöka tillmötesgå de gravida i allra möjligaste mån, men det vore önskvärt med ett ökat självbestämmande och fler alternativ som kan och ska erbjudas de gravida.

17. Rapporten Mörkertalets vittnesmål är indelade per region. Analysen visade att kvinnorna upplever främst brist på inhämtande av samtycke samt att de saknar stöd och respektfullt bemötande. Att förlora sin autonomi och inte bli lyssnad på samt att inte tillåtas vara delaktig i sin vård är ytterligare huvudteman. Hur kommer ni att säkerställa att patientlagen efterlevs på era kliniker och mottagningar?

SVAR:

I Region Dalarna följer vi resultaten i graviditetsenkäten, som har en hög svarsfrekvens. Där lyfts också delaktighet som ett utvecklingsområde.

18. Hur planerar ni att informera medborgarna med korrekt information om patienters rättigheter, rådande rutiner och möjligheten till att göra val inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

SVAR:

Information till de gravida ges av barnmorskor inom mödrahälsovården.

Samverkan med patienter

19. Vikten av samverkan mellan vård och patientrepresentanter för att åstadkomma förbättring finns dokumenterad inom flera olika projekt, bland annat inom kvinnohälsa och förlossningsvård. Vården bör utformas tillsammans med de som kommer att använda sig av den. Att inte ta vara på patienternas kunskap och engagemang är inte längre hållbart, när studier visar att samverkan kan leda till förbättring och förändring i vården. Patienter har möjlighet att ta ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att patienten ska få en möjlighet att delta i sin egen vård och behandling. Trots försök att göra vården mer patientinvolverad kvarstår utmaningar och initiativ saknas i många regionerna. Har ni samarbete med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

SVAR:

Det finns idag inget organiserat samarbete med någon patientförening. Däremot har mödrahälsovården genomfört projekt med insamling av synpunkter på vården från ett stort antal födande och anhöriga, som genomgått olika typer av graviditeter och förlossningar, och fått synpunkter om vad som upplevs som viktigt, välfungerande eller med brister. Även här ger graviditetsenkäten input kring välbehövliga förbättringsområden.

20. Hur planerar ni att utveckla samverkan med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

SVAR:

Inom sjukvårdsregionala och nationella kunskapsstyrningsorganisationen finns ett önskemål om patientmedverkan. Det är dock svårt att åstadkomma både av ekonomiska skäl och då erfarenheter av patientrepresentanter visar att den ofta blir mer personlig och specifik än vad som blir relevant. Dock finns det genom vårdkedjan på alla nivåer goda möjligheter för patienter att framföra mer generella synpunkter på hur vården bör läggas upp, och alla i ledande funktioner tar till sig och sprider patientsynpunkter till hela arbetsgrupper som ett led i en ständig förbättring av vården.

I Dalarna har mödrahälsovårdsenheten med mödrahälsovårdsöverläkare och samordningsbarnmorska ett särskilt ansvar för att samla på och sprida utvecklande synpunkter.

Birgitta Sacrédeus (KD)

Regionråd
Region Dalarna

Satsningar

1. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen har sedan 2015 överenskommelser om insatser för en förbättrad förlossningsvård och för kvinnors hälsa. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna. Flera regioner har dock inte uppvisat någon utveckling mot angivet mål och riktade medel har inte redovisats tillfredsställande. Kommer ni att investera i mödrahälso-, förlossnings- och eftervård i er region?

SVAR:

Nära hälften av alla förlossningskliniker i Sverige har lagts ner sedan 1970-talet. Svensk förlossningsvård har centraliserats kraftigt, även i internationella mått mätt.

Samtidigt som syftet med centraliseringen delvis har varit att upprätthålla en hög medicinsk kompetens, har också avståndet för föderskorna att transportera sig blivit allt längre och bristen på platser, i form av överbeläggningar, vanliga.

Från Grövelsjön är det cirka fyra timmars bilresa (278 km) ner till Falun. När förlossningen i Mora 2009 stängdes blev det utökat med ett område som till ytan är nästan lika stort som Belgien. Sen tidigare var förlossningarna i Avesta, år 1993 och Ludvika, år 1975 redan stängda.

Enligt forskning så ökar risken att föda sitt barn utanför sjukhus med ökade avstånd. Kvinnor som hade mer än en timmes restid till en förlossningsklinik löpte drygt tre gånger så stor risk att föda sitt barn oplanerat utanför sjukhus än de som bodde mindre än 30 minuter bort. I sex av Sveriges regioner finns det kvinnor som har mer än 20 mil till närmsta förlossning: Norrbotten, Värmland, Dalarna, Jämtland, Västernorrland och Västerbotten.

Svensk förlossningsvård måste vara jämlik. Det ska inte spela någon roll var man bor för att kunna vara trygg inför och under sin förlossning. Stängda förlossningsenheter behöver återöppnas där kvinnor idag har som längst att åka.

2. Bland målen som SKR och regeringen är överens om att arbeta med berörs flera områden där vi inte har sett någon förbättring. Det saknas i flera regioner t.ex. amningsmottagningar, bäckenbottenmottagningar, adekvat bemanning med relevant kompetens, trygghet för föräldrar gällande vårdplatser och vårdformer som ger kontinuitet genom graviditet till förlossning och eftervård. Vad kommer ni vilja satsa på i er region?

SVAR:

Eftersom KD sitter i majoritet har vi i Region Dalarna beslutat 2021:

Beslut för genomförande av beskrivna åtgärder

Uppdra till tf. hälso- och sjukvårdsdirektör att

Utveckla arbetet med att normalförlossningar är barnmorskeledda, och i så trygghetsskapande miljö som möjligt på förlossningsavdelningen i Falun.
Utöka patienthotellplatser i Falun, i anslutning till befintligt hotell, för de med lång resväg till förlossningen, eller för de med andra behov av att ha större närhet till förlossningen.
Skapa patienthotellplatser i vid Mora lasarett för en närmare och tryggare eftervård i norra Dalarna.
Starta ett projekt med barnmorskekontinuitet i vårdkedjan för förlossningsrädda gravida och deras partner, där bland annat mödravård, eftervård och familjecentral ökar kontinuiteten och tryggheten. Digitala lösningar ska utvecklas i projektet. För 2021 finansieras projektledare med 500 tKr som kommer ur överenskommelsen med staten och SKR om en personcentrerad, tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård för graviditet, förlossning och eftervård 2021-2022 (RD21/00568).
Utvärdera tidigare och pågående studier och därefter ta ställning till möjligheten att kunna erbjuda gravida stöd av ”Doulor” (en trygghetsperson som ger stöd till födande kvinnor) inför och under förlossningen.
Förbättra och förlänga eftervården till de med särskilda behov.
För en jämlik mödra- och förlossningsvård i Dalarna är det nödvändigt att använda digitala lösningar genom hela vårdkedjan, därför måste de hinder som finns idag undanröjas.
Förstärka specialistmödravården i Mora så att bedömningar av gravida kan göras dagtid med kort varsel.

Däremot har inte KD Dalarna fått igenom att Mora BB ska återöppnas på akutsjukhuset i Mora i majoriteten: M, L, MP emot C är splittrade och KD och Dalarnas sjukhusparti vill öppna Mora BB igen. Oppositionen S och V emot och SD för att öppna Mora BB

Vårdkedjan

3. Som komplement till överenskommelsen om att satsa på en förbättrad förlossningsvård har SKR och regeringen en tilläggsöverenskommelse för åren 2021-2022 om bl.a. “att utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserat på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård”. Under 2022 fördelas totalt 1 382 miljoner kr till regionerna, varav 445 miljoner medel från tilläggsöverenskommelsen. Flera regioner har dock inte visat någon utveckling mot angivet mål om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja från graviditet till förlossning och eftervård. Kommer ni att driva förbättringsarbetet enligt SKR och regeringens överenskommelse om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserad på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård?

SVAR:

Ja.Se ovan. Det som inte erbjuds idag är: förlossning i vatten och negativ syn på hemförlossningar på BB Falun och en barnsköterska per födande finns inte heller.

4. Internationell forskning visar att både medicinska och psykologiska utfall gynnas av en kontinuerlig vårdkedja kring den gravida. En vårdform som ger en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja med barnmorskekontinuitet och relationell vård är Caseload Midwifery. Vårdformen har bedrivits i Region Stockholm sedan 2018 och är i ett par andra regioner i uppstartsfas. Hur kommer ni att förbättra kontinuiteten och den sammanhållna vårdkedjan i er region genom graviditet till förlossning och eftervård?

SVAR:

Förutom ovan vill kristdemokraterna att man ska arbeta i barnmorsketeam så att den födande känner mer TRYGGHET vid förlossningsögonblicket.

Göra det lättare för dem som genom medvetet val väljer att föda hemma.

5. När kommer vi att se resultat av ert förbättringsarbete?

SVAR:

Kristdemokraterna på riksplanet, med Ebba Buch i spetsen och förtroendevalda i Region Dalarna driver detta som en av de viktigaste valfrågorna inför valet 2022. Hur Livet börjar är livsviktigt för ett samhälle att överleva.

Påverkansarbete tar tid, men arbetar man uthålligt, som KD gjort i Dalarna, går det på sikt att lösa

Barnafödande och eftervård

6. Anser ni att alla gravida i er region ska ha möjlighet att få bestämma på vilket sätt de föder barn? '

SVAR:

-

7. Idag är möjligheten att föda med kejsarsnitt på annat än medicinsk grund svårt att få beviljad och regionernas riktlinjer skiljer sig markant. Anledningarna till att vilja föda med så kallat elektivt kejsarsnitt varierar och kan handla om en önskan om att bestämma över sin egen kropp, tidigare traumatisk förlossningsupplevelse, övergreppshistorik, negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd vid en vaginal födsel eller förlossningsrädsla. Det finns inte någon generell rutin inom mödrahälsovården för att identifiera förlossningsrädsla och effekten av det individualiserade stöd som kan erbjudas vid specialenheter kan inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda resultatet, enligt SBU, 2021. I praktiken innebär det att den gravida i bästa fall får ett kejsarsnitt beviljat så sent som i vecka 36, eller i värsta fall tvingas att genomgå en vaginal förlossning mot sin vilja. Väntetiden och osäkerheten leder till otrygghet, stress och oro under graviditeten, och leder för många till psykisk ohälsa. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda med elektivt kejsarsnitt?

SVAR:

Det viktiga är att kvinnan ska känna sig TRYGG, så man vill föda vaginalt. Därför ska den födande få frågan om hon kan tänka sig att börja föda vaginalt – går inte det så kan det avbrytas. Här gäller det att personalen är lyhörd. De flesta, när de får det erbjudandet, väljer att börja föda vaginalt och när de ser att det fungerar så fortsätter de vaginalt. Tryggheten att veta att kejsarsnitt erbjuds som alternativ har en lugnande effekt.

Det är ju inte heller riskfritt att föda genom kejsarsnitt, och den psykiska och fysiska delen måste finnas med i sammanhanget

8. Idag är möjligheten till att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor ytterst begränsad i Sverige. Anledningarna till att vilja föda hemma varierar och kan handla om en önskan att bestämma över sin egen kropp, tidigare negativa upplevelser av vården, otrygghet kring förlossningsvårdens stöd eller önskan om att få en äkta individualiserad vård. Efterfrågan ökar och eftersom det finns bristande tillgång på hembarnmorskor som dessutom som huvudregel finansieras av familjerna själva, väljer en del att föda hemma utan barnmorskestöd. Mellan 2002 och 2019 finansierades hembarnmorska av Region Stockholm för kvinnor som uppfyllde kriterier om att vara lågriskföderska och bo inom ett visst avstånd till sjukhus. Under denna period var 95% av hemfödslarna okomplicerade förlossningar med frisk mor och friskt barn. De övriga 5% var okomplicerade överföringar till sjukhus, oftast för att mamman var trött eller ville ha mer smärtlindring. Ingen annan vårdform har i studier så hög andel nöjda födande och så få komplikationer eller förlossningsskador. Internationellt uppmuntras hemfödslar både av medicinska såväl som ekonomiska skäl för den stora andelen av kvinnor med komplikationsfria graviditeter som inte behöver högspecialiserad vård. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor?

SVAR:

Absolut! Familjen, den födande kvinnan kan göra medvetna val, det är personcentrerad vård att välja hemförlossningar för de som så önskar.

9. Hur kommer ni att ge kvinnor möjlighet att välja förlossningssätt?

SVAR:

-

10. Det ser väldigt olika ut i landet med eftervård och en väl fungerande vårdkedja. Vissa regioner kan exempelvis ge möjlighet att föda hemma, att föda i vatten eller att ha samma barnmorska hela vägen. Platsbristen i sig gör att många kvinnor skickas hem för tidigt efter en förlossning utan att få möjlighet till bedömning eller samtal. Ett fåtal regioner har amningsmottagningar, men tendensen att stänga ner är högre än att öppna nya. Vissa har bäckenbottenmottagningar som specialiserar sig på efterkontroller och uppföljningar av skador eller om kvinnor upplever att något känns fel. Ett fåtal regioner är snabba med uppföljningar och andra har inte den möjligheten och mycket riskerar falla mellan stolarna. Många regioner har inte tillräckligt med kompetens och inte heller rutin för att erbjuda specialistremiss eller second opinion vid misstanke om skada. Detta leder till mycket onödigt lidande och stora ekonomiska följder både för individ och samhälle. Hur ser er regionala eftervårdsstruktur ut idag?

SVAR:

Det finns eftervårdsmottagning. Viktigt att man tar hand om kvinnan fysiskt och psykiskt, då ca 10 procent drabbas av förlossningsdepression. Kan säkert utvecklas mer.

11. Kommer ni att satsa särskilt på eftervården?

SVAR:

Eftervården är viktig och det finns säkert bättre rutiner att hitta. Se ovan svar.

12. Vad kommer ni att vilja satsa på inom eftervården i er region?

SVAR:

Amningshjälp och obligatorisk efterkontroll av nyförlösta kvinnor, så att fysiska och psykiska besvär upptäcks genom en MAMMAREHABCHECK (KD-förslag) som ger rätt till efterkontroll

Barnmorskors arbetsmiljö

13. Arbetsmiljön inom förlossningsvården har allvarliga brister och det drabbar i förlängningen de födande och deras familjer, visar flera studier. Barnmorskorna hinner inte stanna hos de födande utan måste springa mellan rummen, hinner inte ta ras och eller knappt gå på toaletten. Det är ett oroväckande högt arbetstempo med höga krav och för lite personal. Förlossningsavdelningarna och eftervården slår gång på gång larm om att de inte hinner med, med ökad risk att patientsäkerheten äventyras och skador som följd. Istället för att värna om kvinnans egna önskemål blir vården medikaliserad med standardiserade rutiner istället för individanpassad vård. Alla kvinnor blir sjukfall i den moderna förlossningsfabriken. Barnmorskor som älskar sina arbeten slutar av utmattning och upplever att de inte kan stå för den undermåliga vård som systemet tvingar dem att leverera och ingen vill ta vakanta tjänster. Av 45 nyutexaminerade barnmorskor var det 3 som kunde tänka sig arbete på förlossning enligt nya studier. Lön dvs ersättning för utfört arbete är för låg, likaså grundbemanningen. Med bemanningspersonal som lösning skenar kostnaderna samtidigt som laganda, samverkan i ett tryggt och känt arbetslag försvinner. Kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

SVAR:

Vi har redan infört ett 24/7 avtal för de som arbetar natt som ger dem kortare arbetsdag med bibehållen lön. Utbildning och rekryteringen av nya barnmorskor bör intensifieras, liksom ”age managment” att de äldre, erfarna barnmorskorna stöttar de yngre nyutbildade. Lönen spelar alltid en stor roll.

14.Hur kommer ni att rikta resurser för att förbättra barnmorskors arbetsmiljö?

SVAR:

Se ovan

15.Vad har ni för planer för att en barnmorska i er region ska kunna arbeta enligt principen “en barnmorska - en födande”?

SVAR:

Genom att försöka anställa fler barnmorskor. I Norge måste man skriva en avvikelserapport om inte “en barnmorska - en födande” uppfylls. Personal kallas då in och barnmorskan får då övertidsersättning

Patientlagen

16. Patientlagen infördes år 2015 med syftet att förbättra patienters ställning och rättigheter. Att bli fråntagen sin autonomi och inte längre fritt kunna bestämma över sin kropp eller att uppleva en avhumaniserande behandling under födandet är brott mot mänskliga rättigheter. I vår senaste rapport, Mörkertalet, uppmärksammar vi att det finns brister i patientlagens implementering och efterlevnad, vilket leder till att patienters rättigheter inte värnas. Det finns i nuläget inte ens ett system för att mäta efterlevnaden av patientlagen och därmed säkra rätten till självbestämmande, samtycke och delaktighet i vården. Myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys gör samma slutsats och rekommenderar regeringen att ta initiativ till att förtydliga patientlagen avseende vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad samt dess innehåll. Kommer ni att säkerställa patientlagens efterlevnad?

SVAR:

Absolut – därför viktigt med den gravida kvinnans medvetna val av metod vid förlossningen. Alla bör känna till lagen: både patient och personal -

”säkra rätten till självbestämmande, samtycke och delaktighet i vården.”

Viktigt är att kvinnan, familjen, fått skriva ett FÖRLOSSNINGSBREV som kan ges till personalen när det är dags att förda. Där ska det stå hur man önskar att bli behandlad som födande etc.

17. Rapporten Mörkertalets vittnesmål är indelade per region. Analysen visade att kvinnorna upplever främst brist på inhämtande av samtycke samt att de saknar stöd och respektfullt bemötande. Att förlora sin autonomi och inte bli lyssnad på samt att inte tillåtas vara delaktig i sin vård är ytterligare huvudteman. Hur kommer ni att säkerställa att patientlagen efterlevs på era kliniker och mottagningar?

SVAR:

Genom dialog och kritisk granskning. Viktigt att personalen frågar föräldrarna hur de vill ha det.

18. Hur planerar ni att informera medborgarna med korrekt information om patienters rättigheter, rådande rutiner och möjligheten till att göra val inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

SVAR:

Förtroendevalda för dialog med medborgarna. Kan även anordna debatter/samtalskvällar, skriva debattartiklar, insändare och social media samt låta revisorer granska om inte det fungerar.

Professionen ska samråda med föräldrarna så att de är välinformerade om för- och nackdelar med olika val.

Samverkan med patienter

19. Vikten av samverkan mellan vård och patientrepresentanter för att åstadkomma förbättring finns dokumenterad inom flera olika projekt, bland annat inom kvinnohälsa och förlossningsvård. Vården bör utformas tillsammans med de som kommer att använda sig av den. Att inte ta vara på patienternas kunskap och engagemang är inte längre hållbart, när studier visar att samverkan kan leda till förbättring och förändring i vården. Patienter har möjlighet att ta ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att patienten ska få en möjlighet att delta i sin egen vård och behandling. Trots försök att göra vården mer patientinvolverad kvarstår utmaningar och initiativ saknas i många regionerna. Har ni samarbete med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

SVAR:

Är med i Facebookgrupper och har dialog med medborgare samt professionen.

Patientnämnden kan föräldrarna vända sig till om det är något man är missnöjd med, vilket ibland bör upplysas om.

20. Hur planerar ni att utveckla samverkan med patientrepresentanter inom graviditet-, förlossnings- och eftervård?

SVAR:

Genom samtal med kunniga inom ämnesområdet, både ”patienter”, profession och politiker och påverka lagstiftarna (mer statlig styrning för jämlik vård).

Elin Norén (S)

Oppositionsråd
Region Dalarna

1. Kommer ni att investera i mödrahälso-, förlossnings- och eftervård i er region?
- I Dalarna har de nationella satsningarna verkligen använts klokt och gjort skillnad. Det har möjliggjort fler barnmorskor, utbildning och fortbildning, satsningar på förbättrad arbetsmiljö och insatser för att förebygga, identifiera och behandla förlossningsskador. Vi ser en positiv utveckling gällande eftervårdsbesök och en minskning av allvarliga bristningar. Men mer finns att göra, och regionen måste vara beredd att också täcka upp om de nationella satsningarna upphör.

2. Vad kommer ni vilja satsa på i er region?
- Vi behöver stärka hela vårdkedjan, och det viktigaste är att säkerställa god bemanning med kompetenta medarbetare. Vi behöver också fortsätta arbeta med eftervården, så att fler deltar i eftervårdsbesök och bygga ut eftervården.

3. Kommer ni att driva förbättringsarbetet enligt SKR och regeringens överenskommelse om en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja baserad på kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård?
- Ja, det arbetet pågår och behöver fortsätta.

4. Hur kommer ni att förbättra kontinuiteten och den sammanhållna vårdkedjan i er region genom graviditet till förlossning och eftervård?
- Ett arbete är på gång som handlar om en mer sammansatt vårdkedja för gravida med förlossningsrädsla och deras partners. Det arbetet behöver fortsätta, och utvärderas. Samtidigt är Dalarna ett stort län, vilket gör att vi behöver organisera arbetet lite olika på olika platser. Det måste också vara rimliga arbetsförhållanden för barnmorskor och andra anställda i kvinnosjukvården.

5. När kommer vi att se resultat av ert förbättringsarbete?
- Det finns redan nu goda förbättringsresultat, och det måste såklart fortgå även framåt (se tidigare svar).

6. Anser ni att alla gravida i er region ska ha möjlighet att få bestämma på vilket sätt de föder barn?
- Det är i grunden en medicinsk bedömning, men den födande kvinnans egen vilja och känsla av trygghet måste såklart spela roll i den bedömningen.

7. Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda med elektivt kejsarsnitt?
- Se svar på fråga 6.

8.Vill ni bereda möjlighet för att gravida i er region ska kunna få välja att föda hemma med skattefinansierade barnmorskor?
- Nej. De flesta invånare i Dalarna bor långt bort från sjukhus, och patientsäkerheten måste gå först.

9. Hur kommer ni att ge kvinnor möjlighet att välja förlossningssätt?
- Se tidigare svar

10-12. Eftervård
- Det viktigaste är att alla kallas till eftervårdskontroll, och att vi arbetar aktivt för att fler ska komma. Andelen som kommer har ökat i Dalarna, vilket möjliggör tidig upptäckt av skador. Detta innefattar också problem med psykisk ohälsa. Dessutom måste vården blir bättre för kvinnor med kvarstående skador.

13-16. Barnmorskors arbetsmiljö
- Den viktigaste faktorn för att förbättra arbetsmiljön är att ha tillräckligt många kollegor. Dessutom behöver man ett gott ledarskap, kontinuerlig fortbildning och möjlighet att påverka sin arbetsplats och den vård som ges. Vi vill pröva att arbeta enligt ”magnetmodellen”.

16-18. Patientlagen
- Vi vill fortsätta utveckla ett arbetssätt med personcentrerad vård, som bygger på synen att patienterna är aktivt medverkande med sina egna resurser, behov och erfarenheter. Vården måste bygga på ett partnerskap där den födande kvinnan och anhöriga är delaktiga i beslut och vårdprocesser.